Tor’tula, bladmossläkte

Tor’tula, bladmossläkte av fam.Pottia’ceaemed över 200 arter, av vilka11finnas i Sverige. De äro mycket små—medelstora mossor med trubbiga blad, vilkas mittnerv löper ut i en lång, vit hår-udd. Den upprätta, cylindriska kapseln sitter på ett långt skaft och bär kring mynningen ett peristom av32långa, trådlika, i ett el. flera varv motsols vridna tänder. Den vanligaste arten ärT. rura’lis,utbredd på skiftande underlag över hela Sverige och nående upp i lågfjällbältct. Den är särskilt karakteristisk för multnande halmtak. — Se bild35och36å pl. vid Bladmossor.W.Tortula’ceae,bot.,dets. somPottia’ceae*.Tortuna, socken i Yttertjurbo hd, Västmanlands län, och församling i Tortuna och Scvalla pastorat i Sala kontrakt av Västerås stift,10km n.ö. om Västerås;36,31km2, därav36,11land;560inv.(1954).T. omfattar cn öppen, småkuperad bygd kring Sagans biflöde Lillan samt mera kuperade skogspartier i n. Av landarealen utgöras47.4%av åker,0,9%av äng och45,3%av skogsmark. Genom T. går statsbanelinjen Enköping—Tillber-ga, som här har stationen Tortuna. Dc rätt talrika fornlänmingarna omfatta främst järnålders-gravfält, hällristningar samt ett par runstenar. Kyrkan, från o.1300,har gotiska valv, prydda av målningar (restaurerade1932),vilka anses härstamma från Albert målares verkstad. Predikstolen är ett vackert arbete från1643.Tornet är från1826.SedanVi1952bildar T. jämte Hubbo, Tillberga och Scvalla kommunen Tillberga. — Namnet,1331Thyrituna?, innehåller en inbyggar-beteckning’thyrarel.’thyrir,”Tjur-boar”, till samma’ihiiir, ‘thior,”höjd”, som ingår i Tjörn*. Efterleden är plur.tuna,inhägnat område, kanske befäst plats, tilltun,stängsel.F.Hd;Er.

Kategorier: scvalla, sverige, tillberga, tortula, tortuna, västerås

Stockholm—Västerås—Bergslagernas järnvägar,

Stockholm—Västerås—Bergslagernas järnvägar, förk. SWBJ, omfattade linjerna (Stockholm C—) Tomteboda övre—Tillberga—Ängelsberg,147 km, öppnad 1875,Tillberga—Sala,28km,1875,Tillberga—Västerås—Köping,45km,1876,Ängels-berg—Kärrgruvan,17km,1876,Norberg—Klack-berg,4km,1883,Ramnäs—Kolbäck,26km,1899,Ängelsberg—Vansbro,145km, öppnad i etapper1900, 1904och1907,Morgårdshammar—Smedjebackens hamn,4km,1905,och Enköpings hamn— Enköping—Runhällen,47km,1906.— På sträckan Smedjebacken—Ludvika följer S. delvis den gamla V ess ni a n—B arkens järnväg, som öppnades1860och hade cn längd av18km med 1,188m spårvidd; den inköptes1898av S. och nedlades1903.Sträckan Ängelsberg—Norberg öppnades urspr.1856som ett särskilt företag, Norbergs järnväg, och var19km lång med spårvidd i.iss in. Den ombyggdes1875—76till normalspår och arrenderades omedelbart därefter av S., som1921inköpte densamma. — Linjerna Stockholm—Tillberga—Köping och Tillberga— Ludvika ha slambanekaraktär. S:s hela linjelängd är462km, varav dubbelspår7km, spårviddi.issm. Godstrafiken inkluderar bl.a. malmtransporter från Norbergs och Lekombergs gruvor till Västerås djuphamn. Persontrafiken underlättas genom direkta vagnar, bl.a. från Stockholm över Ludvika till Göteborg och till Särna samt över Köping till Örebro; restaurangvagnar framföras. — Aktiemajoriteten i ägande bolaget förvärvades1944av Staten, och S. införlivades1945med SJ. Förstatligandet omfattade även S:s dotterbolag Svenska omnibusbolaget, som drev omfattande förortstrafik på Stockholm. Detta bolag upplöstes efter förstatligandet och dess trafikuppgifter ladesdirekt under SJ. Efter förstatligandet har linjen Stockholm—Köping elektrifierats och beslut träffats om ytterligare elektrifiering av ban-delarna Tillberga—Ludvika och Tillberga—Sala. Bandelen Heby—Runhällen nedlades1952.— Med S. samtrafikeras Spång a—L övsta järnväg,7km, öppnad1889,samt Sundbyberg—Ulvsunda järnväg,3km, öppnad1915,båda ägda av Stockholms stad. Den förra utgör förbindelseled med Hässelby villastad och med Stockholms stads renhållningsverk; den senare är öppen endast för godstrafik.J.Sn.Stocklack, sc Gummilacka.

Kategorier: järnväg, köping, ludvika, stockholm, tillberga, västerås

Stockholm

Stockholm — Västerås — Bergslagen») (Stockholm — Tillberga — Köping, Tillberga—Vans-bro, Tillberga—Sala, Kolbäck—Ramnäs, Ängelsberg—Kärrgruvan, Enköping—Run-hällen)

Kategorier: ängelsberg, hallen, kärrgruvan, ramnäs, stockholm, tillberga

Ransta, stationssamhälle

Ransta, stationssamhälle i Kumla sn i Västmanland, vid statsbanelinjen Sala—Tillberga,12 km s. om Sala;352inv.(1946).

Kategorier: kumla, ransta, sala, stationssamhälle, tillberga, västmanland

Hedensberg, gods

Hedensberg, gods i Tillberga sn i Västmanland,13 km n.n.ö. om Västerås, omfattar med underlydande i Tillberga, Björksta, Sevalla, Hubbo och Tortuna socknar2,199ha, därav 909åker, med ett taxeringsvärde av1,136,100kr; till huvudgården höra675ha, därav276åker. Huvudbyggnaden av sten med brutet tak och mittparti i två våningar är uppförd o.1750och inrymmer en stor och värdefull saml. porträtt o.a. målningar av svenska och utländska mästare. H. har ägts av bl.a. Kristina Gyllenstierna.1776inköpt av friherre C. Dc Geer till Leufsta blev H. fideikommiss för dennes dotter Charlotta, gift Du Rietz. Fideikommisset övergick genom gifte1798till ätten Piper och1824till Hamilton. Nuv. innehavare är greve A. Hamilton. — Namnets förra led är gen. av fsv. mansnamnetHidhin.Orten skrevs1326hidhinsbergh.P.;Er.

Kategorier: fideikommiss, gods, hamilton, hedensberg, leufsta, tillberga

Sök artikel: