Tekniska litteratursällskapet,

Tekniska litteratursällskapet, förk. TLS, en 1936 bildad sammanslutning, som har till ändamål att ! främja dokumentationsarbete företrädesvis inomjindustriell o.a. teknisk verksamhet. Genom en1 1945företagen omorganisation blev sällskapet främst ett organ för företagsbibl., vilka bedriva en aktiv litteraturtjänst. T. har en arkivnämnd, en klassifikationsnämnd, som verkar för UDK-systeinets utbredning och rätta tillämpning i Sverige, samt en utbildningsnämnd, som anordnar kurser för utbildning av företagsbibliotekarier. Sällskapet utger “Tidskr. för dokumentation”, “TLS referenskartotek” samt flera skriftserier. I egenskap av svensk sektion av Federation internatio-nale de documentation (F1D) företräder T. svenska intressen i det internationella samarbetet i hit-Ihörande frågor.El.Tekniska läroanstalter. Teknisk undervisning meddelas dels vid vissa kommunala och statliga skolor, dels vid enskilda tekniska läroanstalter. För den lägre tekniska utbildningen, vilken främst avser manuell yrkesutbildning inom bestämda fack, finnas tekniska linjer (för t.ex. verkstadsteknik), som äro inbyggda i vissa av de yrkes-bestämda fortsättningsskolorna (sedan1940);i någon utsträckning inom den h ö g-I r c folkskolans praktiska linje (numera i regel i-årig) samt vid kommunala 9 ) 10 | 11 | 12 | 13

Kategorier: bestämda, kommunala, läroanstalter, sällskapet, teknisk, tekniska

Högre

Högre avd. vid teknisk högskola 8 9I7011| 72I73 14I15I16!17I18 , 19I20 > 21 \ 22 \ 23I24I25I26 Minimiålde

Kategorier: högskola, minimiålde, teknisk

Tekniska högskolan

Tekniska högskolan i Finland, förlagd till Helsingfors, har utvecklats från den på1840-talet upprättade Tekniska elementarskolan i Helsingfors, vilken-slutligt ombildades till teknisk högsk.1908.Vid T. kunna avläggas arkitektexamen och diplom-ingenjörsexamen. Läroanstalten är uppdelad på 6 fackavd.: för arkitektur, teknisk fysik, byggnads-

Kategorier: helsingfors, högskolan, ingenjörsexamen, läroanstalten, teknisk, tekniska

Undervisningen handhas

Undervisningen handhas av 59 prof., varav2med personliga befattningar,7laboratorer,50doc. och60speciallärare samt dessutom bitr. lärare, i:e assistenter och assistenter. Dc läroämnen, i vilka professurer finnas inrättade, äro följ.: allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik, anrikning, arkitektur I, arkitektur II, brobyggnad, byggnadsslatik, byggnadsteknik, cellulosatcknik, elektrisk anläggningsteknik, elektromaskinlära, elektronik, fastighetsteknik, flygplansslatik och flygplansbyggnad, flygteknik, fotografi, fotogram-metri, fysik I, fysik II, fysikalisk kemi, förbrän-ningsmotorteknik, geodesi, gruvbrytning med gruv-mätning, hållfasthetslära, industriell ekonomi och organisation, järnets bearbetning och behandling, järnets metallurgi, kemisk apparatteknik, kommunikationsteknik, kulturteknik, livsmedelskemi, läran om maskinelement, läran om vattenmotorer och pumpar, läran om verktygsmaskiner, matematik och mekanik, mekanik, mekanisk teknologi, metallhyttkonst, melallografi, mineralogi och geologi, oorganisk kemi, organisk kemi, pappersteknik, radioteknik, stadsbyggnad, teknisk elektrokemi, teknisk hydromekanik, teknisk oorganisk kemi, teknisk organisk kemi, telegrafi och telefoni, teoretisk elektroteknik, tillämpad matematik I, tillämpad matematik II, uppvärmnings- och vcntilationstek-nik, vattenbyggnad, värmeteknik och maskinlära samt ångteknik. De personliga professurerna, delvis bekostade av privata industrier, äro inrättade i kylteknik samt i färg- och lackkemi.

Kategorier: fysik, kemi, läran, matematik, teknisk, tillämpad

Talang’

Talang’ (fra.lale.nl,av lat.talen’tum[jfr Talent i], viss vikt, viss penningsumma; i mlal. även begåvning, efter Matt.25:15f.), betecknar ett naturligt, i regel tidigt framträdande, med lust utövat anlag, som genom övning kan fullkomnas och yttrar sig i otvungna och skickliga prestationer på ett visst område. Den verkligt nyskapande kraft och ursprunglighet, som utmärker snillet*, saknas hos t. Närmast är denna efterbildande och tillämpande och vet ofta alt förläna snillets banbrytande idéer och uppslag mera lediga, formellt glänsande uttryck. T. synes ej sällan vara ärftlig inom vissa släkter; alltefter sina yttringsformer betecknas den som intellektuell, konstnärlig el. teknisk t. Den torde sammanhänga med en viss anläggning hos sinnescentra såväl som hos associationsverksamheten och fantasien. — Litt.: A. Reibmayr, “Dic F.ntwicklungsgcschichte des Talentes und Ge-nies”(2bd,1908);J. Cohn & J. Dieffenbacher, “Untersuchungén iiber Gcschlechts-, Alters- und Begabungsunterschiede bei Schulern”(1911);J. Volkelt, “Syslem der Ästhetik”,3 (2Aufl.1925).N.

Kategorier: betecknas, intellektuell, konstnärlig, sammanhänga, talang, teknisk

Svenska teknologföreningen,

Svenska teknologföreningen, förk. STF, Stockholm, Sveriges största ingenjörs- och arkitektsam-manslutning, räknar sitt ursprung från en 1861 bildad sammanslutning, kallad TI, av elever vid dåv. Teknologiska inst., varvid från1863även examinerade medl. ägde rätt att kvarstå. TI började1879att regelbundet utge “Teknisk tidskrift”*, en publikation, som blev organ även för det1877bildade Byggnadssamfundet. S.å. erhöll TI nya stadgar, i vilkas i:a paragraf som dess syfte anges, att föreningen skall “åvägabringa en sammanslutning av dem, som på ett framstående sätt, vare sig i vetenskapligt, konstnärligt el. praktiskt hänseende, verkat till den svenska industriens och byggnadskonstens gagn”. Denna paragraf bibehålles alltjämt i S:s stadgar. S:s nuv. namn antogs1888i samband med att Byggnadssamfundet uppgick i föreningen. Den1865bildade Ingenjörsföreningen sammanslogs1891med S., som härvid påtog sig förvaltningen av Polhemsfonden*. Genom cn stadgcreform1887upp* delades S:s verksamhet på olika fackavd. Dessa äro numera10:avd. för mekanik, Svenska elektro-ingenjörsfören., Svenska arkitektfören., avd. för väg- och vattenbyggnadskonst, avd. för kemi och bergsvetenskap, avd. för teknisk undervisning, avd. för skeppsbyggnadskonst och flygteknik, avd. för industriell ekonomi och organisation, avd. för grafisk teknik samt Tekniska fysikers fören. En junior-avd. inrättades1948.Till ledamotskap i S. kvalificerar examen från svensk teknisk högsk. Inval kan ske även av person, som avlagt akademisk examen och är tekniskt verksam, vidare av den, som eljest visat sig vara en kunnig idkare av tek- nisk vetenskap el. har teknisk ansvarsbefattning. Antalet medl. är o.7,300 (1953).Inom S. arbeta ett flertal nämnder och kommittéer med tekniska och organisatoriska uppgifter; föreningen är vidare representerad i ett stort antal andra organisationer, bl.a. i Svenska uppfinnarkontoret, Sveriges standardiseringskommission, Sveriges tekniskt industriella skiljedomsinst:s fullmäktige och Tekniska nomenklaturcentralen. S. anordnar kurser för vidareutbildning av ingenjörer inom vissa begränsade fack-områden och organiserar studieresor i liknande syfte. Dess viktigaste organ är alltjämt “Teknisk tidskr.”; därjämte utges en serie “Tekniska skrifter”(54st t.o.m.1953)samt kompendier. S. och dess avd. förvalla ett stort antal fonder om tillsammans2,1mkr; de tre största(1953)äro Byggnadsfonden(800,000kr), Polhemsfonden(140,000kr) och Kamrathjälpsfonden (toö.oookr). S. äger fastigheten Brunkebergstorg20med kansli, bibi., sammanträdes- och klubblokaler samt restaurang. — Jfr Sveriges civilingenjörsförbund.A.Lg,

Kategorier: föreningen, organ, svenska, sveriges, teknisk, tekniska

Svenska tekniska vetenskapsakademien

Svenska tekniska vetenskapsakademien i Finland, Helsingfors, stiftades 1921(av H. Arppe m.fl.) med syfte att “befordra teknisk-vetenskaplig forskning och teknisk högskoleundervisning på svenskt språk samt att därigenom främja Finlands industri och tillvaratagandet av landets naturtillgångar”. S. är uppdelad på7fackavd. och skall enl. stadgarna ha minst50,högst80 led.; led.-antalet”953var77.S. publicerar dels “Acta” (vetenskapliga avh.;15bd,192(3—51),dels “Meddelanden” (tekniska uppsatser;17h.,1922—53)och dels “Förhandlingar(1922ff.), innehållande mötesprotokoll och minnesteckningar. — En professur i maskinbyggnad vid Åbo akad. bekostas delvis av S., som dessutom utdelar vissa forskningsbidrag och stipendier. Verksamhelen finansieras dels genom avkastningen från donationsfonder, dels genom understöd från firmor och enskilda personer. Fonderna uppgingo1952till c:a7mill. fmk.A.Lg.

Kategorier: maskinbyggnad, professur, svenska, teknisk, tekniska, vetenskapsakademien

Stenström,Nils Petter, möbelkonstnär

Stenström,Nils Petter, möbelkonstnär (d. 1790),mästare vid Stockholms snickareämbete 1782.S. arbetade för hovet och har i gustaviansk stil utfört ett antal signerade verk, som kännetecknas av cn stor teknisk skicklighet och ett gott konstnärligt omdöme.

Kategorier: kännetecknas, möbelkonstnär, nils, petter, stenström, teknisk

Statens provningsanstalt, Stockholm, officiell provningsanstalt,

Statens provningsanstalt, Stockholm, officiell provningsanstalt, som efter riksdagsbeslut 1916 och1919inrättades1920i då uppförda byggnader. Enl. gällande instruktion (SFS444/39)är S:s uppgift att för det allmännas och för enskildas räkning samt i vetenskapligt syfte utföra provningar och undersökningar av matcrialier, konstruktionsdelar, instrument och apparater med avseende på deras mekaniska, kemiska och fysiska egenskaper och beskaffenhet. Anstalten omfattar5tekniska avd.: mekanisk, byggnadsteknisk, elekt-risk-fysikalisk, bergskemisk och kemiskt-teknisk. S. sorterar under Handelsdep. och står under ledning av en av K.m:t utsedd styrelse om5personer, varibland S:s chef, som har titeln överdirektör. För varje teknisk avd. utser K.m:t avd.-chef. S. publicerar dels en serie “Cirkulär” rörande provtagning etc, dels “Meddelanden” rörande sådana forskningsarbeten och undersökningar, som skola offentliggöras. Enl. gällande instruktion få resultat av beställda provningar icke publiceras utan beställarens medgivande. — Jfr Materialprovning.A.Lg.

Kategorier: chef, instruktion, provningsanstalt, statens, teknisk, undersökningar

Snack, Johan,

Snack, Johan, kopparstickare(1756—88),studerade hos Floding och vid Konstakad. och utvecklade en rik verksamhet som illustratör för bokverk och som porträttör. Trots en påfallande teknisk valhänthet präglas S:s bästa stick, ss. porträtten av Chr. £. Reuterholm och Linné(1774),av stor uttrycksfullhet.

Kategorier: bästa, johan, präglas, snäck, teknisk, valhänthet

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: