Zeuner

Zeuner [tsåi'-], Gustav Anton, tysk ingenjör och fysiker (1828—1907), prof. i Ziirich 1855, ‘ Freiberg 1871, i Dresden 1873—97. Z. utgav viktiga och mycket kända avh. och läroböcker i teknisk termodynamik, ångmaskinlära m.m., av vilka den första utkom 1850.

Kategorier: dresden, kända, läroböcker, teknisk, utkom, zeuner

Ylletrikä: strumpor

Ylletrikä: strumpor …. 1,150 50 1,200 96 900 80 r)Sn 9- tillväxt, varvid en koncentration till storindustriell drift gjort sig starkt gällande under senare år. Företagen omfatta numera ofta såväl spinning och vävning som beredning. Tillverkningen är starkt effektiviserad och automatiserad samt står på en mycket hög teknisk standard. Den är sedan gammalt i stor utsträckning koncentrerad till Norr-

Kategorier: automatiserad, effektiviserad, strumpor, teknisk, tillverkningen, ylletrikä

Xylol

Xylol [-å'l], dimctylbensol, C6C4(CH,)2, aromatiskt kolväte, som förekommer i 3 isomcra former, orto-x., meta-x. och para-x., i den vid 136—1440 kokande fraktionen av lättolja (se Sten-kolstjära). Teknisk x., som är en blandning av-alla 3 isomererna, användes som lösningsmedel. Vid nitrering av x. erhållas nitroxyloler, C„TTs(CHs)2N02, vilka vid reduktion ge xylidi-uer, CJTS(CHS)2NH2. Teknisk xylidin användes för framställning av azofärgämnen och som lösningsmedel för cellulosalackcr. Ang. oxixylo-1 e r se Xylenolcr.G.J.

Kategorier: lösningsmedel, nitroxyloler, reduktion, teknisk, xylidi, xylol

Utvecklingsarbetet påV2tog

Utvecklingsarbetet påV2tog sin början 1940 och var förlagt till den speciellt för dyk arbeten avsedda stora experimentstationen Peenemiinde. Det första lyckade skottet ägde rum3/io1942,och serieproduktion igångsattes kort därefter. Den huvudsakliga tillverkningen skedde i en stor underjordisk fabrik, som ordnats i cn saltgruva i Nordhausen och som sysselsatte30,000arb. Den uppnådda maximikapaciteten var30bomber pr dag. Under1944tillverkades7,000bomber och1945(t.o.m. mars)2,500.— Genom ett misstag i samband med en provskjutning blevV2känd utanför Tyskland, innan den kommit till militär användning. Ett provexemplar, som avsköts från Peenemunde13/«1944,kom näml. in över Sverige och sprängdes sönder över Bäckcbo i Småland. Terrängen kring nedslaget genomsöktes ytterst noga, och alla funna delar tillvaratogos. Efter att ha underkastat dessa cn minutiös granskning lyckades flygdir. H. Kjellson och prof. G. Boe-stad att med tillhjälp av inbjudna engelska och amerikanska ingenjörer rekonstruera bomben, så att engelsmännen, dåV2-attackcrna mot London | började8/o1944,åtm. visste vad slags vapen manjhade att göra med. Det lyckades dem dock icke att hejda cl. oskadliggöra någon av dc bomber, som avskötos. Jaktflygplan kunde ingenting uträtta, ej heller luftvärnet, varför bekämpning av fabriker, transportvägar och utskjutningsbaser visade sig vara det enda möjliga. Sammanlagt avlossades c:a1,100 V2-bomber mot London och2,500mot mål på kontinenten. Av dessa förolyckades c:a8°/o i starten, och ett något större antal exploderade i luften el. avvek från den avsedda banan. Precisionen hos de bomber, som fungerade, var icke särskilt god; spridningen torde ha varitI å2% av skottvidden. Ung.500bomber träffade själva London, och de totala förlusterna, som vållades avV2,uppgingo till c:a2,700dödade och c:a6,500svårt skadade. De sistaV2-bombcrna i avskötos”Ii1945.— Kostnaden för enV2har uppskattats vara mycket hög. Vissa källor ange c:a250,000kr, och med hänsyn till sin låga “nyttiga last”,1,000kg, och därmed relativt begränsade verkan måsteV2vid användning av vanliga sprängämnen betraktas som ett synnerligen dyrbart vapen. Avsikten torde dock ha varit att använda V2för atombomber. — Litt.: W. S. Shackle-ton, “Wasted talent” (i “Flight and Aircraft En-gineer”,46, 1944);R. Healy, “V-2’s powcr plant” (i “Aviation”,1946);J. M. J. Kooy & J. VV. II. Uytenbogaart, “Ballistics of the future” (s.å.); W. G. A. Perring, “A critical revicw of German long-rangc rocket development” (i “Journal of the Royal Aeronautical Society”, s.å.); S. F. Erdmann, “Die Entwicklung derV2″(i “Interavia. Querschnitt der Weltluftfahrt”,1947);S. Malmström, “Robotvapen och robotstyrningar” (i “Teknisk tidskr.”, s.å.); E. Burgess, “Rocket powcr” (i “Aeronautics”,1948);G. Zeunert, “Zur Entwicklung der Flussig-kcitsraketc” (i “Zeitschrift des Vereins Dcutscher Ingenieure”,1949);K.-G. Hjerpe, “Robotar —vapen för nästa krig” (i “Teknisk tidskr.”,1951).Gm.

Kategorier: avskötos, bomber, london, lyckades, teknisk, vapen

Tyndall

Tyndall [tindl], John, engelsk fysiker(1820— 93),anställd i en underordnad befattning vid ett kartläggningsföretag på Irland 1839,senare vid ett motsv. företag i England, där han fick tillfälle att besöka föreläsningarna vid en teknisk skola i Pres-ton. T. blev ingenjör vid en järnväg1844 och lärare vid en teknisk skola i Qucc.ns-wood1847. 1848—51studerade han hos Bunsen i Marburg,1852hos Magnus i Berlin och blev1850dr phil. i Marburg. Efter hemkomsten blev han prof. i fysik vid Royal Tnst.1854och kollega till Faraday, vilken han efterträdde1867som inst:s föreståndare. T. var en mångsidigt intresserad forskare. Hans vetenskapliga arbeten behandla huvudsakl. ämnen från akustik och optik, ljudets förmåga att genomtränga luften under olika atmosfäriska förhållanden, värmestrålningens emission och absorp-lion, ljusets polarisation vid optisk diffusion i gaser m.m. Han studerade den efter honom uppkallade tyndalleffektcn*. Hans betydelse låg dock icke så mycket i de vetenskapliga originalundersökningarna utan i hans verksamhet att till en större krets sprida vetenskapens resultat genom böcker och föreläsningar, starkt uppmärksammade icke minst genom de effektfulla experimenten. En föreläsningsresa till Amerika(1872—73)blev en lysande framgång och lämnade ett stort ekonomiskt överskott, som T. överlämnade till en fond för understöd åt amerikanska forskare. Bland T:s skrifter märkas “Heat considered as a mode of motion”(1863),ett kraftigt försvar för Mayers uppfattning om värmets mekaniska natur och energiens oförstörbarhet, “Sound”(1867),”Notes on clectricity”(1870)och “Notes… on light”(1871). 1856—59företog T. upprepade resor till Alperna för att undersöka glaciärernas natur och rörelser. Resultaten publicerades i “The glaciers of the Alps”(1860).A.B.J..

Kategorier: marburg, natur, notes, skola, teknisk, vetenskapliga

Tomsk

Tomsk [-å-], huvudstad i Tom sko m rådet(314,300 km2;600,000inv.1947),inom Västsibi-riska regionen, RSFSR, vid Tom och en 88km lång bibana till Sibiriska järnvägen;141,215inv. (I939}- T. är en av Sibiriens äldsta städer, grundad1604, 1804—1925huvudstad i guv. Tomsk.1810var folkmängden endast8,ooo,1897 52,210, 1910 111,400.T. är ett viktigt handels- och in- ‘ duslricenlrum samt Sibiriens kulturella medelpunkt.1888grundades här ett univ., till1918det enda i Nordasien, och1900en teknisk högsk.; här finnas stort bibi., museer m.m. T. har kemisk, textil-, läder-, tändsticks- och metallvaruindustri samt stora sågverk och kvarnar. Flodtrafiken är betydande.tP.JEdg.K.

Kategorier: bibi, högsk, museer, sibiriens, teknisk, tomsk

Tobata, stad

Tobata, stad på n. Kuyshu, Japan,15 km v.s.v. om Moji och i omedelbar närhet av Yawata;56,585inv.(1945).Teknisk högsk. Export av kol.

Kategorier: export, högsk, stad, teknisk, tobata, yawata

Teknisk tidskrift, ledande publikation

Teknisk tidskrift, ledande publikation för svensk-ingenjörskonst och i tekniskt vetenskapliga ämnen, äges av Svenska teknologförcn. och utgör samtidigt dess organ; uppl. c:a11,500 cx. T. grundades 1870av lektor V. Hoffstedt under namnet “Illustrerad teknisk tidn.” och utkom först som veckotidn.; den fick sitt nuv. namn1872och började då utges med1h. pr mån. T. övertogs1879av Svenska tek-nologfören. Fr.o.m.1893utvidgades T:s omfång och utgivningsplan avsevärt, i det att den uppdelades på en allmän avd. med1nr pr vecka, en avd. för mekanik och elektroteknik, en för byggnadskonst och cn för kemi och metallurgi (från1896kemi och bergsvetenskap); fackavd. representerades med vardera8nr pr år. Ytterligare uppdelningar skedde bl.a.1901och1907.Fr.o.m.1944upphörde dock de speciella facknumren att utges, bl.a. med hänsyn till aktualitetskravet; T. omlades samtidigt på en mera allmänteknisk bas och med ökad vikt vid färska referatnotiser. — Huvudred, för T. var1923—35C. F. Kleman,1935—42K. A. Wcssblad,1943—medio1953S. A. Hansson och är härefter G. A. Hambraeus. — Litt.: C. Björkbom, “T.1870—1945″(special-nr av T.,29/»1945).A.Lg.

Kategorier: publikation, samtidigt, svenska, teknisk, tidskrift, utges

Teknisk kemi, läran

Teknisk kemi, läran om den praktiska användningen av kemien inom industrien, kallas även kemisk teknologi (se d.o. och Kemisk industri).

Kategorier: industri, kemi, kemisk, läran, teknisk, teknologi

Tekniska museer

Tekniska museer ha som väsentligaste uppgift att genom planmässigt ordnade utställningar av originalföremål (el. repliker), modeller, ritningar, publikationer etc. åskådliggöra teknikens utveckling på olika områden, måhända främst för att ge cn rättvis bild av de tekniska resurser, som ha stått gångna epokers hantverks-, industri- och kommunikationsverksamhet till buds. 1 detta syfte bedriva alla t. insamling även av nyare, representativa industriföremål, verktyg m.m., så alt den tekniskt-historiska utvecklingsgången blir klarlagd ända upp till nutiden. Samma synpunkter gälla även vid hopbringandet av dc till t. knutna saml. av teknisk litteratur, ritningar, fotografier m.m. — Sveriges enda t. med allmän teknisk inriktning är Tekniska museet* i Stockholm. Del kan, trots sin egen ringa ålder (instiftat 1924),åberopa äldre anor än något annat t., enär dess kärna utgöres av de rester, som ha bevarats från M o d e 11-k amma ren*, inrättad av Chr. Polhem1697.T. finnas även i Norge (Norsk teknisk museum, Bygdö, instiftat1911,öppnat1932)och i Danmark (Danmarks tekniske Museum, Hcllerup, öppnat1949).Det äldsta allmänna t. i Europa är Conservatoire national des arts et métiers, Paris, grundat1794.Mest omfångsrikt är dock Deutsches Museum i Munchen*. Det grundades1903(öppnat1925)genom insatser främst av Oskar v. Miller(1855—1934)och hade vid2:a världskrigets utbrott ett omfång av340 utställningsrum; bibi. innehöll bl.a.322,000bd. Lokalerna skadades svårt under kriget, men huvuddelen av saml. hade dessförinnan bragts i säkerhet. Museet har sedermera till största delen återuppbyggts. Mycket omfattande tekniska saml. finnas även vid The Science Museum, London, organiserat1851—83,där huvudvikten lagts vid ång-maskinteknikens, textilteknikens och elektroteknikens utveckling. Bl.a. finnes här en av James Watts originalmaskiner från1778.— Vid sidan av allmänna t. finnas i de flesta länder tekniska spe-cialmusecr, syftande alt belysa den tekniska utvecklingen inom något avgränsat område. Bland dyl. museer i Sverige kunna nämnas Järnvägsmuseum (se Järnvägsmuseer), Postmuseum* saml Telemuseum* i Stockholm, sjöfarts museerna* i Stockholm och Göteborg, Marinmuseet i Karlskrona, T ä n d-sticks museet i Jönköping och Bergslagets museum i Falun.A.Lg.

Kategorier: museer, museet, museum, saml, teknisk, tekniska

Nästa sida »

Sök artikel: