Young Ireland fjmj’ ai’abnd]

Young Ireland fjmj’ ai’abnd] (Unga Trland), en politisk sammanslutning för Irlands frigörelse. Inom den organisation förrepeal,som 0′Conncll fått till stånd, samlades den radikala falangen under namn av Y. (se Irland, sp. 661 f.) kring den av Thomas Davis (1814—45) med biträde av Dillon och Ch. Gåvan Duffy 1842 grundade tidskr. “The Nation”. Efter 0′Connclls misslyckande tog Y. ledningen, tills ett revolutionärt parti under ledning av John Mitchel och hans tidskr. “The United Irishman” bröt sig ut och satte sin prägel på irländsk politik. Y. har varit en av förutsättningarna för Sinn féin.v.Sw.

Kategorier: aiabnd, fjmj, ireland, parti, tidskr, young

Vecko-journalen, illustrerad veckotidning, grundad

Vecko-journalen, illustrerad veckotidning, grundad i Stockholm i okt.1910 av Åhlén & Åkerlunds förlag, vars tidskr.-avd.1929övergick till Albert Bonniers förlag. Red. ha bl.a. varit Sigge StrömbergO 910—13),Beyron Carlsson(1914—t8och1921—27),Elsa Nyblom(1928—43),Robert Josephsson(1943—46)och Stig Ahlgren(1946— 51)samt är sedan1952Gustaf v. Plåten; red. för “kultur och politik” i tidskr. är sedan1952Stig Ahlgren. Genom Elsa Nyblom, som gav ökat utrymme åt kulturellt och politiskt stoff och som därvid knöt som medarbetare till V. kända skribenter på olika områden, bl.a. förf. Erik Lindorm, som från1930till sin död1941skrev aktuella krönikor, och Sigfrid Siwcrtz, som sedan1941är teaterkritiker, kom V. alt intaga en ledande plats inom svensk veckotidningspress av modernt snitt, en ställning, som befästes genom Stig Ahlgrens starkt personligt färgade sätt all utforma tidn., främst genom ledare, som i regel beröra aktuella förhållanden och personer, och litteratur-kritiska artiklar. V. företrädde under Nybloms tid en klart vänsterbetonad syn på politiska och kulturella spörsmål; under2:a världskriget framstod V. som en vakthållare mot nazistiska strömningar och strävanden i Sverige. Efter2:a världskrigets slut har V. närmast intagit en högerliberal hållning i fråga om politik och ekonomi. Bland nuv. medarbetare i V. märkas utom ovan nämnda Barbro Alving (“Käringen mot strömmen”), Marianne Höök, Birgit Tengrolh, Carl Björkman, Thore Ericsson, Nils Kjcllström, Olle Strandberg och Lars Öhngrcn.E.

Kategorier: ahlgren, aktuella, nyblom, stig, tidskr, vecko

War’gentin,

War’gentin, P c h r Wilhel m, astronom och statistiker(1717—83),fil. mag. i Uppsala 1743,doc. i astronomi1746,adjunkt i filosofiska fakulteten1748,Vetcnskapsakad :s sekr.1749;led. av Tabellverket (senare Tabellkommissio-nen, förelöparen till Statistiska centralbyrån)1750.W:s största astronomiska insats var hans undersökningar över rörelsen hos Jupiters månar. Redan1741 hade han beräknat tabeller för dessa månars rörelser och arbetade på förbättrandet av dessa tabeller till sin död. W:s undersökningar ha blivit av bestående värde; bl.a. har W. de Sitter i Leiden med deras hjälp kunnat påvisa vissa förändringar i jordens rotationshastighet. Som Vetcnskapsakad :s sekr. fick W. genomföra byggandet och utrustningen av det nya observatoriet på Brunkebergsåsen(1748—53)och utförde här som obscrvatoriets föreståndare ett framgångsrikt observationsarbete, ägnat Jupiters månar, bestämningar av sol- och månparallaxen, observatoriets polhöjd och longitud, kometobservationer m.m. W. redigerade alla av akad. utgivna almanackor och kalendrar1751—84med däri förekommande uppsatser av historiskt, astronomiskt och fysiskt innehåll. Som led. av Tabellkommissionen lade W. grunden till den svenska befolkningsstatistiken; de av honom utarbetade dödlighets- och livslängdstabellerna funno, som dc mest exakta och bästa, länge användning även utanför Sverige och lades till grund för livräntebcräkningar i England, Frankrike och Tyskland. W:s självbiogr. är tryckt i “Historisk tidskr.”(1903),hans anteckningar om sin släkt i “Personhislorisk tidskr.”(1904). —Litt.: N. V. E. Nordenmark i “Statsvetenskaplig tidskr.”,1917,och “Populär astronomisk tidskr.”,1934,samt “P. W. W. Kungl. vetenskapsakad :s sekreterare och astronom1749;—1783″ (1939);O. (irönlund, “P. W. och den svenska befolknings-statistiken”(1946).M.

Kategorier: jupiters, månar, svenska, tabeller, tidskr, undersökningar

Vare’nius,

Vare’nius, Per Otto, stalsrättslärare(1857— 1940),fil. dr 1892,doc. i statskunskap i Uppsala1893,prof:s titel1905,prof. i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt vid Stockholms högsk.190725;jur. heders-dr i Lund1918.Bland V:s skrifter märkas gradualavh. “Om riksföreståndareskap enl. Sveriges och Norges grundlagar”(1892),”Räfsten med Karl XT:s förmyndarstyrelse”(2bd,1901— 03),”Beskattning och statsreglering i England”(1906),”RO46§” (i “Statsvetenskaplig tidskr.”,1909),”Några randanmärkningar till1809års R.F.” (i “Svensk juristtidn.”,1922),”Lagen om landsting” (i “Statsvetenskaplig tidskr.”,1925),”Frankrikes författning av1875″(därst., s.å.), “Svensk budgeträtt” (därst.,1928),”Svensk tryckfrihet”(1931)och “Carl Johan och Danmark1814″ (1938).V. har även skrivit broschyrer och tidn.-art. berörande svensk-norska unionen.OS.

Kategorier: därst, frankrikes, statsvetenskaplig, svensk, tidskr, varenius

Walcha

Walcha [val'xa], II e 1 m u t, tysk organist (f.1907),främst känd genom sina gramniofoninspel-ningar av Bachs orgelverk (i Deutsche Grammo-phon A.G:s skivserie “Archiv-Produktion”). W., som är blind och har instuderat samtliga Bachs orgel- och klaververk efter gehör, studerade för G. Ramin i Leipzig och vikarierade för denne vid Thomaskyrkan i Leipzig 1926—29;sedan sistn. år är han verksam i Frankfurt a.M., bl.a. som ledare för kyrkomusikavd. vid stadens musikhögsk. W. har bl.a. utg. Handels orgelkonserter och framträdde1952i tidskr. “Musik und Kirche” med den polemiska uppsatsen “Max Regers Orgel-schaffen kritisch betrachtet”, som gav upphov till en livlig kyrkomusikalisk diskussion. Han besökte Sverige1953.B.Hbs.

Kategorier: bachs, leipzig, orgel, orgelkonserter, tidskr, walcha

Nymansson,P

Nymansson,P e r, präst(1830- -1900).Först baptistpredikant blev N. efter teol. studier i Lund prästvigd 1861 och kyrkoherde i Skcpparslöv1870.N. var en originell person, som bl.a. sysslade med helbrägdagörelse, och högt skattad som predikant. På gr. av sina radikala åsikter i såväl sociala som religiösa frågor (“Beredelse till den nya staten”,4bd,1885—88)blev han av ämbetsbröder anklagad för irrlära1893,vilket dock icke ledde till någon åtgärd.1876—79utgav han den föga renläriga tidskr. “Menskligheten”. S.N. ab. Nymansverkstäder,se Nymanbolagen ab.Nymarxism,även neomarxism, benämning, som man understundom finner använd för att beteckna dc. av Marx och Engels påverkade strömningarna i den mellancuropeiska arbetarrörelsen före nazismens makttillträde. Hit räknas alltså icke blott den “ortodoxa” marxismen* utan även sådana riktningar, som utan att direkt acceptera de bägge upphovsmännens grundsyn likväl mottagit starka impulser från det marxska systemet. Närmast den ortodoxa marxismen i det avseendet stod den österrikiska s.k. austromarxismen, vars ledande teoretiska organ var tidskr. “Der Kampf”. övervägande kritiskt inställd till Marx var däremot den med revisionismen sympatiserande grupp inom den tyska socialdemokratien, som hade sitt språkrör i “Sozialistischc Monatshcfte”. Den svenske socialistiske teoretikern Nils Karle-by stod starkt under denna grupps inflytande. Nämnas kan slutl., att den från Georges Sorel utgående syndikalistiska strömningen i Frankrike stundom betecknade sig som n.Ldl.

Kategorier: marx, marxismen, nymansson, ortodoxa, österrikiska, tidskr

Nyström,

Nyström, Per Ingvar, historiker, ämbetsman (f.2l/n1903),fil. mag.1931 och fil. lic.1936i Lund, tillhörde red. för tidskr. “Atcncum”1933 —35och har i tidskr. “Scandia” publicerat ett antal uppsatser rörande svensk 1500-och l6oo-talshistoria samt den materialistiska historieuppfattningen.1939blev N. ombudsinan i Svenska bankmanna-förbundet, ingick1943som sakkunnig i Socialdep. och var statssckr. där1945—50.Sedan sistn. åtar N. landshövding i Göteborgs och Bohus län. Verksam även som publicist medarbetade N. regelbundet i “Aftontidn.”1942—45.Han var ordf. i styrelsen för Socialinst.1947—50och är sedan1951ordf. i Radionärnnden.S.Br/B.

Kategorier: åtar, bohus, göteborgs, landshövding, nyström, tidskr

Utrikespolitiska institutet, Stockholm, instiftat 1940 som

Utrikespolitiska institutet, Stockholm, instiftat 1940 som en organisatorisk ombildning av den1938på initiativ av Y. Lorents konstituerade Kommittén för utrikespolitisk upplysning, har till uppgift att verka för höjande av den utrikespolitiska bildningen i Sverige och främja vetenskapligt författarskap rörande samtidens internationella politik. U:s verksamhet är rent opolitisk och avser uteslutande saklig upplysning utan tendens i någon riktning. U. står under ledning av en styrelse, som kompletterar sig själv. Dess föreståndare, ha varit fil. lic. Ragnvald Lundström, fil. dr Brita Skottsberg och fil. lic. Lennart Hirschfehlt. TJ. har sedan budgetåret1939/40åtnjutit statsanslag samt erhåller dessutom stöd från folkrörelser, organisationer och enskilda företag. Inst. har bl.a. utgivit skriftserierna “Skrifter utgivna av U.” (sedan1941),i vilken ingår vetenskapliga undersökningar, “Internationell politik” med bl.a. övers, av officiella dokumentsamk, t.ex. alla viktiga sådana ang.2:a världskriget, och den populärt hållna bro-scliyrserien “Världspolitikens dagsfrågor” (sedan1940; 10nr årl.) samt tidskr. “Utrikespolitik” (sedan1946;urspr.4nr, från1949 6nr pr år). TJ. anordnar även föreläsningsserier, studiecirklar och kurser rörande internationell politik och understödjer föreläsningar av denna art över hela landet. U. har vidare en mycket stor materialsaml. för utrikespolitiska studier, ss. tidn.-klipparkiv, ut- ländska tidskr. och bibi. “U:s kalendarium” (sten-cilerat1939—46,tryckt1947ff.) avser att erbjuda tidn.-red. och forskare en lättillgänglig och utförlig kronologisk översikt över detUtrikespolitiska skeendet. — Litt.: “U.1938—1953″ (1953).B.

Kategorier: institutet, internationell, politik, tidskr, upplysning, utrikespolitiska

Under början av 1900-talet skärptes motsättningarna mellan

Under början av 1900-talet skärptes motsättningarna mellan de litterära traditionalisterna, som voro tongivande inom officiella kulturinst. och skolväsen, och unga modernister, som vid sin kritik av dc intellektuella och politiska förhållandena, vilka enl. dem vittnade om allmän andlig stagnation, sökte mönster och mästare i västeuropeisk, särsk. fransk kultur. Den nya riktningen fick sin främste företrädare i En dre A dy(1877—19′9).som i en diktsaml.1906i ett starkt personligt symbolspråk tog upp nya ämnen i ungersk lyrik: sensuell erotik och radikal samhällsprövning. Adys anhängare, som av den äldre förf.-gencrationen anklagades för bristande patriotism och moral, fingo som samlande organ cn tidskr. med det programmatiska namnet “Nyugat” (Västern), utg.1908—41.Till kretsen kring denna allmänt radikala, intcllektualistiska och kosmopolitiska tidskr., som kämpade för kulturlivets oberoende, hörde utom Ady Mihåly Babits(1883—1941), D e s z ö Kosztolånyi(1885—1936),Arpåd Töth(1886—1928),Ernö Szép (f.1884),Gyula J ti b å s z(1883—1937), Zsigmond M 6 r i c z’(,879—1942),Margit Kaffka(1880—1918)och Frigycs K a r i11t h y(1888—1938). 1:a världskriget skärpte ytterligare motsatsen mellan de konservativa förf., som i patriotisk anda god-togo krigsdeltagandet, och dc radikala, som intogo en pacifistisk ståndpunkt och mot krigets slut engagerade sig i de revolutionära rörelserna.En typisk och inflytelserik företrädare för denna senare inställning var Dczsö Szabö (1879— â–  945).som i en brett upplagd social samhällsro-man1919förde fram sin antikapitalism, antikleri-kalism och antigermanism; enl. Szabö skulle U. förnyas genom bonden. De kontrarevolutionära krafternas seger återverkade på litteraturen så, att de konservativa förf. åter blevo dominerande, samlade kring den nygrundade tidskr. “Napkclct” (Östern), under det att de, som hörde till kretsen kring “Nyugat”, fingo hålla sig i bakgrunden el. lämna landet. Ledande företrädare för den nationella klassiska litteraturriktningen var lyrikern Gyula Vargha(1853—1929).Av konservativt patriotiskt kynne var också mycket av den litteratur på ungerska, som uppstod i de områden, som förlorades genom freden i Trianon1920,Siebenbtirgcn och Slovakien. De förf., som under intryck av reaktionen undveko brännbara kulturella, politiska och sociala problem, blevo nu populära, främst FerencHerczeg, som blivit internationellt känd. Internationellt beaktade blevo också förf. som Ferenc K ormen di (f.1900),som i psykoanalytiskt påverkade, romaner skildrade efterkrigstidens liv i Budapest, J o 1 å n F ö 1-des (f.1902),som gav levande bilder ur de ungerska emigranternas liv, främst med parisskild-ringen “Den fiskande kattens gata”(1936),Mihåly Földi(1894—’943)f som skrev erotiska romaner, och G å b o r von V a s z a r y (f.1905),som också hämtat motiv från den franska huvudstaden, samt Ferenc Molnår(1878—1952),som under inflytande av västeuropeiska scenförf., bl.a. H. Ibsen, redan under1:a världskriget nyskapade det ungerska dramat. Molnår, jude till börden, företrädde det livligt diskuterade, kosmopolitiskt och radikalt inriktade semitiska inslaget i nyare ungersk litteratur. Även om företrädarna för kretsen kring tidskr. “Nyugat” sågos med ovilja av den reaktionära regimen i U., som hade sympatier för mellankrigstidens diktatursystem, fingo de dock småningom tillfälle att göra sig hörda och blevo av betydelse för den uppväxande generationen. Babits, Kosztolånyi och Möricz, som urspr. verkat som lyriker, använde nu romanformen för att föra fram sin sociala kritik och sin pessimistiska livssyn. En stark social inställning kännetecknade proletärförf. L a j o s K a s-såk (f.1887),som främst sysslade med livet i huvudstadens förorter och arbetarungdomens bild-ningsproblem. Under1930-lalet försiggick cn radikalisering av litteraturen i U. De nya borgerliga förf., som framträdde, voro icke bundna av den konservativa traditionen utan kunde kritiskt belysa samhällsförhållanden, ss. La jos Zilahy (f.1891),som, själv medlem av en adelssläkt, i sina romaner, som blivit internationella bestsellers, belyst aristokratiens och medelklassens dekadens. En rad yngre förf. använde romanen och essän för att avslöja sociala missförhållanden, framför allt på landsbygden. Man var icke längre så beroende av västeuropeisk kultur utan sökte anknytning till mellancuropeiska miljöer, bl.a. Finland, varvid man försökte ge en syntetisk syn på det ungerska, en uppgift, som upptogs av företrädarna för den s.k. bungarologien. Denna folkligt nationella och socialt radikala riktning fick karakteristiska företrädare i Janos Kodolånyi (f.1899),som belyste de sociala orättvisorna i samtidsskildringar och den ungerska kullurens ursprung och utformning i historiska romaner, och Gyula Tllyés (f.1902),som hämtade motiv från slatarlivet liksom lyrikern I s tv ån S i n k a (f.1905)och romanförf. Pål Szabö (f.1901),båda framsprungna ur folket. Den folkliga radikala riktningens slora inflytande framkallade en motrörelse på borgerligt håll, företrädd av den i västerländsk modernistisk litteratur bevandrade Såndor Mårai (f.1900). 2:a världskriget medförde stora svårigheter för förf. i U., och det litterära livet blev svårt beträngt genom de tyska nationalsocialisternas ockupation av landet på våren1944.Inlemmandet av U. i Sovjetunionens system av satellilstater efter krigets slut innebar en lättnad, men i U. liksom i de övriga ryska lydstaterna kom litteraturen att behärskas av den marxistiska estetik, som krävde, att förf. skulle tillämpa den s.k. socialistiska realismen. En europeiskt beaktad företrädare för det litterära livet i U. under efterkrigstiden har varit litteraturhistorikern och kritikern G y ö r g y L u k å c s (f.1885).Han hade fått sin utbildning i Tyskland och först anlagt psykologiska och estetisk-formella synpunkter på litteraturen men hade tidigt börjat hävda en sociologisk syn, vilket han särskilt underströk, sedan han under1:a världskriget övergått till marxismen. Folkkommissarie för det ungerska uppfostringsväsendet under kommunistregimen1919 hade han sedan verkat i Moskva. Prof. i estetik och kulturfilosofi vid univ. i Budapest1945belyste han i cn rad arbeten och som kulturjournalist främst1800-talets litteratur ur marxistisk syn- punkt, men när han i en skrift1949över temat litteratur och demokrati hävdade, att ett socialistiskt samhällsskick icke omedelbart medförde cn höjning av kulturlivet, blev han föremål för opposition från moskvatrogna intellektuella i U., som hänvisade honom till det exempel, som Sovjctryss-land enl. dem gav. Lukåcs hävdade å sin sida dc intellektuellas oberoende av partibyråkratien och de ungerska förf:s rätt att följa sin särart. Den officiella estetiken saboterades av en del förf., vilka undveko att taga upp ämnen ur samtiden och i stället sökte motiv från episoder ur U:s historia, som tilläto dem att indirekt föra fram sin kritik av particensuren, vilken i sin tur svarade med en del utrensningar av misshagliga skribenter. Detta nedslog emellertid icke helt opponenterna, som efter en lid fingo såtillvida stöd av den kommunistiska partiledningen, att den tillät en viss kritik av regimen. På våren1954stramade man på ledande håll åter ål genom cn förordning, som utdömde valet av historiska motiv och efterlyste ett fördjupat studium av den stalinistisk-leninistiska ideologien.IJ.fflE.

Kategorier: fingo, företrädare, litteratur, radikala, tidskr, ungerska

Törnqvist,Klas Gerhard Gunnar, företagsekonom

Törnqvist,Klas Gerhard Gunnar, företagsekonom (f.16/io 1894),diplomerad från Handelshögsk. i Stockholm1918,M. Sc. vid Columbia Univ. i New York1920,lärare vid Handelshögsk. i Stockholm1923,doc. där1930,prof. i företagsekonomi (spec. distri-bntionsckonomi)1934;styr.-led. (sedan1952 ordf.) inom Företagsekonomiska forsknings-inst. vid Handelshögsk. i Stockholm, ordf. i1945års Handelsutbild-uiugskouimitté, ordf. i Företagsekonomiska fö ren.1942—49.T. har gjort en banbrytande insats inom den distributionsekonomiska forskningen och undervisningen i Sverige. Han har förutom ett stort antal art. i svenska och utländska tidskr. förf. “Om försäljning”(1925),”Kostnadsanalys och prissättning i dctaljaffärer”(1929),”Varudistributionens struktur och kostnader”(1946och1952)och “Försäljningen, marknaden och distributionsapparaten”(1948).T. har vidare redigerat “Detaljhandelns bok”(1937—42)samt varit medl. i red.-rådet för tidskr. “Affärs-ekonomi” sedan1928.[VhJS.EJ.

Kategorier: företagsekonomiska, handelshögsk, klas, ordf, tidskr, törnqvist

Nästa sida »

Sök artikel: