Tode,

Tode, J o h a n n C 1 eniens, dansk författare(1736—1806),läkare,1774e.o., från1797 ord. prof. vid Köpenhamns univ. och utg. av ett flertal medicinska och socialt filantropiska tidskr. T. skrev kritiska art. i egna litterära tidskr. (bl.a. “Kritik og Anlikrilik”,1787),moraliserande skådespel (bl.a. “Söofficererne”,1782)samt populära visor. Samlad uppl. av T:s skrifter i8bd(1793—1805).

Kategorier: anlikrilik, kritik, moraliserande, skådespel, tidskr, tode

Tidskrift

Tidskrift för barnavård och ungdomsskydd,1926 —47 namn på den av Svenska socialvårdsförbundet utg. tidskr. “Barnavård och ungdomsskydd”.

Kategorier: barnavård, socialvårdsförbundet, svenska, tidskr, tidskrift, ungdomsskydd

Thurnwald |tor’nvalt], Richard, tysk etnolog

Thurnwald |tor’nvalt], Richard, tysk etnolog och sociolog(1869—1954),dr jur.1895,doc. i IT a 11 c191923 och sedan i Berlin, e.o. prof. där1937,prof. vid Berlins fria univ. samt dir. för inst. för sociologi och etnologi från1948.T. företog forskningsresor till Salomonöarna 1906—09och1933—34,Nya Guinea1912—15och Östafrika1930 —31.T. utgav “Sociologus”, tidskr. för empirisk sociologi, socialpsykologi och etnologisk forskning, samt var medred. i flera tidskr., bl.a. “Zeit-schrift fiir vergleichcnde Rechtswissenschaft” och “Zeitschrift fiir Völkerpsychologie und Soziologic”. Han har betecknats som den s.k. funktionalismens främste representant i Tyskland (jfr Malinowski). T. utg. bl.a. “Forschungen anf den Salomo-lnseln”(1912),”Die menschliche Gescllschaft”(5bd,1931—35),”Economics in primitive communilies”(1932),”Black and white in East Africa”(1935)och “Die fremden Eingriffe in das Leben der Afrikaner” (i “Völkerkunde von Afrika”, utg. av LI. Baumann, T. & D. Weslermann,1940).G.Lm.

Kategorier: fiir, prof, richard, sociologi, thurnwald, tidskr

Thunberg,Torsten Ludvig, fysiolog

Thunberg,Torsten Ludvig, fysiolog och biokemist(1873—’952),med. dr i Uppsala 1900,laborator i experimentell fysiologi och medicinsk fysik där1901,prof. i fysiologi i Lund1905—38.T:s vetenskapligt främsta insatser gälla ämnesomsättningen i organismen. Med av honom utarbetade metoder klargjorde han skeendet vid förbränningen av näringsämnena i själva cellerna. Han upptäckte härvid en rad enzymsystem, dehyd-rogenaser, som aktivera och avspalta väte, och visade, att väteaktivcringen är den primärt drivande fasen vid de fysiologiska oxidationsprocesscrna. Under dessa sina forskningar indrogs T. i hårda kontroverser med nobelpristagaren Otto Warburg vid Kaiser-Wilhelm-Inslitut i Berlin, vars läror T. bevisade vara i viktiga delar oriktiga. T:s med hänsyn till tankeinnehåll och metodik djärva och skarpsinniga arbeten över ämnesomsättningens I kemiska förlopp bedömdes redan under hans livstid som klassiska. T. gjorde lysande insatser på flera områden. Han _. var den förste, som experimentellt påvisade, alt nervvävnad andas, förbrukar syre och avger kolsyra(1905).Dittills hade man trott, att en nervtråd likt en elektrisk kabel överförde nerv-impulser utan mätbar energiförbrukning. Konstruktionen av den första maskindrivna anordningen för konstgjord andning under längre tidsperioder gjordes av T.(1926).— Under fem decennier spred T. i böcker, tidskr., broschyrer och dagspress samt som sakkunnig för regering och riksdag en fruktbärande folkupplysning i hygien och medicin. Tidskr. “Hygienisk revy” redigerade och skrev han praktiskt taget ensam under trettio år(1912 ff.). G.K.

Kategorier: fysiolog, fysiologi, insatser, ludvig, tidskr, torsten

Thomsen,

Thomsen, E j n a r, dansk litteraturhistoriker (f.1897),mag. art.1926,lärare vid skilda skolor från1924,vid Ribe statsseininarium 1932—35,prof. i nordisk litteratur vid Köpenhamns univ.1935,litterär medarbetare i “Aarhus Stiftstidendc”1927 —49,medred. av tidskr. “Danske Studier” sedan1940 och tidskr. “Danmark”1941—48.T. har framträtt som skönlitterär förf. med diktsaml. “I Kamp for Livet”(1922)och “Sagn og sandt”(1923).Som litteraturhistoriker inriktade sig T. först på studiet av engelsk roman under1700-lalet (Richardson och Fielding), senare på dansk litteratur, främst under barocken och1800-talet. Av T:s skrifter kunna nämnas “Dansk Litteratur efter1870″ (1935),en innehållsrik handbok, och “Omkring Oehlcnschlägcrs tyske quijotiade”(1950).T. har utg. populära studiehandledningar i litteraturläsning, Jacob Knudsens “Digte”(1938)och “Henrik Pontoppidan til Minde”(1944).Av de i tidskr. publicerade uppsatserna märkes “Bidrag til tolkningen af ‘Ett drömspel’ ” (i “Orbis litterarum”,1943).E.

Kategorier: dansk, litteratur, litteraturhistoriker, thomsen, tidskr, tyske

Theologische Studien

Theologische Studien und Kriti’ken [tcålå'- Jto'-didn ont], eK av Tysklands äldsta teologiska tidskrifter, grundad 1828 som organ för den s.k. för-mcdlingsteologicn, som med anknytning både till den äldre teologiska traditionen och den samtida idealistiska filosofien ville medla mellan den spekulativa teologi, som hotade att gå upp i filosofi, och den s.k. restaurationstcologi, som grep tillbaka på1600-talets ortodoxi. Tidskr. har under olika perioder redigerats av bl.a. J. Köstlin, R. Rothe, E. Kautzsch och F. Kattcnbusch. T. upphörde att utkomma som regelbunden tidskr. med årg.1938.Senare har den utgivits som skriftserie (endast2h. utkomna1941—47).IS.NJK.Gw.

Kategorier: ortodoxi, studien, teologiska, theologische, tidskr, tillbaka

Teckningslärarnas riksförbund bildades 1914 och

Teckningslärarnas riksförbund bildades 1914 och är sedan1949anslutet till Svenska facklärarförbundet. Som förbundsorgan utges tidskr. “Teckning”*.

Kategorier: bildades, riksförbund, teckning, teckningslärarnas, tidskr, utges

Teaterkritik,

Teaterkritik, den gren av den estetiska kritiken, som innebär cn analys och värdering av teater-konsten ur litterär och konstnärlig synpunkt. Till skillnad från den vetenskapliga kritiken, vars utövande förutsätter en objektiv granskning av ett förefintligt material (källor o.d.), är all estetisk kritik subjektiv i den meningen, att den ger uttryck för den kritiserandes pcrsonhga åsikt med utgångspunkt från hans speciella kvalifikationer. T. fordrar en omfattande litterär beläsenhet, goda kulturhistoriska kunskaper och ingående kännedom om teaterns väsen. Av cn god teaterkritiker kräves sålunda förmågan att kunna bedöma en föreställning icke endast som litterär produkt utan även ur den speciella synvinkel, som bestämmer det sceniska framförandet. Ett förstklassigt sceniskt framförande av en medelmåttig el. svag pjäs kan förleda kritikern till en övervärdering av denna. Att kunna bedöma ett teaterstyckes litterära värde och regissörens förmåga att tolka pjäsen är därför en av t:s viktigaste förutsättningar. Det kan emellertid icke alltid vara lätt att avgöra, var gränsen går mellan en skådespelares möjligheter att självständigt lösa en uppgift el. i vad mån en felaktig regi påverkat honom till en tolkning, för vilken kritiken rätteligen bör lasta regissören. En teaterkritikers uppfattning av en föreställning färgas icke sällan även av hans livsåskådning, av hans politiska, nationella el. samhälleliga ställning samt av tidens mod och smak. — T. utövades redan av de gamla grekerna, när filosofer o.a. lärde muntligt kommenterade cl. skrevo om dramats form och innehåll och om uppförandenä. T. i modern mening uppträder emellertid först med expansionen av tidn.-och tidskr.-väsendet. Sedan dess har l:s betydelse ur publikens synpunkt vunnit allmänt erkännande som cn viktig journalistisk angelägenhet. En såregen form av t. förekom i England under restaurationstiden, då av publiken som experter ansedda personer samlades på cn bestämd plats i närheten av scenen (s.k.fop’s corner)för att högt inför intresserade diskutera föreställningen. Från mitten av 1700-talet fick den europeiska t. allt större betydelse, och kritikernas inflytande växte. Det bör emellertid påpekas, att t., som i regel utövades i essäform, vid denna tid och långt framöver var en gren av litteraturkritiken och att flera av dåtidens mest ansedda teaterkritiker till sin huvudsakliga sysselsättning voro litteraturkritiker. I England llt-kommo under1700-talet och det tidigare1800-talet arbeten om tidens stora skådespelare, ss. Bctterton, Garrick och Kean. Stort anseende som teaterkritiker hade även Charles Lamb. I Frankrike skrev Diderot “De la poésie dramatiquc”(1758)och “Paradoxe sur le comédien”(1776).I Tyskland var Lessing föregångsman inom t. Underi8oo-talet ökades t:s inflytande på publiken och teaterkons-tcn. Den viktorianska t. sysselsatte sig särsk. med skådespelaren och hans konst, t.ex. G. H. Levves, “On actors and the art of acting”(1875).en sammanställning av ett antal av hans viktigaste recensioner. T Frankrike voro F. Sarccy och C. A. Sainte-Beuve de ledande namnen, i Tyskland FI. Laube och H. Th. Rötscher och i Danmark något senare E. Brändes och S. Lange. Frånvaron av cn teaterkonst, byggd på cn nationalscen och en nationaldramatik av samma karaktär som i England, Frankrike, Tyskland och Danmark, har medfört, att t. i Italien varit mera flyktig och sporadisk. Benedetto Croce t.ex. sysselsatte sig med teatern mer ur litterär än ur estetisk-teknisk synpunkt. Under1900-talets första decennier vann t. i anseende såväl i Europa som i USA. I New York existerar sedan1946 en sammanslutning av teaterkritiker, New York Drama Critics Circlc. Stort inflytande på amerikanskt teaterliv utövar teaterkritikern George G. Nalhan. Tidn.- och lidskr.-väsendets fantastiska utveckling under de senaste decennierna har medfört en väsentlig utökning av t. Utöver den journalistiska t. växer även fram en omfattande litteratur kring teatern, delvis med kritisk prägel. F.n rik flora av special-tidskr. har uppstått vid sidan av det allmera ökade utrymmet i dagspressen och tidskr. med blandat innehåll. Den journalistiska t. blir en maktfaktor och kan bestämma inriktningen av publikens intresse liksom den även får ökad betydelse för skådespelare och regissör. — I Sverige skrevs t. i egentlig mening först av Kellgren i “Stockholmsposten” och fick snart efterföljare i de flesta betydande tidn. Särsk. märkes under romantiken J. E. Ryd-qvist i hans tidskr. “Heiindall”. Av mera bemärkta teaterkritiker från o.1900fram till våra dagar märkas Tor Hedberg, Bo Bergman, August B runlus, Agne Beijer, Erik Wcttergren och Herbert

Kategorier: litterär, synpunkt, teaterkritiker, tidn, tidskr, tyskland

Sällskapet

Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande stiftades 1833pä initiativ av F. Evverlöf som Sällskapet för spridande af nyttiga kunskaper bland allmogen och de arbetande klasserna. Sällskapet hade till ändamål att “verka för arbetsklassens höjande i intellektuellt avseende”.1834.började S. utge tidskr. “Läsning för folket”, vilken1899ändrade namn till “Läsning för svenska folket” och1924 nedladcs. Tidskr., som avsåg att ge allmän och fosterländsk bildning, ansågs så värdefull, att1850/51års riksdag anslog12,000rdr banko för inköp av15årg. av tidskr. för kostnadsfri utdelning i folkskolorna i rikets samtliga församlingar. S. utgav även tidskr. “Land och folk”1873—79och den historiska tidskr. “Ur folkens häfder”1874—79samt “Katalog å böcker lämpliga för sockenbibi.”1876—98.S:s angelägenheter handhades tidigare av en direktion på20led., men1926ombildades S. till en stiftelse med mera begränsade uppgifter.E.Bng.

Kategorier: folket, läsning, nyttiga, sällskapet, spridande, tidskr

Sveriges sportfiskares riksförbund,

Sveriges sportfiskares riksförbund, med säte i Stockholm, bildades 1919 med namnet Svenska sportfiskareförbundet; namnet ändrades1939till S. S:S organ är tidskr. “Sportfiskaren” (red. sedan starten1945N. F”äruström).

Kategorier: äruström, organ, riksförbund, sportfiskares, sveriges, tidskr

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: