Drottningholm,

Drottningholm, kungl. lustslott, beläget på Lov-ön i Mälaren. Gården, förut kallad Torvesund, kom i konungasläktens ägo på Gustav Vasas tid, och sedan Johan III där låtit uppföra ett stenhus, fick platsen namnet D. Genom donationer passerade D. sedermera flera händer och inköptes 1661 av änkedrottning Hedvig Eleonora. Slottet nedbrann kort därefter, och uppförandet av det nuv. slottet anförtroddes1662åt N. Tcssin d.ä., som före sin död1681hann uppföra dess huvudparti med flyglar, gångar och paviljonger. N. Tessin d.y. ledde slottsbygget1695—1700och har äran av en del av inredningsarbetet i slottet, terrasserna och “franska trädgården” i barockstil. Flera såväl utländska som svenska konstnärer medverkade vid dekorering av slottets inre, ss. C. van der Meulen, H. G. Muller, J. F. Lemke, J. Sylvius, Ehrenstrahl, B. Precht och N. Millich. Parken är prydd med bronser av A. de Vries, krigsbyten från1640-och50-talcn, dels från Prag, dels från Fre-deriksborg (Danmark). D. skänktes1774till kronprinsessan Lovisa Ulrika, som lät C. Hårleman påbygga slottsflyglarna med en våning, med vackra rumsinredningar i rokoko. Mot slutet av1700-talet lät Gustav III F. M. Piper anlägga “engelska parken” enl. dåtidens smak med naturen i mindre tuktad form. På en höjd i parken ligger slottet Kina med sitt gröna, av små klockor prydda tak och sina4små flyglar, uppfört1763efter ritningar av C. F. Adelcrantz. Inredningen är utförd efter ritningar av J. E. Rehn i rokokons ljusa pastellfärger med kinesiska dekorationsmotiv. En del av rummens gamla möbler äro beklädda med siden, som förfärdigats i den lilla industribyn Kanton, anlagd av Adolf Fredrik och Ulrika Eleonora vid vägen till Lovö kyrka. Efter ritningar av L. J. Desprez uppfördes1791Götiska tornet. D. jämte samlingar såldes1777avLovisa Ulrika till Staten. Underi8oo-ta-lets tidigare år åsidosattes dess underhåll, men1846lät Oskar I påbörja dess återställande i värdigt skick, och1907—11genomgick det en grundlig reparation.

Kategorier: flyglar, parken, ritningar, slottet, ulrika, uppföra

Släktöversikt över ätterna

Släktöversikt över ätterna von Dunen. samt solosånger, bl.a. melodierna till Samuel Co-Iumbus’ “Odae sveticae”(1674),av vilka några upptagits i vår koralbok. Sin allra största betydelse har D. haft genom sina berömda “Motetli et concerti” (i Uppsala univ.-bibl.), fem folioband med tabulaturuppteckningar (huvudsakl. från1663 —67)av nära 200 verk av samtida tonsättare. De Utgöra alltjämt en utomordentlig källsamling vidjstudiet av1600-lalets konstmusik.[g.m.]c.a.m. 3) Gustaf von D., den föreg:s son, friherre, musiker(1659—1726),instrumentalist i Hovkapellet1686—88, 1691 1701hovkapellmästare, dock övervägande till namnet;1712hovmarskalk. 4) Emerentia von D., den förcg:s syster, friherrinna(1669—1743),under51år tjänstgörande vid prinsessan, sedermera drottning Ulrika Eléöhora d.y:s hov, där hon som dennas intima vän intog en framskjuten plats.1720arbetade hon för den av drottningen önskade samregeringen och ingrep även vid andra tillfällen i politiken. 5) J o a k i m von D., den föreg:s bror, friherre,1731greve, ämbetsman(1671—1730),inträdde i det kungl. kansliet1694och åtföljde med detta Karl XTI till Polen och Ryssland, tillfångatogs vid Perevolotjna1709,blev efter hemkomsten till Sverige1719statssekreterare,1723hovkansler,1727riksråd och kansliråd och var intill sin död Arvid Horns pålitligaste och dugligaste anhängare i rådkammaren och kansliet. Ett framträdande drag hos D. var den pietistiska religiositet, han liksom så många andra av de svenska fångarna tillägnat sig under fångenskapsåren; han utgav1725(anonymt) efter tyska förebilder “Uthwalde ande-lige sånger”.c. 6) Anders von D., den föreg:s bror, friherre, musiker(1673—1738).Från1686verksam i Hovkapellet och på1690-talet möjl. elev till Buxtehude i Lubeck, var D.1699—1726hovkapellmästare men frånträdde dock i verkligheten denna befattning betydligt tidigare, kanske redan1711,då han utnämndes till kammarherre; hovmarskalk1721.D. komponerade en rad sånger och klavcr-stycken samt en balett. Den av fadern (D.2)och till någon del honom själv sammanbragta, synnerligen värdefulla nolsamlingen tillföll genom testamente Uppsala univ.-bibl.1733-— Litt.: C. Forsstrand, “Från Slottsbacken till Ladugårdslandet”(1921);T. Norlind & E. Trobäck, “Kungl. hovkapellets historia1526—1926″ (1926).[g.m.]c.a.m. 7) Joakim von D., den förcg:s son, friherre. riksråd(1708—86),inträdde i Kungl. kansliet1724,blev kabinettssekreterare hos drottning Ulrika Eleonora1733,assessor i Kommerskollegium1739.kommerseråd1753,statssekreterare1759.Efter att länge ha varit cn av de mera framträdande medl. av det s.k. hovpartiet råkade D.1762i häftig strid med F. K. Sinklaire, hans gynnade medtävlare om drottningens förtroende. D. gled nu alltmera över mot mössorna och blev en av deras främsta ledare,1766 —69riksråd. Han åtcrinkallades i rådskammarenJ7/j1772,trädde23Ai som kanslipresident i spetsen för den nya regeringen och fungerade som sådan de få månaderna intill stats väl vningen, efter vilken han entledigades från alla sina ämbeten.C. 8) C a r 1 Vilhelm von D., son till D.5),greve, hovman och ämbetsman(1724—90),inträdde i Kungl. kansliet1742,kommissionssekreterare i Berlin1747,kammarherre hos drottning Lovisa Ulrika1751,hovmarskalk och överkammarherre1761.envoyé i Petersburg1763,hovkansler1764,president i Kammarrevisionen1769,riksråd1788 —89,medl. av Högsta domstolen1789.D. stod med sina vittra intressen högt i gunst hos Lovisa Ulrika och Gustav III. Politiskt intog han cn synnerligen försiktig hållning, motiverad av hans mellanställning mellan hovet och den av hovpartiet hatade mösslcdaren D-7),som var D:s kusin och svärfar. C”. 9) Magnus Wilhelm von D., sonsons sonson till D.3),friherre, naturforskare(1814 —45),fil. mag.1835,doc i botanik1838och adjunkt i zoologi1843,allt vid Lunds univ., har utg. “Handbok i vextrikets naturliga familjer”(1841, 2uppl. omarbetad av F. \V. C. Areschoug,1870),i vilken f.f.g. E. Fries’ naturliga system utförligt behandlas, jämte flera zoologiska skrifter, delvis baserade på det rika material, han insamlade under en resa i Norge1843 —44;”öfversigt af Skandinaviens Echinodermer” (i “Vctcnskapsakad:s handl.”,1844)m.fl.O.Cn. 10) Gustaf Wilhelm Johan von D., den föreg:s kusin, läkare och etnolog(1822— 92),fil. mag. i Lund1844,med. dr i Uppsala1855;företog1844 -46på uppdrag av Ve.tcnskapsakad. en vetenskaplig resa till Kap, Ostindien och Kina: bibliotekarie och sekr. vid Karolinska inst.1846— 55,t.f. adjunkt i medicin och naturalhistoria1850— 51,t.f. prof. vid Karolinska inst. i patologisk ana- ! tomi1855—58,ord. prof.1858—61,prof. i anatomi I och fysiologi1861—74och i anatomi1874—87,

Kategorier: drottning, friherre, kungl, prof, ulrika, univ

Drogen,

Drogen, sjö i Ulrika m.fl. socknar i Östergötland;10,1km2,155m ö.h.; största uppmätta djup 36m.

Kategorier: djup, drogen, östergötland, socknar, ulrika, uppmätta

Drottningholm,

Drottningholm, kungl. lustslott, beläget på Lov-ön i Mälaren. Gården, förut kallad Torvesund, kom i konungasläktens ägo på Gustav Vasas tid, och sedan Johan III där låtit uppföra ett stenhus, fick platsen namnet D. Genom donationer passerade D. sedermera flera händer och inköptes 1661 av änkedrottning Hedvig Eleonora. Slottet nedbrann kort därefter, och uppförandet av det nuv. slottet anförtroddes1662åt N. Tcssin d.ä., som före sin död1681hann uppföra dess huvudparti med flyglar, gångar och paviljonger. N. Tessin d.y. ledde slottsbygget1695—1700och har äran av en del av inredningsarbetet i slottet, terrasserna och “franska trädgården” i barockstil. Flera såväl utländska som svenska konstnärer medverkade vid dekorering av slottets inre, ss. C. van der Meulen, H. G. Muller, J. F. Lemke, J. Sylvius, Ehrenstrahl, B. Precht och N. Millich. Parken är prydd med bronser av A. de Vries, krigsbyten från1640-och50-talcn, dels från Prag, dels från Fre-deriksborg (Danmark). D. skänktes1774till kronprinsessan Lovisa Ulrika, som lät C. Hårleman påbygga slottsflyglarna med en våning, med vackra rumsinredningar i rokoko. Mot slutet av1700-talet lät Gustav III F. M. Piper anlägga “engelska parken” enl. dåtidens smak med naturen i mindre tuktad form. På en höjd i parken ligger slottet Kina med sitt gröna, av små klockor prydda tak och sina4små flyglar, uppfört1763efter ritningar av C. F. Adelcrantz. Inredningen är utförd efter ritningar av J. E. Rehn i rokokons ljusa pastellfärger med kinesiska dekorationsmotiv. En del av rummens gamla möbler äro beklädda med siden, som förfärdigats i den lilla industribyn Kanton, anlagd av Adolf Fredrik och Ulrika Eleonora vid vägen till Lovö kyrka. Efter ritningar av L. J. Desprez uppfördes1791Götiska tornet. D. jämte samlingar såldes1777avLovisa Ulrika till Staten. Underi8oo-ta-lets tidigare år åsidosattes dess underhåll, men1846lät Oskar I påbörja dess återställande i värdigt skick, och1907—11genomgick det en grundlig reparation.

Kategorier: flyglar, parken, ritningar, slottet, ulrika, uppföra

Canth, Ulrika Vilhelmina

Canth, Ulrika Vilhelmina (Minn a), f. Johnsson, finländsk författarinna(1844—97),studerade vid Jyväskylä finska seminarium och gifte sig 1865 med en av lärarna där, lektor J. F. Canth. Hon skrev på1870-talet radikala artiklar i nykterhets- och kvinnofrågorna och även enstaka noveller.1879blev hon änka och flyttade till Kuopio, där hon för att försörja sig och sina7barn övertog en liten affär, som grundats av hennes far. Samtidigt fortsatte hon sitt författarskap, och hennes två första skådespel med motiv ur folklivet, romantiserat i ] traditionell stil: “Murtovarkaus” (“Inbrottsstölden”,1882)och “Roinilan talossa” (“På Roinila gård”,1883),uppfördes med stor framgång. Emellertid hade den naturalistiska strömningen i fransk och skandinavisk litteratur gjort ett djupt intryck på henne, och inflytandet från denna, främst från Ibsen, dominerar helt hennes senare produktion. I dramerna “Työmiehen vai-mo” (“Arbetarens hustru”,1885)och “Kovan on-nen lapsia (“Olyckans barn”,1888),i novellerna “Hanna”(1886),”Köyhää kansaa” (“Fattigt folk”,1886)och “Salakari” (“Blindskär”,1887)strider hon energiskt för sina radikala samhällsreforma-toriska idéer och målar samtidens sociala förhållanden i mörka färger. Hennes arbeten från1890-talet präglas av ett större lugn och ett fördjupat psykologiskt intresse, ss. skådespelen “Papin per-he” (“Prästfamiljen”,1891),”Sylvi” (först skrivet och uppfört på sv.1893)med dess protest mot konventionella åskådningar på erotikens område, och “Anna-Liisa”(1895),enbarnamörderskas tragedi. C. intar som banbryterska en betydande plats i den finska litteraturens historia. — Litt.: Greta v. Frenckell-Thesleff, “M. C.”(2omarb. uppl.1943)-H.Sm.

Kategorier: canth, finska, radikala, samtidens, ulrika, vilhelmina

Hellström, Alice Ulrika Charlotta, barnläkare

Hellström, Alice Ulrika Charlotta, barnläkare och psykolog (f.s%1886),utexaminerad från Högre lärarinneseminariet 1907,fil. mag.1915,med. lic.1921;praktiserande läkare i Stockholm sedan1924,skolläkare vid olika skolor där sedan1925,lärare i psykologi vid Slagsta seminarium sedan1928 och vid Socialpolitiska inst. sedan1930.På gr. av sin dubbla utbildning har H. varit särsk. lämpad att ta hand om barn med olika uppfostringssvårigheter. H. startade1928Mellansjö skolhem för psykopatiska barn och utgav1943cn svensk övers, och bearb. av Terman-

Kategorier: alice, barn, barnläkare, charlotta, hellström, ulrika

Hans

Hans i samband med dessa underhandlingar framkastade planer på giftermål mellan Karl Fredrik och en dotter till tsaren väckte stor oro hos hertigens medtävlare om tronföljden i Sverige, Ulrika Eleonora, och hennes gemål, Fredrik av Hessen, vilka på allt sätt motarbetade G:s planer.

Kategorier: eleonora, fredrik, planer, sverige, tronföljden, ulrika

Ulrika

Ulrika Eleonora 1728.Antepcndiet är broderat och skänkt av Gustav V1941.— Namnet skrevs1285 logo. Det avser urspr. ön med samma namn men är f.ö. dunkelt.P.;Er.

Kategorier: avser, broderat, dunkelt, eleonora, logo, ulrika

Svenska institutioner

Svenska institutioner m.m. i London.Svenska ambassaden residerar i West End vid Portland Placc. Nära Towern vid Trinity Square äro såväl Svenska gcncralkonsulatet som Svenska handelskammaren belägna. Svenska förs. i L., sedan 1728 kallad Ulrika Eleonora förs., grundades Vs1710,då svenskar och danskar cj längre som förut kunde ha gemensam gudstjänst. Församlingen valde präst och ställde sig under skarabiskopen J. Svedberg; efter hans död har den lytt under Ärkestiftet. En kyrka, Ulrika Eleonorakyrkan, som uppfördes med hjälp av rikssvenska kollekter och ullandssvenska bidrag, invigdes1728.Den var belägen vid Prince*s Square i ö. L. Gustav III fastställde1778en församlingsordning. I kyrkan begrovst772E. Swedenborg; då den1908revs, överfördes stoftet till LTppsala domkyrka. Nuv. svenska kyrkan, belägen vid Harcourt Street (i S:t Marylcbone), invigdes1911.En skola upprättades1908.I stadsdelen Rothcrhithe s. om Thames och nära Sur-rey Commcrcial Docks finns cn svensk sjömanskyrka sedan1930.Den ödelades helt under2:a världskriget men återuppbyggdes1950.För de kulturella engelsk-svenska förbindelserna verka Svenska institutet (beläget i s. Kensington) och

Kategorier: förs, institutioner, kyrkan, square, svenska, ulrika

Berger, Christina Charlotta Ulrika,

Berger, Christina Charlotta Ulrika, f. Cron-h i e 1 m, författarinna(1784—1852), 1817g.m. major J. G. Berger(1778—1856).B. anslöt sig i dc små romaner och dikter, som hon började publicera från1815,till den sentimentala, moraliserande riktningen från slutet av 1700-talet. f hög grad populär blev hennes dikt “Korset på Idas graf”, cn ballad i den förromantiska stilen.

Kategorier: berger, charlotta, christina, dikt, populär, ulrika

« Föregående sida

Sök artikel: