Vata’tzes

Vata’tzes (Va tat ses), Johannes Dukas, kejsare av Nicaea (d.1254),svärson lill kejsar Teodoros av Nicaea, vilken han 1222 efterträdde, var en utmärkt organisatör, som trots krigen bragle sitt rike till blomstring. Efter stora framgångar mot Latinska kejsardömet sökte V. i tävlan med kejsar Teodoros i Tessalonika tränga fram till Konstantinopel men måste draga sig tillbaka till Asien. Jämte Johannes Asen II av Bulgarien belägrade han Konstantinopel1236men måste vika för en koalition av de latinska staterna på Balkanhalvön och Ttalicns sjöstatcr. Vid mongolernas framträngande i Mindre. Asien lyckades V. i förbund med turkarna i Iconium och “storkomnenen” i Trapezunt skydda sitt rike. Sedan tvang han såväl kejsaren i Tessalonika som despoten av Epi-rus till underkastelse. Efter V:s stora framgångar var Latinska kejsardömets fall och Bysantinska rikets återställande blott en fråga om en mycket kort tid.Lm.

Kategorier: asien, framgångar, latinska, teodoros, tessalonika, vatatzes

Teodo’ros, nicenska

Teodo’ros, nicenska kejsare. 1)Teodoros I Läskar is, kejsare av Ni- caea (d.1222),drog efter Bysantinska rikets upplösning genom4:e korståget till Alindre Asien, där kejsardömet Nicaea (Nikaia) upprättades med T. som1:e kejsare(120^—22).I de svåra striderna med andra grekiska despoter, med de latinska kejsarna i Konstantinopel och med turkarna visade sig T. som en tramstående krigare och en överlägsen diplomat. Sin dotter Irene förmälde han med sin medhjälpare och efterträdare, Johannes Dukas Vatatzes. Lm. 2)Teodoros II Laskaris, kejsare av Nicaea (d.1258),son till Joh. Vatatzes och Irene Laskaris (se T.i), efterträdde fadern som kejsare i Nicaea(1254—58).T. var en duglig, litterärt intresserad inan. Trots sjuklighet en god soldat övervann han bulgarerna i det stora slaget vid Rupelion 1255.

Kategorier: kejsare, laskaris, nicaea, nicenska, teodoros, vatatzes

Latinska kejsardömet

Latinska kejsardömet el. kejsardömet Roman i a, korsriddarstat 1204—61,etablerades av4:e korstågels korsriddare1204,då de efter Konstantinopels erövring s.å. valde Balduin I(1204 —06)av Flandern till kejsare. En stor del av bytet behöll Venedig för egen räkning, återstoden av erövringarna organiserades efter förebild av konungariket Jerusalem som en feodal idealstat genom “Romanias acciser”. Landet uppdelades på baroner och andra vasaller, vilkas beroende av kejsaren ofta endast var formellt. Bland dc. viktigaste vasallstaterna märktes kungariket Tessa-lonika, hertigdömet Aten och furstendömet Akaja (se karta vid art. Korståg). 1 andra delar av Bysantinska rikets gamla besittningar gjorde grekiska furstar sig självständiga; så uppstodo despotatct Epirus samt kejsardömena Nicaea och Trapezunt i Mindre Asien. L. stod alltid under starkt vene-tianskt inflytande och var ettstöd för Venedigs handelsvälde på Medelhavet. Dess historia var ytterst orolig: inrestridigheter mellan vasallerna sammanvävdes med deständiga fejderna med bulgarerna och de grekiskastaterna. Redan Balduin I låg i krig med bulgarerna och råkade i fångenskap; hans bror och efterträdare Henrik(1206—16)lyckades mer än någon latinsk kejsare hävda sin makt, medan Peter av Courtenay(1216—19),de föreg. kejsarnas svåger, redan1217råkade i fångenskap hos Epirus’ behärskarc Teodoros, varefter hans änka Jolanta styrde riket.1221 valdes deras son Robert(1221—28)till kejsare. Under hans regering gjorde Teodoros stora erövringar av L. och grundade i Europa ett nytt grekiskt kejsardöme, Thessalonike. Rivaliteten mellan detta och kejsardömet Nicaea gav åt det svaga L., där Roberts bror Balduin II(1228—61)blev kejsare, till att börja med under förmynderskap av Johan av Briennc, cn lång nådatid. Men Mikael Palaiologos av Nicaea förband sig med Venedigs rival om handeln på Levanten, Genua, mot att lova genuesarna stora handelsprivilegier och lyckades1261bemäktiga sig Konstantinopel. Därmed hade L. upphört att existera; vissa av dess vasallstater bestodo länge, bl.a. hertigdömet Akaja. — Litt.: J. Longnon, “L’cmpirc latin de Constantinople”(1949)-B.

Kategorier: balduin, epirus, kejsardömet, kejsare, nicaea, teodoros

Las’karis, förnäm bysantinsk ätt, kejsardynasti

Las’karis, förnäm bysantinsk ätt, kejsardynasti i riket Nicaea 1206—61,erhöll med Tcodoros I, svärson till kejsar Alexis III, efter Konstantinopels erövring under 4:e korståget1206 kejsarvär-dighet i Nicaea och fick denna erkänd1212av den latinske kejsaren. Teodoros efterträddes av sin svärson Johannes Valatses(1222—54),vars son Teodoros II(1254—58)upptog moderns namn L. Denne korade sin son, Johannes IV I… till efterträdare under Mikael Palaiologos’ förmyndcrskap, men förmyndaren lät kröna sig till kejsare, jämte Johannes och undanträngde snart denne. — Om de senbysantinska författarna L. hört till denna ätt, är okänt, då det vid denna tid var brukligt att upptaga äldre berömda namn. Av dem hade grammatikerna L. Konstantinos och L. Johannes betydelse för spridandet av kännedomen om grekisk kultur i Italien efter Konstantinopels fall; L. Kananos har författat en beskrivning av cn resa till östersjöländerna och Skandinavien, som antages vara företagen mellan1397och1448.B.

Kategorier: johannes, konstantinopels, laskaris, nicaea, svärson, teodoros

Bysantinska

Bysantinska riket.Henrik, latinsk kejsare (d.1216),efterträdde 1206 sin broder Balduin. H. lyckades för en tid tillkämpa det efter olyckliga principer bildade latinska kejsardömet en viss inre och yttre stadga. Han slog bulgarernas konung Boris; Teodoros Laskaris, som bildat det grekiska kejsardömet Nicaea, tvang han1212till fred. De frankiska furstarna i Hellas och på Peloponnesos trädde i vasallförhållande till H.

Kategorier: bildat, bysantinska, grekiska, kejsardömet, laskaris, teodoros

Sök artikel: