Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Tentak’ler

Tentak’ler (fra.tentaculcs,av lat.tenta’re,treva), fångarmar, hos de ryggradslösa djuren (näs-seldjnr, borstmaskar, blötdjur, mossdjur och tagg-hudingar m.fl.) mer el. mindre långsträckta, rörliga, kontraklila el. retraktila utskott från kroppen, vilka finnas i främre ändan och vanl. i närheten av munöppningen. T. äro rikligt försedda med sinnesceller och stå vanl. i känselns och det kemiska sinnets, stundom, då de, ss. hos vissa snäck-djur, bära ljuspercipierande organ, även i synsinnets tjänst. Ofta användas t., ss. hos nässeldjuren, till försvar el. anfall och äro hos dem rikt besatta med nässelceller. Även vid födans gripande och dess transport till munnen spela t. icke sällan, ss. hos nässeldjur och bläckfiskar, en viktig roll.H.W.

Kategorier: , , , , ,



Svampkoraller,Fungia’cea,grupp

Svampkoraller,Fungia’cea,grupp av stenkoral-ler, utmärkas av ett kompakt el. något poröst skelett utan el. med ett ofullständigt murblad. Polyperna äro korta och breda, tentakler korta, ej anordnade i kransar, stundom mer el. mindre reducerade. Hit hör släktetFun’gia*.

Kategorier: , , , , ,



Stjärnmaskar,Gephyre’a,klass

Stjärnmaskar,Gephyre’a,klass av ringmaskar, omfattande2ordn.,EchiuroideaochSipunculoi’dea,numera vanl. förda till skilda klasser, som ha bl.a. det gemensamt, att kroppen är valslik, otydligt el. ej segmenterad, scgmentalorganen få och bukmärgen oledad. 1 övrigt avvika de mycket från varandra. HosEchiuroideaär främsta delen framför den vcntralt liggande munnen ränn- el. snabellikt förlängd, analöppningen är i bakändan, bakom munnen finnes ett par hakborst, stundom som1el.2kransar i bakändan. HosSipunculoideaär kroppens främsta del instjälpbar med starka retraktorer, munnen belägen i framändan, stundom omgiven av tentakler, analöppningen dorsalt mer el. mindre starkt ryckt framåt, borst saknas. S., som omfatta talrika arter och leva i sand cl. slam cl. i skrymslen i klippor cl. koraller, förekomma i haven, några i Östersjön. TillEchiuroideahöra bl.a.Echiu’rus*ochBoneWia*,tillSipunculoideabl.a. den med spiralvridcn larm och tentakler förseddaSi-pun’culusoch den tcntakcllösa ishavsreliktenHali-cryp’tus. O.Cn.

Kategorier: , , , , ,



Skivmaneter,Scyphozo’a, Acale’phae,

Skivmaneter,Scyphozo’a, Acale’phae, Acras’pedaeel.Scyphomedu’sae,klass av nässeldjur, uppträda liksom hydroider i tvåfaldig gestalt, en fastsittande polypform, bägarmaneter*, och en frittsimmande medusaform, som i regel uppkommer ur ett polypstadium. Mcdusorna ha en mer el. mindre klocklik s.k. exumbrella, vars kanter uppdelas i vanl.8mer el. mindre djupa randflikar, mellan vilka tentakler, som även kunna uppträda på flikarna själva, sitta. Munnen ligger i mitten på subum-brellan (munskivan) på ett4-kantigt flikigt utskott, munröret; tarmkanalen är oftast uppdelad i en centralmage och en perifer, ofta grenig kranstarm, i tarmen inskjuta de mer el. mindre reducerade septa med körteltrådar, filament; muskulaturen ut-göres huvudsakl. av en kransmuskel nära klock- kanten, nervsystemet är delvis centraliserat med ganglier vid sinneskolvarna, omvandlade tentakler med statiskt organ och öga. Könsorganen, i cn-todermet, bilda ofta krusiga band, ofta ovanför instjälpningar, s.k. subgenitalhålor. Utvecklingen sker ofta genom generationsväxling. Ur det befruktade ägget utvecklas en frittsimmande larv,planula* (ii fig.), som sätter sig fast och ombildas till en polyp, s.k.scyphis’torna(•?), som genom tvär-insnörningar bildar enstro’bila(j), vars översta delar, den ena efter den andra, ombildas och avsnöra sig som eneph’yra (45).Denna ombildas till cn manet(6).S. omfatta talrika släkten och arter i alla hav. Hit höra bl.a. bränn-, n ä S S el- el. hårmanete n,Cya’nea,med mycket långa, brännande fångsttrådar, och öronmane-t e n el. s j ö k a 1 v e n,Aure’lia,med korta tentakler, bägge ofta i stora massor uppträdande vid Sveriges v. kust, den senare också i Östersjön, samt 1 u n g-maneten,Rhizos’toma pulmo,med skivan 80 cm i genomskärning, vit till färgen, munarmarna delvis sammanvuxna, så att födan, bestående av mikroskopiska organismer, uppsuges genom talrika små-öppningar, hör cg. hemma i Medelhavet men förekommer även i Atlanten och anträffas stundom om hösten vid bohuslänska kusten.[O.CnJH.

Kategorier: , , , , ,



Sjögurkor, havsgurkor,

Sjögurkor, havsgurkor, sjökorvar,sool., IIolothurioi’dca,klass bland tagghudingarna, långsträckta, mer el. mindre cylindriska former utan sammanhängande hudskelett med mun omgiven av indragbara tentakler i främre ändan, analöppning i den motsatta. Kroppen är stundom bilateralt symmetrisk, i det att3av dc5ambu-lakrerna bilda en krypsula. I hudens bindväv finnas talrika kalkkroppar av växlande utseende, innanför denna cn hudmuskelsäck av längs- och ringmuskler, de förra bandfonniga och fastade på en kalkring kring ^) svalget. Vattenkärls-systemet är av hos tagghudingarna typiskt utseende; karakteristiskt är. alt stenkanalen, stundom många sådana, i regel mynnar i kroppshålan. Fötter, som mera sällan saknas, ss. hos ordn.Ap’odamed släktetSynap’ta,äro ej alltid bundna vid radierna utan stundom spridda över kroppen, stundom, ss. hos djupvatlens-s.Elpi’dia,finnas dc endast pä buksidan. Tarmkanalen är rak el. slingrande, och mynnar järn-te de ofta uppträdande, “dct*%f£*m**’ I,som andningsorgan fungerande vattenlungorna i cn kloak, ss. hosCucuma’-riaoch1Iolothu’ria.Blott cn könskörtel finnes, vilken bildar ett knippe, som genom en kanal mynnar nära framändan. S. äro i regel skildkönade, och utvecklingen sker oftast genom en metamorfos under bildning av en karakteristisk larv,Auricnla’ria.En del s. äro slamätarc; andra fiska med sina grc-niga tentakler. Vissa s. ätas, särsk. i Kina (se Tre-pang). S. omfatta talrika släkten och arter utbredda i alla hav. Bland de svenska formerna märkas följ.Mesothu’ria intestina’lisär en gråaktig, turin-hudad form, som förekommer på gyttjebotten.Stich’opus treinuluskan bli nära0,5m lång, har 20 sköldformade tentakler, tjock, fast hud, är vackert röd på översidan och vit på undersidan. Den är liksom föreg. detritusätare från gyttjebotten.

Kategorier: , , , , ,



Pogonoph/ora

Pogonoph/ora [-£-], p o g o n o f o r e r, en 1939 av rektor K. E. Johansson uppställd ny klass bland ringmaskarna. Den omfattar hittills blott en enda art,LamisahelVa zach’si,som1933beskrevs av en rysk forskare från3,500m djup i Ocbotska havet. Masken kan bli14cm lång och lever i fasta, mörkbruna, delvis genomskinliga kitinrör av ända till30cm längd. Kroppen, vars bredd blott uppgår till1—1,5mm, kan indelas i tre partier, ett främre med en krans tentakler, ett större mellanparti med kitinösa, hästskoliknande och genomskinliga platt-formade bihang samt cn svans. P. erbjuda en del likheter med vissa borstmaskar och också med pte-robranchierna men måste på gr. av den inre byggnaden föras till en självständig klass. //.

Kategorier: , , , , ,



Entoproc’ta,

Entoproc’ta, ordn., som ofta räknas till mossdjuren men som i sin inre byggnad väsentligt skiljer sig från dessa och står i närheten av platt-maskarna. Kroppen är bägarlik med en lång, muskulös, stundom med tornar försedd stjälk, som är fästad vid underlaget. I kanten på bägaren sitter en krans tentakler, inom vilken mun, anal- och könsöppning ligga. Kroppshålan är primär och starkt förträngd av muskler och bindväv.2släkten, det kolonibildandePedicelWnaoch det ensamt levandeLoxoso’ma,finnas vid Sveriges västkust på skal och hydroidpolyper.O.Cn.

Kategorier: , , , , ,



Havsanemoner,

Havsanemoner, s j ö a n e m o n e r, s j ö r o s o r, havsrosor el. aktinier, gemensamt namn för de till koralldjuren hörande underordn.Ce-riantha’ria (C), Zoantha’ria(Z.) ochActinia’ria (A.).I mots. till övriga koralldjur sakna h. eget skelett, ehuru Z. ochA.under fotskivan kunna avsöndra cn fastare membran, ss. hosAdam’sia.En del Z. upptaga dock i sin kropp sandkorn, skal av foraminiferer el. kiselnålar från svampdjur, så att kroppsväggen blir fast. I inre byggnad avvika h. betydligt från varandra (se Koralldjur).C.igenkännas till det yttre, på sin långsträckt cylindriska kropp, som omslutes av ett av djuret själv bildat slcmrör, samt de i2grupper anordnade mun- och kanttentaklerna; dc i regel kolonibildande Z. ha de i kanten stående tentaklerna grupperade i2alternerande kransar, under det hosA.,som oftast äro försedda med en fotskiva, tentaklerna vanl. stå i flera kransar, oftast efter 6-talet, el. äro ra-diellt anordnande. Fortplantningen sker genom knoppning och avsnörning el. på könlig väg. I vissa fall sker befruktningen inne i kroppshålan, där den första utvecklingen äger rum. H. förekomma i alla hav såväl i litoral- som i abyssal-regionerna, Z. huvudsakl. i tropikerna, där ävenA.ochC.äro talrikast. H:s storlek växlar från ett par mm till o,c m (munskivans bredd). Åtm. vissa arter kunna uppnå en hög ålder,40år cl. mera. H. leva av lägre havsdjur, t.o.m. av fiskar, som de fånga med tentaklerna. Härvid utslungas näs-seltrådar massvis från den el. de tentakler, som först komma i beröring med bytet, allt flera tentakler omklamra detta och nedföra sedan det förlamade offret i h:s mage. Vissa arter avA.och Z., ss. parasit ro sen(Ca!liac’lis), leva i symbios* med tiofotadc kräftdjur el. med alger; de senare äro mycket vanliga i entodermet hos de på korallrevcn levande arterna. H., särsk.A.,utmärka sig ofta för stor färgprakt, varför de höra till havsakvariernas största prydnader. Mera än20 arter(A.ochC.)av bl.a. släktenaMetrVdiumochEdzvar’dsia*finnas vid Sveriges västkust, ett par i v. Östersjön. Den allmännaste h. vid svenska västkusten är hav s-nejlikan,Metridium dian’thus,som har talrika smala vita tentakler och vanl. gul el. brun kroppsvägg. Av Z. finnes en art i Limfjorden i Danmark.O.Cn.

Kategorier: , , , , ,



Sök artikel: