Uleåborgs stift,

Uleåborgs stift, i Finland, bildat 1850.Stiftsstyrelsen var intill1900förlagd till Kuopio, då den överflyttades till Uleåborg. U. omfattar79församlingar i Uleåborgs och Lapplands län.

Kategorier: lapplands, överflyttades, stift, stiftsstyrelsen, uleåborg, uleåborgs

Uleåborgs

Uleåborgs län omfattar mell. Österbotten, Finland, och större delen av delta landskaps 11.del;61,192 km2, därav56,686km* land;376,514inv.(195.O; finsktalandc. Residensstad Ulcåborg. Judici-ellt indelas länet i5domsagor under Vasa hovrätt. Städerna ha egen jurisdiktion. För statsförvaltning en är länet indelat i4härader. I länet finnas3städer, Uleåborg, Rrahestad och Kajana, samt54landskommuner;55lutherska församlingar, av dem45under Uleåborgs stift och10under Kuopio stift. Länet bildar cn valkrets med18riksdagsmandat. — Landarealens fördelning efter olika ägoslag1941:trädgård1,5km2, åker2,101,8km2(8,0°/oav totalarealen), naturlig äng1,268,9km2(4,8%),hagmark87,!.km2(o,s%), skogs- o.a. mark22,751,5km2(86,?°/o).Antalet brukningsdelar var33,200 (1941),varav29,8%med en åkerareal av0,252ha,13,9%2—3ha,37,8%> 3—’o ha,15,0% 10—25ha,2,»°/o25—50ha,0,5%50—ioo ha och0,1%ioo ha och däröver. Antalet husdjur var1949: 33.36ohästar,160,960nötkreatur,129,065får,13,683svin. I länet funnos31mejerier, vilka tillverkade1,276t smör och336t ost(1950).Av befolkningen levde1950 59,0°/oav lantbruk,19,1°/oav industri,5,2av samfärdsel,4,7%av handel.

Kategorier: fördelning, landarealens, lånet, stift, totalarealen, uleåborgs

Uleåborg,

Uleåborg, fi.Oulu,residensstad i Uleåborgs län, Finland, vid Ule älvs utlopp i Bottniska viken;68 km2;.11,332inv.(1953),finsktalande. — Redan under medeltiden fanns vid älvmynningen en besökt marknadsplats, och 1610erhöll U. stadspri-vilcgier. Sedan slapelrättigheter erhållits1765,utvecklades staden snabbt till n. F*inlands viktigaste handelscentrum. Då Uleåborgs län bildades1776,blev U. dess residensstad. — Betydelsefullaste näringsgrenar voro intill mitten av1800-talet sjöfart samt handel med trävaror och tjära. Numera är U. cn livaktig industristad med en betydande export av träförädlingsproduktor. — Den äldsta delen av staden har en stadsplan enl. rutsystcmet, Uppgjord av arkitekten C. L. Engel. Den är bebyggd delvis med låga trähus, delvis med stora, moderna affärshus. En del av bebyggelsen i stadens centrala delar skadades svårt genom flygbombardemang under krigsperioden1939—44men har snabbt återuppbyggts. De yttre delarna av staden omfatta bl.a. vidsträckta småstugcområden. — Bland större byggnader märkas bl.a. domkyrkan, uppförd1770—76,restaurerad efter branden1822av Engcl, stadshuset(1894),länsstyrelsen(1888)och Finlands banks hus(1883).Staden prydes av parkanläggningar längs älvens stränder samt på öarna i älven. I en park utanför domkyrkan finns cn bronsbyst av den i U. födde skalden F. M. Franzén(1881;skulptör E. Stenberg), av övriga friluftsskulpturer märkas cn minnessten över Sara Wacklin(1927;Into Saxclin) samt fri-hetsmonument av Saxelin och Väinö Aaltonen. — Antalet industriella arbetsställen är119med4,742arbetare och anställda. Bland industriföretagen kunna nämnas Bröderna Åströms läder-, seldons-och skofabrik (grundad1863),ab. Toppilas cellulosafabrik(1927),Oulu ab:s såg, trähusfabrik, cellulosafabrik, kemiska och takfiltfabrik (grundade1936;aktiekapital360mill. fmk), vidare mekaniska verkstäder, yllespinnerier och väveri, ke-misk-tekniska fabriker, kvarnar m.m. I Merikoski fors inom stadsområdet har U. stad uppfört ett modernt kraftverk (se Ule älv). — Värdet av importen var1951 1,5milliarder fmk, av exporten13,5milliarder. Exporten omfattar huvudsakl. cellulosa, trämassa och sågade trävaror. — Hamnen vid T o p p i 1 a su n cl har cn kajlängd av3—4km och ett djup av 6 m. Järnvägsförbindelse söderut erhölls1886,norrut till Torneå1903,österut till Nurmcs med anslutning till Savolax- och karelska banorna1929.— I U. finnas länsstyrelsen för Uleåborgs län, stiftsstyrelse för Uleåborgs biskopsstift, gosslyceum, samlyceum, flicklyccum och mcllanskola, samtliga finskspråkiga, samt svenskt samlyceum. I U. uppfördes1590på Slottsholmen en fästning, som utvidgades av Karl XI och förstördes av ryssarna1714.Under finska frihetskriget utkämpades inom stadenso/isamt2/s—s/s1918häftiga strider mellan vitgardistcr och de överlägsna röda och ryska trupperna, som tvingades kapitulera. — Litt.: A. H. Sncllman, “Oulun kaupungin historia”(3bd,1905—13).Mdn.

Kategorier: cellulosafabrik, samlyceum, snabbt, staden, trävaror, uleåborgs

Sodalit’ium

Sodalit’ium (lat.), sc Sodales. Sodalit’ium confessio’nis apostol’icae (lat., den apostoliska bekännelsens brödraskap), förk. SCA, en sammanslutning av präster inom svenska kyrkan, stiftad i Malmö 1919, i syfte att med särskilt aklpågivande av nattvarden, dagliga böne- och meditationstider samt årliga “stilla dagar” befordra medl:s fromhetsliv. Dessa förplikta sig vidare att verka för “kyrklig förnyelse på den apostoliska bekännelsens grund”. Prästämbetet betonas starkt, liksom också liturgiska strävanden vårdas inom brödraskapet. Jfr Sorores confessionis apostolicae. — Litt.: G. Rosendal i “Einc heilige Kirche”, 1935-S.N.Sodametoden, se Papper, sp. 382. Sodankylä [sådd’ank-1, kommun i Uleåborgs län, Finland, en av landets vidsträcktaste kommuner; 12,261 km2, 8.651 inv. (TOJi; 0,7inv. pr km2), finsk-talande. Åkern upptar 12 km2(0,1% av arealen), skogsmarken 6,678 km2. 1 S. upprätthåller Finska vetenskapsakad. sedan 1914 ett gcofysikaliskt ob-servatorium samt statens meteorologiska centralanstalt sedan 1949 ett meteorologiskt observatorium.

Kategorier: apostolicae, apostoliska, bekännelsens, confessionis, sodalitium, uleåborgs

Siikajoki

Siikajoki [si’kajåkil, kommun i Uleåborgs län, Finland, vid kusten av Bottniska viken s. om Uleåborgs stad;260 km2,1,843inv. (1951; 7inv. pr km8); finsktalande. Åkern upptar 21km2(8°/o av arealen), skogsmarken136km2. — Vid S. tillbakaslog i finska krigetis/i1808den svenska huvudarmén under C. J. Adlercreutz cn anfallande rysk styrka under Tutjkov.

Kategorier: finska, huvudarmen, krigetis, siikajoki, svenska, uleåborgs

Jordbruket

Jordbruket är sedan gamla tider F:s viktigaste näringsgren.1940 erhöllo 51,5%av hela befolkningen och66,7%av landsbygdsbefolkningen sin utkomst av jordbruk. Jordbruket har dock på senare decennier förlorat i betydelse jämfört med andra näringsgrenar. Ännu1880levde77,1%av hela befolkningen av jordbruk,1920 66,3°/o. Störst är jordbruksbefolkningens andel i S:t Michels, Vasa och Uleåborgs län, där den överstiger70%av lantbefolkningen, lägst i Nylands och Tavastehus län med resp.51och60°/o. —1946uppgick hela åkerarealen till2,372,045ha el.7% av hela landarcalcn. Antalet brukningsdelar med en åkerareal av minst0,25ha var1941 283,334och mcdelarcalen pr bruk-ningsdel8,0ha. Småbruken, d.v.s. brukningsdelar med cn åker om0,510ha, voro1941 196,169.Då dessutom15,338brukningsdelar hade mindre åker än0,5ha, dominera alltså småbruken i anmärkningsvärd grad jordbruket i F. Småbruket överväger särsk. på sjöplatån samt i Uleåborgs län. I s.v. F. samt i s. Österbotten intaga de medelstora jordbruken(10—ioo ha åker) en betydande plats. Stora jordbruk med över ioo ha åker förekomma i nämnvärd grad blott i Åbo-Björneborgs, Nylands och Tavastehus län. — Jordarrendessytemet hade under1700-och{800-talen stor utbredning i F. Genom den s.k. torpar-lagen av1918fingo torparna och landbönderna rätt att genom statens förmedling inlösa den arrenderade jorden. Härigenom uppstodo bortåtioo.ooonya självständiga jordbrukslägenheler med en sammanlagd areal av900,000ha. Dessutom har genom statens kolonisationsverksamhet under1920-och1930-talcn bildats c:a40,000nya brukningsdelar med en sammanlagd areal av över1mill. ha. Av genomgripande betydelse för jord-ägoförhållandena i P. är den kolonisationsverksamhet, som bedrives med stöd av1944års lag om anskaffning av jord åt den från Karelen, Porkalaområdet m.fl. avträdda områden förflyttade befolkningen samt åt krigsinvalider, f.d. frontmän o.a. jordberättigadc. Intill slutet av1946hade genom tvångsinlösen, frivillig överlåtelse m.m. för detta ändamål anskaffats över800,000ha jord och härav bildats över50.000brukningsdelar, av dem22,000odlings- el. bostadsodlings-lägcnheter. Denna kolonisationsverksamhet är avsedd att pågå flera år. Antalet jordberälligade med stöd av sistn. lag är o.150,000. 1946odlades spannmål på32,4°/o av åkerarealen, därav6,2%råg och6,0%vete. Veteodlingen har gått synnerligen snabbt framåt i P. på de senaste tjugo åren.1928var vetearcalen sålunda endast0,9%.Likaså har veteodlingen efter hand spritt sig allt längre norrut, ända till Vasa, Kuopio och Uleåborgs län, medan den tidigare så gott som uteslutande var begränsad till de sydligaste länen. Sålunda lågo1946 14,9°/o av vetearealen i Vasa län,9,4% i Kuopio län och3,3% i Uleåborgs län. Avkastningen av vete1genomsnitt pr ha var för hela landet11,3dt. Totalskörden var1946i,78mill. dt och täckte ung.2/a av behovet. Före2:a världskriget,1939,var motsv. relationstal ty». Råg och korn odlades ung. i samma utsträckning. De största arealerna av rågodling hade Abo-Björneborgs och Vasa län, med resp.21,1och21,8°/o av hela landets rågodlingsareal. T tredje rummet kom Tavastehus län med15,0%.Avkastningen var1946för hela landet i genomsnitt9,8»dt pr ha. Totalskörden var s.å. i.4imill. dt och täckte något över hälften av konsumtionen. Korn odlades på5,9%av landets hela åkerareal. Utom i de tre viktigaste spannmåls-producerande länen, Abo-Björneborgs, Tavastehus och Vasa län, odlades korn spec. i Uleåborgs och Kuopio län. Skörden av korn var i genomsnitt io,78dt pr ha(1946).Tolalskörden var1,51mill. dt och täckte konsumtionen. Det allmännast odlade sädesslaget är havre.1946var odlingsprocenten för havre13,5%av hela åkerarealen. Havre odlades proportionsvis mest i s. och mell. F., däremot mindre i n. delen av landet. Skörden av havre var1936i medeltal io,4dt pr ha. Totalskörden var3,34mill. dt och täckte i huvudsak behovet. Synnerligen betydelsefull för folknäringen är potatisen’. Dess odlingsareal var1946 3,2%av hela åkerarealen. Totalskörden var ifrågavarande år8,91mill. dt cl.115,3dt pr ha. Den täckte fullständigt behovet. I F. odlas även sockerbetor, i huvudsak i Abo-Björneborgs län.

Kategorier: åker, åkerarealen, täckte, tavastehus, uleåborgs, vasa

Kuopio stift, grundat 1850,då till stiftet hänfördes samtliga församlingar

Kuopio stift, grundat 1850,då till stiftet hänfördes samtliga församlingar i Lappland, i Uleåborgs läns del av Österbotten samt i Kuopio län. Då Nyslotts stift grundades1897,avskildes från K. till det nya stiftet de karelska församlingarna i Kuopio län. Biskopsresidenset överflyttades1900 till Ulcåborg, och stiftets namn ändrades1923till Uleåborgs stift. Det nuv. K. grundades1939.Dess areal är70,324km2med609,584inv.(1948).Det omfattar82församlingar, varav4stads- och78landsförsamlingar. Till stiftet höra domproste-riet, Idensalmi och Joensuu prostericr i Kuopio län, från Uleåborgs län Kajana prosteri, från Vasa län Saarijärvi prosteri, från S:t Michels län Pieksämäki prosteri samt Ranlasalmi prosteri, som omfattar församlingar både i Kuopio och S:t Michels län.Mdn.

Kategorier: församlingar, kuopio, prosteri, stift, stiftet, uleåborgs

Pyh’äjoki

Pyh’äjoki [-jå-J.1)Alv i Uleåborgs län, Finland, upprinner i Pyhäjärvi sjö, flyter i n.v. riktning och mynnar i Bottniska viken; längd 166 km; flodområde3,995km2. 2)Kommun i Uleåborgs län kring mynningen av P.1), 536km2,4,768inv.(1950; 9inv. pr km2); finsktalande. Åkern upptar35km2(7%av arealen), skogsmarken194km2.

Kategorier: åkern, arealen, kommun, mynningen, pyhäjoki, uleåborgs

Lim’ingo,

Lim’ingo, fi.Liminka,kommun i Uleåborgs län, Finland, s. om Uleåborgs stad;606 km2;4,486inv.(“949; 7inv. pr km2), finsktalande. Åkern upptar 58km2(9%av arealen), skogsmarken258km2. L. är känt för sina sällsynt vidsträckta naturliga ängar.

Kategorier: ängar, kant, limingo, sällsynt, uleåborgs, vidsträckta

Sök artikel: