Svensk Uppslagsbok - Digitalt uppslagsverk baserat på Svensk Uppslagsbok från 1955

Ingången till

Ingången till det tredje av laboratorierna i matsmältningsapparatcn utgöres av magporten(pylo’rus).Denna öppnar sig med regelbundna mellanrum och insläpper tid efter annan magsäcksinnehållet i små portioner i tolvfingertarmen. Den automatiska mekanismen, som härvid är verksam, ansågs förr regleras av reaktionen i tolvfingertarmen, i det att vid en sur reaktion här magporten skulle hållas stängd, under det att neutraliseringen av det i tarmen insläppta maginnehållet genom galla och bukspott skulle bidraga till magportens öppnande. Senare iakttagelser, framför allt genom röntgengenomlysningen, tyda på att denna reglerings mekanism cj är så enkel, som man tidigare antagit. Den avd., i vilken födan genom magporten inträder, sträcker sig i allt smalare partier ända ned till tjocktarmen, från vilken den skiljes genom en valvelliknande. bildning, ileocoekalval-veln. Laboratoriet består av ett långsträckt rum, som man utan skarp gräns kan uppdela i tre partier: den vid bakre bukväggen fastvuxna tolvfingertarmen(duode’num), den täml. tjockväggiga, genom tarmkäx relativt fritt rörligajeju’numoch den likaledes rörliga men tunnväggigai’leum.Redan i första början av detta rum, i duodenum, tillblandas den från magsäcken kommande vällinglika massan(kymus)de två för hela m:s och resorptioncns genomförande viktigaste ingredienserna, bukspotten och gallan. Bukspotten, som kommer från bukspottskörteln (pankreas), innehåller enzym, vilka nedbryta samtliga de tre i födan förekommande huvudbeståndsdelarna. Den innehåller rikligt med a m y 1 a s (se Diastas) för sockerarternas hydrolys. Det fettklyvande enzymet benämnes s t e a p s i n (se Lipaser) vilket sönderdelar neutralfettet i glyccrin och fettsyror. För äggvitehydrolysen tjänar t r y p s i n e t*, vilket förut ansågs som ett enhetligt enzym men som numera visats bestå av flera olika enzym, vart och ett verkande i olika stadier av äggvite-söndcrdclningen. Gallans betydelse för m. hänför sig huvudsakl. till gallsyrornas förmåga att genom sänkningen av fettets ytspänning befordra dettas fina fördelning i en emulsion. Härigenom befordras steapsinets verkan, vilket, på gr. av att det är olösligt i fett, anses kunna verka endast på fettdropparnas yta. Ju finare emulsionen är, dess större är fettets sammanlagda yta och därmed också steapsinets verkan. Närvaron av galla ökar dessutom lösligheten av vissa i vatten annars svårlösliga ämnen, ss. fria fettsyror, jordal-kalisåpor och kolesterol. Avsöndringen av bukspotten, vars dagsmängd uppskattas till c:a i liter, stimuleras genom ett ämne, sekretinet*, vilket bildas i tunntarmens slemhinna. Tunntarmens vägg avsöndrar dessutom tannsaft, vars mängd dock ej kunnat med säkerhet uppskattas. Tarmsaften innehåller vissa äggvitcklyvande enzym, e r e p s i n (se Proteolytiska enzym), vilka slutföra äggvitans sönderdclning i aminosyror, samt sådana enzym, vilka uppdela disackarider, ss. rör- och mjölksocker, i sina enkla sockerarter.

Kategorier: , , , , ,



Sök artikel: