Ulrika Eleonora, svenska

Ulrika Eleonora, svenska drottningar. 1) Ulrika Eleonora d.ä.(1656—93),dotter till konung Fredrik III av Danmark och Sofia Amalia av Braimschweig-Limcburg. Redan före skånska krigets utbrott 1675 trolovad med Karl XI blev U. till bekräftelse på den genom freden i Lund1679återställda vänskapen mellan Sverige och Danmark förmäld med honomVs1680;vigseln förrättades i största enkelhet på Skottorps slott i Halland. U. blev med sitt försynta och blida väsen myckel älskad i Sverige; endast hennes maktlystna svärmodor, änkedrottning Hedvig Eleonora, förföljde henne med sin avundsjuka och såg med stor misstro på U:s danska förbindelser. Med politiken tog U. emellertid veterligen icke någon befattning, hon gick helt upp i vården av sina barn och bedrev f.ö. en omfattande välgörenhet (jfr Drottninghuset). Även sin stränge gemåls hjärta vann hon till sist, och han sörjde U. djupt vid hennes tidiga bortgång. Av U:s barn avledo4söner i späd ålder; de överlevande voro Karl XII, Hedvig Sofia, g.m. hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp, samt U.2).C. 2) Ulrika Eleonora d.y.(1688—1741), dotter till konung Karl XI och U.l). Alltifrån barndomen synes U. ha fått träda i bakgrunden för sin mera begåvade äldre syster, Hedvig Sofia. Sedan denna avlidit och Karl XII dragit ovissa öden till mötes, blev emellertid U. en viktig politisk faktor, hos vilken rådet sökte ett stöd, i sht i fråga om åtgärder, som förväntades väcka kungens misshag. 1 nov.1713anmodades hon att bevista rådets sammanträden för att ge ytterligare auktoritet åt det på dagen för hennes inträde fattade beslutet om ständernas inkallande.

Kategorier: barn, eleonora, hedvig, karl, sofia, ulrika

Ulrika, socken

Ulrika, socken i Valkcbo hd i Östergötland, Östergötlands län, och pastorat i Vifolka och Valkebo kontrakt av Linköpings stift, n.ö. om Sömmen;130,23 km2, därav 124,35land;916inv.(I953)-U. består av småkuperad, sjörik skogs-och bergsterräng med höjder upp till241m ö.h.; av den odlade jorden är en stor del f.d. torvmark. Åkern utgör8°/o av laudarealen, skogsmarken75%. I U. ligger större delen av Ycke kronopark. Kyrkbyn och tätorten Ulrika har290inv.(1951).Kyrkan av trä (kallad Ulrika Eleonora) är från1736—37;altarskåp från1684,klockstapel från1755.SedanVi1952ingår U. jämte Nykil och Gammalkil i kommunen S. Valkebo. — Namnet efter drottning Ulrika Eleonora d.y.I.Mg;F..

Kategorier: eleonora, kronopark, kyrkbyn, socken, ulrika, valkebo

Thersner, Ulrik, militär,

Thersner, Ulrik, militär, tecknare(1779—1829),född i Finland, inträdde7-årig som skeppsgosse i Flottan och deltog i kriget 1788—90,blev1808löjtnant i Fältmätningskåren, inom vilken han efter att ha deltagit i krigen1808—09 och1813—14avancerade till major och fick överstelöjtnants avsked1825.Under en kommendering som triangelmätare i Skåne utförde T. teckningar av herrgårdar, vilka han1817började publicera under titeln “Fordna och närvarande Sverige”, Som gravörer i akvatinta medverkade C, F. Akrcll och VV. M. Carpelan. Efter T:s död fortsattes verket i litografi av M. G. Anckarsvärd och T:s dotter Ulrika T.(1818 —67).Verket omfattade slull.364pl. men nådde aldrig fullbordan. T. skrev själv text till verket och utgav även bl.a. ett högt skattat arbete “Om landskapsmålning”(1828).G.V.

Kategorier: anckarsvärd, militär, thersner, ulrik, ulrika, verket

Södra Valkebo, sedanVi 1952 kommun

Södra Valkebo, sedanVi 1952 kommun i Linköpings domsaga i Östergötland, bestående av socknarna Nykil, Ulrika och Gammalkil;318,78km2, därav306,00land;3,276inv.(1952).

Kategorier: gammalkil, kommun, sedanvi, södra, ulrika, valkebo

Stockholms domprosten

Stockholms domprosten i Stockholms stift beslår av följ.8församlingar inom Stockholms stad-, vardera utgörande ett pastorat: Storkyrkoförs. el. Nikolai, Klara, Jakob, Kungsholm cl. Ulrika Eleonora, S:t Göran, Adolf Fredrik, Tyska S:t Gertrud och Finska förs., de båda sistn. ej territoriella;119,797 inv.(1952).

Kategorier: adolf, domprosten, fredrik, göran, stockholms, ulrika

Rönström, Anna Ulrika,

Rönström, Anna Ulrika, pedagog(1847— 1920).Efter examen från Högre lärarinneseminariet 1867 och några år som privatlärarinna grundade R.1871Högre elementarskolan för flic- kor i Lund (numera nedlagd).1876inrättade hon en fortsättnings- och seminarieklass, somT905övergick i Privata högre lärarinneseminariet i Lund. Även detta tillkom på R:s initiativ men nedlades1916.I st.f. seminarieklassen inrättades1908en “praktisk medborgerlig” fortsättningsklass. R., som karakteriserats som “en av den svenska flickskolans ädlaste och mest entusiastiska förkämpar”, ivrade för undervisning i huslig ekonomi, praktiskt arbete och självverksamhet. Hon tog initiativ till S. Sveriges flickskolefören. och var dess ordf. från stiftandet1900,led. av centralstyr, för Flick- och samskolefören. från1902,sakkunnig i löneregleringskommittén1907m.m. R. utg. läroböcker i matematik; postumt utkom “A. R:s skoltal1895—T92o i urval”(1922).E.Bng.

Kategorier: anna, initiativ, lärarinneseminariet, lund, rönström, ulrika

Pasch’, svensk målarfamilj,

Pasch’, svensk målarfamilj, urspr. från Liibcck. 1) Lorentz P. d.ä., porträttmålare(1702— 66),lärjunge till sin far Dankwardt P. och David v Krafft, studerade 1721—28 under Dahl och Hy-sing i England men röjer samtidigt starka franska intryck. Efter återkomsten till Sverige1728blev P. vid sidan av G. Schröder, O. Arenius och J. H. Schcffcl en av landets mest ansedda porträttmålare men ställdes vid1700-talets mitt i skuggan av G. Lundberg. P:s tidigaste målningar efter återkomsten till Sverige visa tydliga drag av fransk rokoko och bidrogo till denna stils inträngande i svensk porträttkonst, medan hans senare produktion blev mer intresselös och steril. Arbeten: Fredrik I(1743,Atcncum, Helsingfors), Erik Brahe(1732,Tyresö), “Flöjtblåsande gosse”(1737,Sinebrychoffska saml. Helsingfors;, Adam Horn(i735,Sjöholm), Hedvig Ulrika Taube (Fröken Ebba Taube, Stockholm) m.fl.W.Nr. 2) Johan P., den förcg:s bror, dekorations-och porträttmålare samt kopparstickare(1706—69),blev gesäll i Stockholms målarämbete1724,studerade1732—35i Holland och Paris, besökte Paris ånyo1740samt Italien1755—58;förklarades1736trots målarämbetets protester för fri konstnär, utnämndes1748till kungl. hovmålare och1758till hovintendent. P. var sin tids främste svenske rokokodekoratör; hans konst röjer stark fransk påverkan. Bland hans arbeten märkas fulländandet av de av Taraval påbörjade plafondmålningarna i Stockholms slottskapell, gammaltestamentliga figurer och dekorativa arbeten i Jakobs kyrka i Stockholm samt målningar på Stockholms och Drottningholms slott, Ilörle bruk, Bollhuset (Stockholm) samt Drottningholms teater, vidare “Hönstavlan” (satirisk framställning av hovdamerna med hönskroppar; Gripsholm), “Oskulden hotas av avunden och bedrägeriet” (allegori över P:s ställning till målarämbetet, förr i Eichhorns saml.). P. har även gjort utkast till6gobelänger med framställningar med motiv fränLafont.iii.esfabler, vävda1744—56av Esprit Serre (Stockholms slott).W.Nr. 3) Lorentz P. d.y., son till P.i), porträttmålare(1733—1805),var lärjunge till sin far, begav sig1752till Köpenhamn, där han studerade under C. G. Pilo samt vid akad. under Saly och Preisler; fortsatte sina studier i Paris1757-—64under Roslin, Pierre, Deshayes och Bouchcr samt vid akad., vistades1765—66i Flandern, Haag och Tyskland, återvände1766till Stockholm, övertog1768teckningsundervisningen vid Konstakad., blev1773prof. och1793dir. för akad. P. var vid sidan av Per Krafft d.ä. den mest ansedde i Sverige verksamme porträttmålaren under det gustavianska tidevarvet och fick genom sin lärargärning stort inflytande på konstutvecklingen. Arbeten: Adolf Fredrik (helfigur. Gripsholm: bröstbilder. Gripsholm, Nyköping), Lovisa Ulrika (Rosersberg, Gripsholm; se bild vid Lovisa Ulrika), hertig Karl och hertiginnan Hedvig Elisabet Charlotta (arkitekt P. Strokirk, Stockholm), Gustav IV Adolf (Gripsholm), J. T. Sergel (Konstakad., Stockholm), F. H. af Chapman (Gripsholm) m.fl. — Litt.: Monogr. av S. Strömbom(1915).W.Nr. 4) Ulrika Fredrika P., den förcg:s syster, porträttmålarinna(1735-96),lärjunge till sin far, utvecklades under inflytande av Scheffel och Lundberg, arbetade efter faderns död tills, med P.3),blev1773medl. av Konstakad. Arbeten: J. G. Oxenstierna (Grevinnan S. Oxenstierna, Stockholm), Lovisa Geijerstam(1780,Gripsholm), fru B. E. Schmicdcbcrg (Nationalmuseum, Stockholm), A. L. Stierneld och E. M. Stael v. Holslein (Gripsholm), L. Pasch d.y. och självporträtt (Konstakad., Stockholm).W.Nr.

Kategorier: arbeten, gripsholm, konstakad, stockholm, stockholms, ulrika

Släktöversikt över ätterna

Släktöversikt över ätterna von Dunen. samt solosånger, bl.a. melodierna till Samuel Co-Iumbus’ “Odae sveticae”(1674),av vilka några upptagits i vår koralbok. Sin allra största betydelse har D. haft genom sina berömda “Motetli et concerti” (i Uppsala univ.-bibl.), fem folioband med tabulaturuppteckningar (huvudsakl. från1663 —67)av nära 200 verk av samtida tonsättare. De Utgöra alltjämt en utomordentlig källsamling vidjstudiet av1600-lalets konstmusik.[g.m.]c.a.m. 3) Gustaf von D., den föreg:s son, friherre, musiker(1659—1726),instrumentalist i Hovkapellet1686—88, 1691 1701hovkapellmästare, dock övervägande till namnet;1712hovmarskalk. 4) Emerentia von D., den förcg:s syster, friherrinna(1669—1743),under51år tjänstgörande vid prinsessan, sedermera drottning Ulrika Eléöhora d.y:s hov, där hon som dennas intima vän intog en framskjuten plats.1720arbetade hon för den av drottningen önskade samregeringen och ingrep även vid andra tillfällen i politiken. 5) J o a k i m von D., den föreg:s bror, friherre,1731greve, ämbetsman(1671—1730),inträdde i det kungl. kansliet1694och åtföljde med detta Karl XTI till Polen och Ryssland, tillfångatogs vid Perevolotjna1709,blev efter hemkomsten till Sverige1719statssekreterare,1723hovkansler,1727riksråd och kansliråd och var intill sin död Arvid Horns pålitligaste och dugligaste anhängare i rådkammaren och kansliet. Ett framträdande drag hos D. var den pietistiska religiositet, han liksom så många andra av de svenska fångarna tillägnat sig under fångenskapsåren; han utgav1725(anonymt) efter tyska förebilder “Uthwalde ande-lige sånger”.c. 6) Anders von D., den föreg:s bror, friherre, musiker(1673—1738).Från1686verksam i Hovkapellet och på1690-talet möjl. elev till Buxtehude i Lubeck, var D.1699—1726hovkapellmästare men frånträdde dock i verkligheten denna befattning betydligt tidigare, kanske redan1711,då han utnämndes till kammarherre; hovmarskalk1721.D. komponerade en rad sånger och klavcr-stycken samt en balett. Den av fadern (D.2)och till någon del honom själv sammanbragta, synnerligen värdefulla nolsamlingen tillföll genom testamente Uppsala univ.-bibl.1733-— Litt.: C. Forsstrand, “Från Slottsbacken till Ladugårdslandet”(1921);T. Norlind & E. Trobäck, “Kungl. hovkapellets historia1526—1926″ (1926).[g.m.]c.a.m. 7) Joakim von D., den förcg:s son, friherre. riksråd(1708—86),inträdde i Kungl. kansliet1724,blev kabinettssekreterare hos drottning Ulrika Eleonora1733,assessor i Kommerskollegium1739.kommerseråd1753,statssekreterare1759.Efter att länge ha varit cn av de mera framträdande medl. av det s.k. hovpartiet råkade D.1762i häftig strid med F. K. Sinklaire, hans gynnade medtävlare om drottningens förtroende. D. gled nu alltmera över mot mössorna och blev en av deras främsta ledare,1766 —69riksråd. Han åtcrinkallades i rådskammarenJ7/j1772,trädde23Ai som kanslipresident i spetsen för den nya regeringen och fungerade som sådan de få månaderna intill stats väl vningen, efter vilken han entledigades från alla sina ämbeten.C. 8) C a r 1 Vilhelm von D., son till D.5),greve, hovman och ämbetsman(1724—90),inträdde i Kungl. kansliet1742,kommissionssekreterare i Berlin1747,kammarherre hos drottning Lovisa Ulrika1751,hovmarskalk och överkammarherre1761.envoyé i Petersburg1763,hovkansler1764,president i Kammarrevisionen1769,riksråd1788 —89,medl. av Högsta domstolen1789.D. stod med sina vittra intressen högt i gunst hos Lovisa Ulrika och Gustav III. Politiskt intog han cn synnerligen försiktig hållning, motiverad av hans mellanställning mellan hovet och den av hovpartiet hatade mösslcdaren D-7),som var D:s kusin och svärfar. C”. 9) Magnus Wilhelm von D., sonsons sonson till D.3),friherre, naturforskare(1814 —45),fil. mag.1835,doc i botanik1838och adjunkt i zoologi1843,allt vid Lunds univ., har utg. “Handbok i vextrikets naturliga familjer”(1841, 2uppl. omarbetad av F. \V. C. Areschoug,1870),i vilken f.f.g. E. Fries’ naturliga system utförligt behandlas, jämte flera zoologiska skrifter, delvis baserade på det rika material, han insamlade under en resa i Norge1843 —44;”öfversigt af Skandinaviens Echinodermer” (i “Vctcnskapsakad:s handl.”,1844)m.fl.O.Cn. 10) Gustaf Wilhelm Johan von D., den föreg:s kusin, läkare och etnolog(1822— 92),fil. mag. i Lund1844,med. dr i Uppsala1855;företog1844 -46på uppdrag av Ve.tcnskapsakad. en vetenskaplig resa till Kap, Ostindien och Kina: bibliotekarie och sekr. vid Karolinska inst.1846— 55,t.f. adjunkt i medicin och naturalhistoria1850— 51,t.f. prof. vid Karolinska inst. i patologisk ana- ! tomi1855—58,ord. prof.1858—61,prof. i anatomi I och fysiologi1861—74och i anatomi1874—87,

Kategorier: drottning, friherre, kungl, prof, ulrika, univ

Till

Till det yttre var K. av medellängd, välväxt, med mörkt hår och mörka ögon. Till sättet blyg och tafatt avskydde han damsällskap, ståt och ceremonier och drog sig helst undan till det ensliga Kungsör. Jakter, ritter och mönstringar voro hans förnämsta nöjen. Till lynnet var K. ytterst häftig och kunde i uppbrusning tillåta sig handgripligheter även mot högtstående personer. Ej vidare begåvad hade han sin styrka i karaktärens oböjlighct, cn oerhörd energi och en oförliknelig arbetsförmåga och har med rätta kallats ett viljans snille. Djupt religiös, strängt rättrådig, omutligt plikttrogen, gick han sin väg fram utan fruktan men också utan barmhärtighet och utan hänsyn. Motståndet bröt han skoningslöst, men motståndarna förföljde han ej, lika litet som han vid reduktionen skonade sina vänner och medhjälpare. Mot sin gemål, Ulrika Eleonora av Danmark, var K. ofta hård, men vid hennes död1693sörjde han henne djupt. Han hade med henne7barn, av vilka dock4söner dogo tidigt och blott sonen Karl (XTT) och döttrarna Hedvig Sofia och Ulrika Eleonora nådde mogen ålder. K:s egen hälsa blev redan i mitten av 1680-talet vacklande, ochHi1697 avled han i kräfta.

Kategorier: bröt, djupt, eleonora, motståndet, skoningslöst, ulrika

Drogen,

Drogen, sjö i Ulrika m.fl. socknar i Östergötland;10,1km2,155m ö.h.; största uppmätta djup 36m.

Kategorier: djup, drogen, östergötland, socknar, ulrika, uppmätta

Nästa sida »

Sök artikel: