Wö’rth, fra.IVccrth-sur-Sauer,stad i dep. Bas-Rhin, Frankrike, på Vogesernas ö. sluttning, 40 km 11. om Strasbourg; 1,165 inv. (1950). — I fransktyska kriget 1870—71 vunno här tyskarna % 1870 den första större framgången, i det att 3:e tyska armén under kronprinsen av Preussen genom en dubbel omfattning kastade den franska kåren Mac Mahon tillbaka mot Chälons och därigenom öppnade vägen genom Vogeserna. Fransmännen förlorade över 20,000 man i döda, sårade och fångar, tyskarna o. io.ooo.P.jBj.
Kategorier: chälons, kåren, mahön, tillbaka, tyskarna, wörth
Wahehe, b e h e, negcrfolk med bantuspråk mellan floderna Ruaha och Rufidji i Tanganyikaterri-toriet, det härskande folket i dessa trakter;86,000 (1930- De äro icke, som påståtts, en kaffcrstam utan höra till de s.k. zuluaporna, d.v.s. de ha betr. dräkt, beväpning och krigföring (taktik) influerats av ngoni (nguni), en gren av zulufolket, som trängde så långt norrut som till w:s område.1895 reste sig w. mot tyskarna, och deras överhövding Kvvavva kunde besegras först 1898.Som ensam flykting i vildmarken tog han sitt liv1899.Tyskarna togo hans huvud men dömdes återlämna detta till \v. i freden i Versailles1919.G.Lm.
Kategorier: norrut, område, reste, trängde, tyskarna, wahehe
Uluots [pll'oåts], Jur i, estnisk jurist och politiker(1890—1945).prof. vid univ. i Dorpat 1924,led. av konstituerande församlingen1919—20,av riksdagen1920—25 och1929—32,av konstituerande församlingen1937och av riksdagen1938—40.U. spelade en stor roll vid utarbetandet av1920och1937års konstitutioner. Efter det estnisk-ryska skyddsfördraget i okt.1939blev han premiärminister, men trots den ryskvänliga politik han försökte att föra avlägsnades han från sin post av ryssarna, då dessa i juni1940ockuperade landet. Hans försök att vid den tyska ockupationen1941i egenskap av slalspresidentens ställföreträdare enl. författningen återupprätta statsslyrelsen strandade på tyskt motstånd. Han ledde därefter den estniska motståndsrörelsen mot tyskarna och tillsatte vid östfrontens sammanbrott en regering under O. Tief för att söka organisera motståndet mot ryssarna. Sedan detta misslyckats, flydde U. till Sverige, där han avled. Av hans skrifter må nämnas “Grundziige der Agrargeschichte Estlands”(1935).APe.Ulv,sool.,se Vargar.
Kategorier: estnisk, konstituerande, motståndsrörelsen, ryssarna, tyskarna, uluots
Tsing-tao,Tsi ngt a o, ty.Tsingtau,traktathamn i prov. Shantung, Kina, på s. kusten av Shantung-halvön och på ö. sidan avKiao-chou-viken;756,000 inv.(1946).T. har järnvägsförbindelse med Tsi-nan och stor sjöfart. Som en del av Kiao-chou-områdct arrenderades T.1897av tyskarna, vilka här uppförde cn modern stad 1898— 1914. 1914—22och1937,—45hölls staden besatt av japanerna, därefter har den en tid tjänstgjort som amerikansk flottbas.
Kategorier: chou, modern, shantung, tsing, tyskarna, uppförde
Härmed hade t. kommit i elt helt nytt läge. Svenskarna hade som motiv för sina avslag på de tyska framställningarna om transiteringar av krigsmateriel till Nordnorge kraftigt understrukit, att det var omöjligt för dem att tillåta transport av vapen, som skulle brukas mot norrmän. Detta argument kunde icke brukas, sedan fientligheterna i Norge upphört.15/o blev t. aktuell i hela sin vidd, då Ribbentrop ställde krav på transitering genom Sverige av personal, tillhörande den tyska krigsmakten, och krigsmateriel. Svenska regeringen avgavin/6i princip jakandc svar,2a/a inleddes förhandlingar i Stockholm rörande t., ochBhslöts överenskommelse i frågan. Sverige beviljade Tyskland obegränsad rätt att transitera krigsmateriel genom Sverige och medgav även medlemmar av den tyska försvarsmakten, särsk. permittenter, att befordras över svenskt område (p e r m i11c n11r a f i k c n). T cn s.d. sluten tilläggsöverenskommelse enades man om att dagl. transportera 500 permittenter från Kornsjö (norska gränsstationen mot Sverige vid järnvägslinjen Oslo—Göteborg) till Trelleborg och omvänt samt en gång i veckan insätta ett tåg för permit-tenttrafiken från Narvik till Trelleborg och omvänt. Tidvis begagnades vägen över Hälsingborg i st.f. Trelleborg. Redan före förhandlingarnas avslutande hade dessa transiteringar tagit sin början.26/o gick den första tyska trupptransporten genom Sverige på sträckan Storlien—Riksgränsen.3hbegärde tyskarna att få verkställa en trupptransport på samma sträcka, vilket beviljades, och trafiken här, den s.k. hästskotrafiken, blev en t.v. bestående företeelse. Dess omfattning växlade väsentligt från tid till annan. Genom en överenskommelse i sept. fördubblades pexmittent-trafiken Kornsjö—Trelleborg och Riksgränsen— Trelleborg samt omvänt. Även ett antal extra transiteringar av skilda slag beviljades. På våren1941begagnade, tyskarna de för permittenter avsedda tågen till överförande av avsevärda förstärkningar till Norge på så sätt, att permillent-tågen i sydlig riktning gingo tomma, medan transporterna av soldater i nordlig riktning genomfördes i fullaste utsträckning. Detta ledde efter svenska föreställningar till en temporär minskning av transiteringen, vilken först i juli1941satte i gång i förutvarande omfattning. Kort efter tysk-ryska krigets utbrott ställde tyskarna krav all från Norge få sända en fördelning, efter chefen kallad “Division Fngelbrce.ht”, från Sydnorge till n. Finland. Olika meningar rådde inom svenska regeringen och riksdagen rörande svaret på framställningen. Men Gunlhers av konungen stödda mening, att kravet borde beviljas, segrade. Det framhölls uttryckligt för tyskarna, att medgivandet var en engångseftergift, och en ny tysk framställning senare på sommaren s.å. avslogs. Däremot fingo tyskarna begagna svenskt territorialvatten för sina militära transporter till Tyskland, och till hästskotrafiken anslötos vissa transporter i enstaka vagnar till Finland via Gällivare och Haparanda. Medgivandet, alt tyskarna skulle över svenskt territorium ha rätt att befordra krigsmateriel och soldater, hade skett under intryck av den tyska militära övermakten på sommaren1940.När denna icke längre fanns för handen och det militära initiativet gick över till de allierade, blev det naturligt för Sveriges regering att söka återgå till en mer strikt neutralitetspolitik.20/71943meddelade svenska regeringen den tyska, att den icke längre ämnade medgiva de beviljade lättnaderna för transport av militär personal och krigsmateriel, och tys slöts en svensk-tysk överenskommelse härom. Under loppet av aug. avvecklades också transiteringarna. På våren1944upphävdes även tyskarnas rätt att genom Sverige sända post- och kurirvagnar med personal. Några säkra sifferuppgifter om transite-ringarnas omfattning föreligga endast för1940,då129,105soldater transiterats till Norge och133,135därifrån. Hästskotrafiken hade fört8,983man till Nordnorge mot855till Sydnorge. Dessa siffror äro dock icke representativa för den följande utvecklingen. Det uppges, att via permittenttrafi-ken1940—43c:a2mill. man befordrades i bägge riktningarna, medan c:a123,000man via hästskotrafiken befordrades mellan Trondheim och Narvik i båda riktningarna, c:a44,000man mellan Norge och Finland samt omvänt.B.
Kategorier: krigsmateriel, norge, sverige, trelleborg, tyska, tyskarna
Transite’ringsfrågan, Sveriges svåraste och mest betydelsefulla utrikespolitiska problem under2:a världskriget, uppkommet som följd av det tyska angreppet mot Norge i april 1940 och krigsoperationernas utveckling i delta land; det kunde förväntas, att båda dc krigförande parterna skulle ställa krav på Sverige. Redani2/iuttalade statsministern P. A. Hansson i ett radioanförande, att man icke ämnade tillåta någon krigförande att utnyttja svenskt territorium för sina företag och att, om framställningar därom gjordes, de skulle avslås. Redan samma dag framställdes från norsk sida anhållan om transitcring av cn mindre kvantitet ammunition från Finland till Norge, men den avslogs. Händelsernas utveckling i området kring Narvik, där tyskarna hårt trängdes, ställde frågan om transitering dit i förgrunden. Vid ett besök, som en svensk delegationis/tte/4avlade i Berlin för all klarlägga de svensk-tyska relationerna, framfördes från tysk sida icke några krav på transitering av trupper och krigsmaterial, men väl begärde man att få sända klädespersedlar, livsmedel, sanitctsvaror och skidor genom Sverige till Narvikområdet. Från svensk sida svarades, alt dessa varor visserligen voro avsedda för tyska krigsmakten men att man som ett cngångsmed-givande kunde gå med på den begärda transite-ringen. Man kunde bevilja transitering av humanitär karaktär och i detta fall gå med på att även livsmedel finge transiteras, om näml. cn tysk trupp råkat i nödläge på gr. av proviantbrist. Från tysk sida begärde man, att40sjukvårdare skulle få medfölja transporten, vilket från svensk sida först avslogs men sedan beviljades. När transporten19A anlände till Sverige, visade det sig, att den knappast var av humanitär karaktär utan avsåg proviantering i stor skala av de tyska trupperna i Nordnorge. Den fick dock fortsätta, men nya tyska framställningar om liknande transitc-ringar avslogos. Svenskarna hindrade däremot icke transitcring av civila varor; tyska försök att i samband med denna trafik smuggla krigsmateriel genom Sverige upptäcktes och hejdades. Särskilt kritisk blev situationen i maj, då Göring % på privat väg och Ribbentrop10/5krävde rätt för tyskarna att få transitera krigsmateriel lill Narvikområdet. Trots kraftiga tyska hotelser avslogs detta. Däremot fingo tyskarna rätt att sända ytterligare ett antal sjukvårdare till Nordnorge, sammanlagt något över200man. Vilken kategori de i verkligheten tillhörde, är okänt. Även beviljade svenskarna hemtransport av matroser från dc i Narvik förstörda tyska handels- och krigsfartygen samt av sårade. I samband med de svårigheter, som vållades av fientligheterna i Nordnorge, framkom tanken att göra slut på dessa genom att skapa en av svenska trupper ockuperad zon kring Narvik, som skulle skilja den lyskocku-perade huvuddelen av Norge från det under norska regeringen stående Nordnorge. Under det skede av fientligheterna, då tyskarna hårt trängdes av de allierade i Narvikområdet, hade från tysk sida tanken icke avvisats.3/« sammanträffade norske utrikesministern, Koht, i Luleå med svens- ke utrikesministern Gunther och accepterade den s.k. Narvikplanen. Även från brittisk sida var man beredd att godtaga denna. Men i Berlin insåg man, att anledningen härtill var, att de allierade ämnade draga tillbaka sina trupper från Nordnorge, och ställde sig avvisande.8/a började dc allierade trupperna utrymningen av Nordnorge, och10/o kapitulerade den norska armen formellt.
Kategorier: nordnorge, svensk, sverige, tysk, tyska, tyskarna
Gregorius av Tours biskop i T., som alltsedan 850 varit ärkebiskopssäte. Ofta använt som residens av franska konungar från Ludvig IX till Frans T var T. mötesplats för riksständerna1308, 1468, 1484och1506.Staden hade senare även berömd sidenindustri och räknade ända till80,000inv., vilka dock efter nantesiska ediktets upphävande1685reducerades med nästan hälften.13/o—B/i2 1870var T. säte för den undan tyskarna flyende franska nationalregeringen.1H/«—2n/e1940rasade strider vid T., varvid flera medeltida kvarter utplånades. Ytterligare förstörelse vållades av allierade flyganfall1944.
Kategorier: flyende, franska, gregorius, säte, tyskarna, undan
Tangeraffären [tauze'-], politisk konflikt mellan Frankrike och Tyskland, framkallad av ett besök, som kejsar Vilhelm II avlade i Tanger och några av honom där31/s1905hållna tal; kejsaren krävde däri för tyskarna samma rättigheter som för alla handelsidkande nationer och förklarade, att han i den marockanske sultanen såg en i allo suverän härskare. Episoden ansågs av samtiden vara ett utslag av Vilhelm II :s obetänksamma impulsivitet men var i verkligheten ett led i den tyska regeringens målmedvetna politik att få till stånd en allmän Marocko-konferens, där de tyska anspråken kunde vinna beaktande och de franska aspirationerna på Marocko dämpas. Den franske utrikesministern Delcassé motsatte sig emellertid alla eftergifter, medan konseljpresident Rouvier önskade moderation. Denna motsättning blev känd i Berlin, där man ivrigt önskade Delcassés avgång. För att påskyn- da denna skärpte tyskarna tonen i den marockanska frågan och betecknade läget som myckel allvarligt; å andra sidan bearbetade man Rouvicr, och6/c lät denne Delcassé träda tillbaka. Därmed upphörde spänningen, varefter krisen för tillfället löstes vid Algeciraskonferensen 1906.B.
Kategorier: delcassé, marocko, önskade, tyska, tyskarna, vilhelm
Under och efter2:a världskriget. Vid krigsutbrottet 1939 befann sig S. till följd av det tysk-ryska samförståndet i ett mycket svårt läge, som erinrade om det, vilket uppkommit efter freden i Tilsit1807.Folket var i mots. till1914—18nästan kompakt tyskfientligt men önskade hålla landet utanför konflikten; omedelbart förklarade sig S. också neutralt. Svårigheterna att genomföra neutralitetspolitiken blevo emellertid betydande. Vid det ryska angreppet på Finland i nov.1939utfärdades ingen neutralitctsförklaring, och S. intog närmast ställningen av “ickc-krig-förande” makt. En stark folkrörelse växte fram till förmån för Finland, och tusentals svenskar enrollerades i cn frivilligkår för att på finsk sida deltaga i kriget. Svenska regeringen, som nu omdanades till en nationell samlingsregering under ledning av P. A. Hansson med diplomaten C. Giinther som utrikesminister samt med representanter för högern, Folkpartiet, Bondeförbundet och socialdemokraterna, gav finnarna betydande materiell, ekonomisk och humanitär hjälp. Den avvisade samtidigt kategoriskt upprepade finska vädjanden att sända svenska trupper till fronten. Likaså avslog den i febr.1940framställningar från västmakterna, som ville sända hjälpkårer till Finland genom norskt och svenskt territorium, uppenbarligen i främsta rummet för att kunna behärska de för Tysklands försörjning viktiga järngruvorna i n. S. övertygelsen om att tyskarna i detta fall ovillkorligen kommc att ingripa i S., bestämde i främsta rummet den svenska regeringens hållning. Den hälsade därför med stor tillfredsställelse de ryska fredstrevarna och förmedlade dem gärna samt bidrog sålunda till det finsk-ryska fredsslutet i Moskva i mars1940.Den väntade förbättringen av läget uteblev dock. Västmakterna visade allt tydligare i ord och gärning sin avsikt att söka stoppa den svenska malmexporlen till Tyskland. Västmakterna kunde knappast räkna med att Norge och S. godvilligt skulle tillmötesgå deras önskemål men bcslöto all ulrusla expeditionsstyrkor till Norden; man avsåg tydligen att provocera ett tyskt angrepp mot Skandinavien. Den tyska reaktionen kom snabbare än väntat, då tyska trupper %1940ockuperade Danmark och landstego i Norge. Detta betydde, att faran för S:s del blev akut. Ett tyskt krav »/-., att S. ej skulle mobilisera avvisades, och full försvarsberedskap* genomfördes i tysthet under dc följande dagarna. Däremot villforos vissa andra tyska önskemål, och S. lovade full neutralitet i det norska kriget. Norska önskemål om svenska krigsmatcricl-lcveranser avvisades, likaså tyska anspråk på trans-itcring av krigsmaterial från Tyskland till Narviks-området, där de tyska truppernas ställning var prekär (se Transiteringsfrågan). Däremot beviljades transilering genom S. till Narvik av ett antal sjukvårdare och av proviant och sanitetsvaror; åtm. sistn. tillstånd missbrukades grovt av tyskarna. Sedan s. Norge helt ockuperats av tyskarna, uppgjordes ett projekt, enl. vilket tyskarna skulle förmås att utrymma Narviks-området samt svenska trupper läggas som en barriär mellan det tysk-ockuperade Sydnorge och det icke ockuperade Nordnorge; detta ledde ej till resultat.°h1940upphörde helt Hemligheterna i Norge. Den akuta Narviks-frågan bragtes härigenom ur världen. Men S:s läge var avgjort försämrat, då det ekonomiskt var helt beroende av Tyskland och militärt skulle vara ett lätt byte för tyskarna, om de skredo till anfall. S. var tvunget till eftergifter.18/e1940medgav svenska regeringen obegränsad transitering av krigsmateriel genom S. samt dessutom viss transitering av medlemmar av tyska krigsmakten. Den sistn. avsåg huvudsakl. överföring av tyska pcr-mittenter till och från Norge och av bestämda tyska truppförband från Trondheim till Narvik. Även andra, i regel mindre omfattande, transite-ringar ägde rum, och från tysk sida missbrukades vid olika tillfällen permittenttrafiken till överförande av trupper, särsk. på våren1941.Det tyska trycket på S. tog sig också uttryck i ett flertal inskridanden mot proallierade tidn. från svenska regeringens sida. Svår oro framkallade under hösten1940även farhågor för Rysslands avsikter mot Finland, och projekt uppgjordes att mer el. mindre fast anknyta Finland till S., men dessa planer strandade på Sovjetunionens helt avvisande hållning. Brytningen mellan Tyskland och Ryssland1941förbättrade på lång sikt S:s allmänna läge men medförde vissa omedelbara svårigheter, så mycket mer som Finland anslöt sig till den tyska aktionen. Från tysk sida framställdes redan i juni krav om transitering av15,000man från Norge till Finland; delade meningar rådde inom regering och riksdag, om framställningen skulle beviljas, men man enades att göra detta, dock under förbehåll att den beviljade transitcringen icke finge upprepas. I samband med krigsutbrottet1941och senare framtvungo tyskarna ytterligare en del eftergifter, bl.a. gällande, kurirflygplan från Norge till Finland, men redan i aug. s.å. avvisades cn tysk framställning om ny trupptransitering genom S. Även andra tyska krav avvisades, bl.a. ett förslag att avsluta en tysk-svensk pakt. Som följd bl.a. härav blevo dc svensk-tyska relationerna väsentligt sämre, under förra delen av1942befarades mer än någonsin sedan maj1940ett tyskt angrepp, och S. vidtog omfattande militära beredskapsåtgärder. Dc tyska nederlagen under hösten1942gjorde, att S. betydligt mer än förr kunde motstå det tyska trycket och upphäva de
Kategorier: finland, norge, svenska, tysk, tyska, tyskarna
Stutthof |J’tot’håf] (ty.), po.Sstutowo,ort i Polen, vid Frisches ITaff 35 km ö. om Danzig. Under nazislregimen hade tyskarna här ett beryktat koncentrationsläger.
Kategorier: beryktat, jtothåf, koncentrationsläger, nazislregimen, stutthof, tyskarna
Proffsiga, prisvärda och snabba översättningar till och från tyska.
Professionella översättningar från svenska till tyska!