Zådor

Zådor [za'dår], Eugen, ungersk kompositör (f. 1894), lärjunge till bl.a. Max Reger, studerade musikvetenskap i Tyskland, blev efter doktorspro-motion 1922 lärare i Wien. var 1935—39 verksam som prof. vid musikhögsk. i Budapest och är sedan dess bosatt i New York. Liksom de flesta moderna ungerska komponister eftersträvar Z. att under intensiv bearbetning av inhemska folkmelodier ge sina verk (flera operor, orkesterkompositioner m.m.) nationell färg.

Kategorier: eftersträvar, flesta, komponister, ungerska, york, zådor

Under början av 1900-talet skärptes motsättningarna mellan

Under början av 1900-talet skärptes motsättningarna mellan de litterära traditionalisterna, som voro tongivande inom officiella kulturinst. och skolväsen, och unga modernister, som vid sin kritik av dc intellektuella och politiska förhållandena, vilka enl. dem vittnade om allmän andlig stagnation, sökte mönster och mästare i västeuropeisk, särsk. fransk kultur. Den nya riktningen fick sin främste företrädare i En dre A dy(1877—19′9).som i en diktsaml.1906i ett starkt personligt symbolspråk tog upp nya ämnen i ungersk lyrik: sensuell erotik och radikal samhällsprövning. Adys anhängare, som av den äldre förf.-gencrationen anklagades för bristande patriotism och moral, fingo som samlande organ cn tidskr. med det programmatiska namnet “Nyugat” (Västern), utg.1908—41.Till kretsen kring denna allmänt radikala, intcllektualistiska och kosmopolitiska tidskr., som kämpade för kulturlivets oberoende, hörde utom Ady Mihåly Babits(1883—1941), D e s z ö Kosztolånyi(1885—1936),Arpåd Töth(1886—1928),Ernö Szép (f.1884),Gyula J ti b å s z(1883—1937), Zsigmond M 6 r i c z’(,879—1942),Margit Kaffka(1880—1918)och Frigycs K a r i11t h y(1888—1938). 1:a världskriget skärpte ytterligare motsatsen mellan de konservativa förf., som i patriotisk anda god-togo krigsdeltagandet, och dc radikala, som intogo en pacifistisk ståndpunkt och mot krigets slut engagerade sig i de revolutionära rörelserna.En typisk och inflytelserik företrädare för denna senare inställning var Dczsö Szabö (1879— â–  945).som i en brett upplagd social samhällsro-man1919förde fram sin antikapitalism, antikleri-kalism och antigermanism; enl. Szabö skulle U. förnyas genom bonden. De kontrarevolutionära krafternas seger återverkade på litteraturen så, att de konservativa förf. åter blevo dominerande, samlade kring den nygrundade tidskr. “Napkclct” (Östern), under det att de, som hörde till kretsen kring “Nyugat”, fingo hålla sig i bakgrunden el. lämna landet. Ledande företrädare för den nationella klassiska litteraturriktningen var lyrikern Gyula Vargha(1853—1929).Av konservativt patriotiskt kynne var också mycket av den litteratur på ungerska, som uppstod i de områden, som förlorades genom freden i Trianon1920,Siebenbtirgcn och Slovakien. De förf., som under intryck av reaktionen undveko brännbara kulturella, politiska och sociala problem, blevo nu populära, främst FerencHerczeg, som blivit internationellt känd. Internationellt beaktade blevo också förf. som Ferenc K ormen di (f.1900),som i psykoanalytiskt påverkade, romaner skildrade efterkrigstidens liv i Budapest, J o 1 å n F ö 1-des (f.1902),som gav levande bilder ur de ungerska emigranternas liv, främst med parisskild-ringen “Den fiskande kattens gata”(1936),Mihåly Földi(1894—’943)f som skrev erotiska romaner, och G å b o r von V a s z a r y (f.1905),som också hämtat motiv från den franska huvudstaden, samt Ferenc Molnår(1878—1952),som under inflytande av västeuropeiska scenförf., bl.a. H. Ibsen, redan under1:a världskriget nyskapade det ungerska dramat. Molnår, jude till börden, företrädde det livligt diskuterade, kosmopolitiskt och radikalt inriktade semitiska inslaget i nyare ungersk litteratur. Även om företrädarna för kretsen kring tidskr. “Nyugat” sågos med ovilja av den reaktionära regimen i U., som hade sympatier för mellankrigstidens diktatursystem, fingo de dock småningom tillfälle att göra sig hörda och blevo av betydelse för den uppväxande generationen. Babits, Kosztolånyi och Möricz, som urspr. verkat som lyriker, använde nu romanformen för att föra fram sin sociala kritik och sin pessimistiska livssyn. En stark social inställning kännetecknade proletärförf. L a j o s K a s-såk (f.1887),som främst sysslade med livet i huvudstadens förorter och arbetarungdomens bild-ningsproblem. Under1930-lalet försiggick cn radikalisering av litteraturen i U. De nya borgerliga förf., som framträdde, voro icke bundna av den konservativa traditionen utan kunde kritiskt belysa samhällsförhållanden, ss. La jos Zilahy (f.1891),som, själv medlem av en adelssläkt, i sina romaner, som blivit internationella bestsellers, belyst aristokratiens och medelklassens dekadens. En rad yngre förf. använde romanen och essän för att avslöja sociala missförhållanden, framför allt på landsbygden. Man var icke längre så beroende av västeuropeisk kultur utan sökte anknytning till mellancuropeiska miljöer, bl.a. Finland, varvid man försökte ge en syntetisk syn på det ungerska, en uppgift, som upptogs av företrädarna för den s.k. bungarologien. Denna folkligt nationella och socialt radikala riktning fick karakteristiska företrädare i Janos Kodolånyi (f.1899),som belyste de sociala orättvisorna i samtidsskildringar och den ungerska kullurens ursprung och utformning i historiska romaner, och Gyula Tllyés (f.1902),som hämtade motiv från slatarlivet liksom lyrikern I s tv ån S i n k a (f.1905)och romanförf. Pål Szabö (f.1901),båda framsprungna ur folket. Den folkliga radikala riktningens slora inflytande framkallade en motrörelse på borgerligt håll, företrädd av den i västerländsk modernistisk litteratur bevandrade Såndor Mårai (f.1900). 2:a världskriget medförde stora svårigheter för förf. i U., och det litterära livet blev svårt beträngt genom de tyska nationalsocialisternas ockupation av landet på våren1944.Inlemmandet av U. i Sovjetunionens system av satellilstater efter krigets slut innebar en lättnad, men i U. liksom i de övriga ryska lydstaterna kom litteraturen att behärskas av den marxistiska estetik, som krävde, att förf. skulle tillämpa den s.k. socialistiska realismen. En europeiskt beaktad företrädare för det litterära livet i U. under efterkrigstiden har varit litteraturhistorikern och kritikern G y ö r g y L u k å c s (f.1885).Han hade fått sin utbildning i Tyskland och först anlagt psykologiska och estetisk-formella synpunkter på litteraturen men hade tidigt börjat hävda en sociologisk syn, vilket han särskilt underströk, sedan han under1:a världskriget övergått till marxismen. Folkkommissarie för det ungerska uppfostringsväsendet under kommunistregimen1919 hade han sedan verkat i Moskva. Prof. i estetik och kulturfilosofi vid univ. i Budapest1945belyste han i cn rad arbeten och som kulturjournalist främst1800-talets litteratur ur marxistisk syn- punkt, men när han i en skrift1949över temat litteratur och demokrati hävdade, att ett socialistiskt samhällsskick icke omedelbart medförde cn höjning av kulturlivet, blev han föremål för opposition från moskvatrogna intellektuella i U., som hänvisade honom till det exempel, som Sovjctryss-land enl. dem gav. Lukåcs hävdade å sin sida dc intellektuellas oberoende av partibyråkratien och de ungerska förf:s rätt att följa sin särart. Den officiella estetiken saboterades av en del förf., vilka undveko att taga upp ämnen ur samtiden och i stället sökte motiv från episoder ur U:s historia, som tilläto dem att indirekt föra fram sin kritik av particensuren, vilken i sin tur svarade med en del utrensningar av misshagliga skribenter. Detta nedslog emellertid icke helt opponenterna, som efter en lid fingo såtillvida stöd av den kommunistiska partiledningen, att den tillät en viss kritik av regimen. På våren1954stramade man på ledande håll åter ål genom cn förordning, som utdömde valet av historiska motiv och efterlyste ett fördjupat studium av den stalinistisk-leninistiska ideologien.IJ.fflE.

Kategorier: fingo, företrädare, litteratur, radikala, tidskr, ungerska

Vid2:a världskrigets utbrott VoJ 939förklarade

Vid2:a världskrigets utbrott VoJ 939förklarade sig U. neutralt. Då emellertid axclmakterna efter Bessarabiens annexion av ryssarna i juni1940 ingrepo i Rumäniens angelägenheter, framställde U. krav på Transsylvanien och erhöll genom den s.k.2:a Wienskiljedomcn30/8s.å. större delen av detta. I gengäld var det nödsakat att i nov. s.å. ansluta sig till trcmaktspaklen, utlysa allmän amnesti för nationalsocialisterna och upphäva förbud mot pilkorsorganisationen. För att i någon män hävda sitt oberoende av axclmakterna slöt U.V12 1940cn vänskapspakt med Jugoslavien. När Hitler i april1941bröt med detta land och krävde att få använda U. som uppmarschområde för sina operationer mot detta, begick Teleki2/-isjälvmord. Hans efterträdare Bårdossy de Bårdos gav vika och lät ungerska trupper deltaga i operationerna mot Jugoslavien, vilket inbragte U. Baranja o.a. av ungrare befolkade områden. Efter det tyskryska krigets utbrott förklarade U.2Va krig mot Ryssland, vilket hade till följd, att Storbritannien o.a. allierade i dec. s.å. förklarade U. krig. Den mot ryssarna opererande ungerska armén underställdes det tyska överkommandot. U”:s ekonomiska resurser ställdes i den tyska krigföringens tjänst. En på tysk begäran1942genomförd skärpning av de antijudiska åtgärderna framkallade emellertid stark opposition och uppmjukades efter hand. Under intryck av den ungerska arméns svåra nederlag i jan.1943och Italiens kapitulation i sept. s.å. blev oppositionen mera högljudd, och Kållay, ministerpresident sedan10/a1942,förelog via Stockholm och Ankara fredstrevare samt sökte genom en del åtgärder avveckla det intima samarbetet med tyskarna och tillkännagav öppet, att U. strävade efter fred. I mars1944kallades Horthy till Hitlers högkvarter och ställdes inför kategoriska krav på fullständig politisk och militär lojalitet mot Tyskland. Då kraven avvisades, besattes U.19/sgenom en blixtkupp av tysk militär, och en ny ministär med Sztöjay, ungersk minister i Berlin, i Spetsen tillsattes. Denne undertryckte all opposition — i mars upplöstes oppositionspartierna och i aug. även övriga partier — och sökte mobilisera landels resurser till fortsatt kamp.ls/iotillkännagav emellertid Horthy, att ett vapenstillestånd i Moskva ingåtts, och befallde armén att nedlägga vapnen. Genom cn ny blixlkupp avlägsnade tyskarna samma dag Horthy och gjorde,{Viopilkorslcdaren F. Szålasi till regeringschef. Denne sökte med drastiska åtgärder intensifiera krigsansträngningarna och skred till U:s nazifie-ring. Samtidigt öppnade emellertid befälhavaren föf1:a ungerska armén, general Miklos, de kar-patiska passen för ryska trupper och anslöt sig med sin armé till dessa. I samförstånd med ryssarna och stödd på en politisk församling, som av ryssarna erkändes som en provisorisk nationalförsamling, bildade Miklos, ansluten till Små-brukarparliet,23/i2i Dcbrecen en motregering, i vilken nyckclposlerna innehades av ungerska kommunister. Denna regering förklarade28/i2krig mot Tyskland och slöt21/i1945stillcstånd med Ryssland, Storbritannien och USA. Efter hårda strider och fruktansvärda ödeläggelser föllis/s Budapest och i april hela U. i dc allierades händer. Enl. stilleståndct och del senare fredsfördraget återställdes U:s gränser avVi1938och pålades landet ett skadestånd på300mill. $, därav2/still Ryssland samtVstill Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Den högsta maklen över U. kom t.v. att utövas av en allierad kontrollkommission med den ryske befälhavaren Vorosjilov i spetsen. Den under denna sorterande ungerska regeringen hade som främsta uppgift alt söka utplåna krigs-förödclscrnas spår och bekämpa en svår och tilltagande livsmedelsbrist, framkallad av upprepade livsmedelsrekvisitioner från den ryska militärens sida under och efter krigsoperationerna. Regeringens viktigaste politiska åtgärd var proklamerandet av en av ryssarna utarbetad men av bonde-och småbrukarpartierna avvisad radikal agrarreform. Under rysk ledning genomfördes en blodig räfst, som officiellt riktades mot nationalsocialisterna men i praktiken drabbade främst de politiskt och ekonomiskt aktiva borgerligt-nationclla elementen. Omisskännliga tecken visade redan tidigt, atl ryssarna ämnade likrikta U. såväl politiskt som ekonomiskt, dock till att börja med på frivillighetens grund. Genom cn–/o1945undertecknad rysk-ungersk ekonomisk pakt, vilken framkallade protester från brittiskt och amerikanskt håll, knöts U. ekonomiskt fullständigt till Ryssland. Till den proryska kommunistiska propagandans förfogande ställde ryssarna kommunikations- o.a. tekniska medel, vilka andra partier ej hade tillgång till. Det oaktat erhöll Småbru-karpartict245mandat av409mot kommunisternas70vid de fria valen till nationalförsamlingen i nov.1945.I den nya regeringen, som nu bildades med småbrukaren Tildy i spetsen, reserverades emellertid på ryssarnas kategoriska begäran bl.a. v. ministerpresidentens och inrikesministerns poster ät kommunisterna. Dessa fingo därigenom i sina bänder polisapparaten, som de besatte med sina anhängare och kompletterade med ett omfattande nät av spioner, till stor del tvångsrekrytc-radc genom terror. Genom en ny, av national församlingen2*/i1946utfärdad författning blev U. republik. Då Tildy därefter valdes till statspresident, övertog Småbrukarparticts ledare F. Nagy ty» ministerpresidentposten. Han sökte avhjälpa den svåra livsmedelsbristen och en lavinartad inflation genom att utverka lån från USA och söka återuppbygga näringslivet på grundval av fri företagsamhet. Häri hindrades han emellertid av-ryssarna, som genom att hänsynslöst utkräva skadeståndet sökte tvinga honom in på socialise- ringens väg. På hösten s.å. återlämnade cmeller- I lid USA den ungerska guldreserven, och med dess hjälp stabiliserades valutan. Steg för steg gjordes eftergifter för den kommunistiska ninori-letens krav. dock avvisade nationalförsamlingens majoritet alla krav, som gingo ut på landets full-;ständiga sovjetisering.10/l-947undertecknades i Paris fredsfördraget med U. Kort därefter skredo ryssarna till våldsåtgärder mot Smäbrukarpartiet, vars ledande män beskylldes för delaktighet i en enl. den kommunistiske inrikesministern i dec.1946uppdagad sammansvärjning att störta republiken. -5/i> häktade ryssarna parlisekr. Kovåcs. Detta framkallade protester från brittiskt och amerikanskt håll men åtföljdes det oaktat av masshäktningar och processer. Nagy, som befann sig på cn utlandsresa, avlägsnades i maj s.å., beskylld för högförräderi. Det således reducerade och terroriserade Smäbrukarpartiet var nu villigt till ytterligare eftergifter till kommunisterna, och2s/jutfärdade nationalförsamlingen cn ny vallag, som berövade rösträtt och valbarhet för så gott som alla fram till1944politiskt aktiva element, den gamla regimens avskedade tjänstemän och den tyska minoriteten. Därefter upplöstes nationalförsamlingen. Trots detta erhöllo kommunisterna vid nyvalen i aug. s.å. endast ioo mandat av411.Efter fredstraktatens ikraftträdande s.å. lämnade de västallierade trupperna U., medan ryssarna kvarhöllo sina. De likriktnings- och utrensningsaktioner, som nu med ökad fart gingo fram över alla partier, resulterade i att det1949i U. fanns endast tre partier, alla med kommunistiskt program: Arbetarpartiet, uppkommet genom sammanslagning av kommunisterna och socialdemokraterna, samt Smäbrukarpartiet och Nationella bondepartiet, vilka tills, med fackföreningarnas landsorganisation ‘/«1949bildade den s.k. Ungerska folkfronten. Denna framträdde vid valen i maj1949med en gemensam kandidatlista, som enl. uppgift erhöll91% av alla röstberättigades röster. President Tildy tvangs redan1948att avgå; han efterträddes Vs s.å. av vänstersocialisten A. Szakasits. — Parallellt därmed genomfördes industriens, handelns och bankväsendets nationalisering och jordbrukets tvångskollcktivise-ring samt hela näringslivets och statsapparatens omorganisering efter ryskt mönster. U:s viktigaste industriföretag kommo i rysk-ungerska statliga bolags ägo, d.v.s. i praktiken under den ryska staten. “V»1949utfärdades en ny författning, som i sina huvuddrag överensstämde med Rysslands författning av1936.De kyrkliga skolornas förstatligande1948möttes av segt motstånd från den ungerska katolska kyrkans primas’, kardinal Mindszentys, sida. Den mot honom1949iscensatta processen för spioneri och valutaaffärer gav starkt eko i världspressen. Såväl jordbruksproduktionens som industriproduktionens starka tillbakagång föranledde1950införande av livsmedels- och allmän varuransonering.2i/n15/o1951genomfördes massdeportationer av de “samhälls-fientliga” borgerliga elementen från städerna till tvångsarbetsläger. För landsbygdens del genomfördes dyl. åtgärder i samband med tvångskollek-tiviseringen. M. Råkosi, som i egenskap av v. ministerpresident sedan15/u1945svarat för U:s sovjetisering, blevi4/h1952ministerpresident. I juni1953efterträddes han av E. Nagy, f.d. inrikesminister och v. ministerpresident. I sin regeringsdeklaration utlovade denne en radikal ändring av den ekonomiska politiken och bl.a. uppgivandet av tvängskollektiviseringcn, vilka löften dock cj infriats.G.Jg;A.Pe.

Kategorier: kommunisterna, krav, partier, ryssarna, ryssland, ungerska

Under tiden fram till 1918 styrdes

Under tiden fram till 1918 styrdes U. av regen-ter av huset Habsburg, från1867i personalunion med Österrike. Maria Teresia(1740—80),som1723efter ungerska riksdagens godkännande’ av pragmatiska sanktionen blivit ungersk tronföljare, hyste stort intresse för U. och verkade mycket till landets bästa, till en viss grad på gr. av den hjälp, som ungrarna givit henne i österrikiska tronföljdskriget(1740—48).Det allmänt förbättrade förhållande mellan de båda länderna, som Maria Teresia skapat, förstördes till stor del av hennes son Josef II(1780—90),som utsatte U. för en förtyskningsprocess, som väckte allmänt missnöje i U. Öppet uppror kunde undgås endast därigenom, att Josef strax före sin död återtog sina reformer. Leopold II(1790—92)och hans son Frans 1(1792—1835)gjorde allt för att återställa det goda förhållandet från Maria Teresias dagar, men cn stigande opposition gjorde sig gällande i U. Riksdagen hade icke varit sammankallad sedani8tt; då kungen1825inkallade den för att möjliggöra en ökad utskrivning av rekryter, vägrade man att använda latin som språk och övergick till ungerska. F.n nationell rörelse tog nu fart i U., och1830—44fick regeringen i Wien medge, att ungerskan skulle vara officiellt språk i landet. Däremot gick man i Wien icke med på andra reformer av mera genomgripande innebörd. Oppositionen växte starkt under den följande tiden, och på riksdagen1847fick Ferdinand I(1835—48)utlova reformer. Då regeringens reformförslag icke tillfredsställde oppositionen, begärde dess ledare, Kossuth, V»1848efter februarirevolutionen i Paris en konstitution, som svarade mot tidens krav. Regeringen fick ge vika; i den nya regeringen insattes bl.a. Kossuth och Deåk, medan greve Lajos Batthyåny blev den förste konstitutionelle statsministern.nUs.å. stadfäste kungen den nya författningen, varigenom riksdagen fick ökad makt, principen om allas likhet inför lagen fastslogs, adelns privilegier avskaffades, press-, religions- och församlingsfrihet m.m. infördes. Inom kort uppstod emellertid uppror i Kroatien, som vägrade att underkasta sig den ungerska överhögheten. Tnför den hotande situationen fick kejsar Frans Josef(1848— 1916)inkalla ryska trupper till hjälp.1848förklarades Frans Josef avsatt, och Kossuth utropades till riksföreståndare, men ungrarna kunde icke hälla stånd inför den militära övermakten utan fingo sträcka vapen i aug.1849.^)cn österrikiske generalen Haynau, som av regeringen fått utomordentliga fullmakter för att ordna upp det inre tillståndet i U., for efter kapitulationen fram omänskligt grymt mot ungrarna, och ett stort antal av ledarna avrättades. Kossuth lyckades fly ur landet. För en tid upphävdes flertalet av de reformer, som genomförts kort förut, och U. blev närmast en österrikisk provins.1867åstadkoms, framför allt genom Deåk, en förlikning mellan Österrike och TJ. En personalunion inrättades, och i juni s.å. kröntes Frans Josef till ungersk konung. Enl. den nya ordningen, som ägde bestånd till 1918,fingo de båda länderna gemensamma krigs-, utrikes- och finansministrar samt gemensam utrikesrepresentation.1868införlivades Transsylvanien med U., och förhållandet till Kroatien förbättrades därigenom, att det erhöll36platser i ungerska parlamentet.1875tillträdde Kålmån Tisza statsministerposten, och det av honom skapade stora liberala mellanpartiel satt vid makten till1905.Tisza avgick visserligen redan1890,men hans arbete fortsattes av dugande statsmän. Finanserna förbättrades, och ett antal liberala lagar, bl.a. kyrkopolitiska, genomfördes, dc senare dock under stora stridigheter, vari bl.a. greve Gyula Andråssy (d.y.) med framgång kämpade för de liberala åsikterna. Oppositionen, som bl.a. eftersträvade U:s absoluta oavhängighet av Österrike, hade framgång vid valen1905men lyckades aldrig genomföra något av betydelse på sitt program, och från det alt Istvån Tisza som grundare av det s.k. nationella arbetspartiet blivit talman i kammaren och1912regeringschef, tystnade oppositionen. — Det parlament, som i nov.1914sammankallades, ställde sig helt på regeringens sida, och U. uppfyllde under hela1:a världskriget lojalt sina plikter som elt led i dubbelmonarkien. Vid kejsar Frans Josefs död i nov.1916uppsteg Karl IV (Karl I) på tronen. Han ivrade för reformer i demokratisk anda, och en av kungen önskad rösträttsreform medförde1917Tiszas avgång. Denne efterträddes av greve Ester-håzy, efter kort tid följd av Wekerle. Under tiden arbetade en fraktion av oavhängighetspartiet under greve Mihåly Kårolyi på att få till stånd en se-paralfred, samtidigt som Kårolyi underhöll förbindelser med revolutionära kretsar. Efter frontsammanbrottet1918förklarade sig U. självständigt och endast i personalunion förbundet med Österrike. Ett ministerium med Kårolyi som chef bildades. Samtidigt började en rent kommunistisk rörelse framväxa under ledning av Béla Kiin. Ett nybildat nationalråd återkallade trupperna från fronten. 1 den allmänna villervallan blev Tisza mördad i Budapest(s,/io1918). 13nov. abdikerade Karl, och U. förklarades för republik; till dess förste president valdes i jan.1919Mihåly Kårolyi. Ett fördrag, som denne avslöt med ententemakterna, tillät stora delar av U. att besättas av tjeckiska, rumänska och serbiska trupper. Ockupationen väckte allmän förbittring i U. men stod icke att hindra, och under den allmänna upplösningen kunde på sommaren proletariatets diktatur genomföras av Béla Kun och Tibor Szamuely. En murare, A. Garbai, blev Sovjet-U:s president, och en röd armé skapades, som segerrikt stred mot tjeckerna, dock utan att kunna utnyttja segern. I Budapest rådde fullständigt skräckvälde under ledning av de röda kommissarierna. All privategendom beslagtogs, och industrien förstatligades. Dä tillförseln till städerna avstannade, var faran för hungersnöd överhängande. I den allmänna anarkien intågade rumänska trupper i Budapest och besatte staden. Béla Kun flydde till Wien. Regeringen övertogs av socialdemokraterna. Tstvån Friedrich bildade den nya regeringen. Efter det att rumänerna i nov.1919evakuerat Budapest, ryckte den under tiden av amiral Miklos Hortby bildade nationella armén in i Budapest, och en ny regering under Karoly Huszår återställde med hjälp av den ord- ningen. En kraftig upprensning inom de röda leden var en naturlig reaktion mot Béla Kims skräckvälde. Vid valen i jan.1920infördes allmän rösträtt, och i det nya parlamentet, som sammanträdde i mars s.å., hade dc kristligt-nationella och bondeparticrna majoritet. Man beslöt att bibehålla monarkien med amiral Hor t hy som riksföreståndare, då ententen motsatte sig ett återinsättande av huset Habsburg. I den för U. olyckliga freden i Trianon, som U. Va1920tvangs att underteckna, gingo Vs av landets område förlorade till Tjeckoslovakien, Rumänien, Jugoslavien och Österrike. Kung Karl gjorde tvenne misslyckade försök att återvinna U:s krona. Regeringen Tclcki, som från1920med framgång arbetat på U:s ekonomiska sanering, avlöstes1921av Bethlen, ministerpresident till1931.Bethlen stödde sig på det av honom1920genom sammanslagning av högerpartierna och utsöndring av legitimister och antisemiter grundade Enhetspartiet, vars stomme utgjordes av lågadeln och intellektuella och som hade sitt främsta stöd i lantbefolkningen. Vid valen1922vann Enhetspartiet stark majoritet. Kort efteråt kunde Bethlen utverka inträde för U. i Nat. förh. Den finansiella ställningen stärktes genom ett lån på250mill. gkr. Genom en författningsändring1926omdanades det gamla magnathuset till en demokratiserad första kammare. En regeringskris s.å. framkallades av den storpolitiska skandal, som vållades av uppdagandet av en fabrikation av falska i.ooo frcs-sedlar, satt i scen på statens kartografiska anstalt av furst Windiseh-Graetz och polischefen Nädosy, vilka förklarade sig ha handlat av patriotiska motiv. Vid nyvalen1926stärktes emellertid Bethlens och Enhetspartiets ställning ytterligare.iq?.0drabbades U. svårt av den ekonomiska världskrisen. Bethlen, som ej förmådde bemästra denna, demis-sionerade19/s1931och efterträddes av den konservative Gvula Kårolyi. Huvudpunkten i dennes saneringspolitik var sparsamhet.3%»1932efterträddes han av Guyla Gömbös, tidigare försvarsminister i Bethlens och Kårolyis regeringar. Denne reorganiserade Enhetsparliet och proklamerade ett program på95punkter för “den ungerska nationens pånyttfödelse”. Denna politik, som fortsattes även av Gömbös’ efterträdare Darånyi (n/io1936 —,3/S1938)och Imrédy (13/s1938—15/a1939).gick ut på att med stöd av en stärkt och stabil regeringsmakt utbygga sociallagstiftningen och höja de breda folklagrens kulturella och ekonomiska standard och därmed på lång sikt utjämna dc sociala differenser, som karakteriserade U:s hela samhällsstruktur. Genom en författningsändring’933erhöll riksföreståndaren rätt att upplösa riksdagen. En ny rösträttslag1938gjorde utövandet av rösträtten beroende av ökade krav på elementärbildningen och knöt valbarheten till högre bildning el. längre tids sysselsättning inom yrkeslivet. Den dcmokratisk-parlamcntariska regimen vidhölls, medan nationalsocialismen bekämpades och dess under olika namn uppkommande organisationer upplöstes tid efter annan. Likaledes avvisades le-gitimistcrnas krav på habslmrgarnas restauration, och1937erhöll riksföreståndaren rätt att föreslå tre personer till val av sin efterträdare. Enhéts-partiets socialpolitik lyckades såtillvida, att det (‘939omdöpt till Partiet av det ungerska livet) behöll väljarkårens förtroende och kunde hävda sin absoluta majoritet i riksdagen. Av den i småpartier splittrade oppositionen erhöll endast det1929grundade Småbrukarpartiet en nämnvärd representation vid valen i maj1939.I slutet av1930-talet fingo de frågor, som sedan1920-talet stått på dagordningen el. varit mer el. mindre latenta, näml. agrarfrågan, antisemitismen och re-visionismen, en snabb lösning. Efter långvariga diskussioner och svåra slitningar inom Enhetspartiet framlades i febr.1939ett agrarprogram, som gick ut på expropriering av vissa kategorier av storgodsen och av Vs, resp. Vs av arealen av de övriga godsen samt utstyekning av den exproprierade arealen till småbruk. Under den följande krigstiden genomfördes programmet endast i mindre utsträckning. Antisemitismen gjorde sig starkt gällande redan under1920-talet. Medan ännu Gömbös avvisat denna, tog Darånyi1938under intryck av ständiga antijudiska demonstrationer initiativet till en antijudisk lagstiftning, som1939utmynnade i att ennum’erus claususpå6— 15% för judarnas deltagande inom olika yrken och näringsgrenar fastställdes. Den fråga, som emellertid helt dominerade U:s hela offentliga liv och i vilken alla partier voro ense, var kravet på revision av Trianon-fredens villkor och på återförening med U. av de av ungrarna befolkade områden, som införlivats med grannstaterna. Såväl regeringar som enskilda sammanslutningar be-drevo från första början en intensiv och ihärdig propaganda för fredsvillkorens revision. Delta gav redan1920upphov till tillkomsten av den mot U. riktade Lilla ententen’, som, i den mån den ungerska revisionspropagandan vann gehör i världs-opinionen och stöd från vissa brittiska presskretsar med Lord Rothermere i spetsen, aktiviserade sin verksamhet. Till följd därav förblev U. utrikespolitiskt isolerat fram till1927,då Bethlen lyckades åstadkomma vänskapliga förbindelser med Mussolini i Italien. Under Gömbös’ ministär fördjupades dessa ytterligare och utmynnade genom Romprotokollen17/s1934i cn ekonomisk-politisk överenskommelse mellan Italien, Österrike och LT. Vänskapliga förbindelser inleddes även med Polen, och efter Rysslands inträde i Nat. förb.1934upprättades diplomatiska relationer även med denna makt. Det starka beroende av Italien, som U. råkat i, medförde, att det ej biträdde de av Nat. förb. beslutade sanktionerna i anledning av Etiopienkonflikten. Efter att således ha brutit den Utrikespolitiska isoleringen intensifierade LT. sin revisionistiska politik, och efter Tysklands re-nhlitarisering framställde det bl.a.1935krav på upphävandet av Trianon-fredens restriktioner i ruslningsfrågan, vilka krav dock avvisades av fredstraktatens signatärmakter. Närmandet mellan Italien och Tyskland1935—38och Österrikes “AlischltiSS” i marsT938medförde emellertid, att även U. efter hand nödgades orientera sig mot Tyskland. Den inhemska nationalsocialistiska s.k. pilkorsrörelsen och dess organisationer förblevo det oaktat fortfarande bannlysta. I detta läge ändrade Lilla ententen sin politik gentemot U., i sökte samförstånd med detta och erkände på väst-I makternas inrådan genom en överenskommelse med U. i aug.1938dess likaberättigande i rustningsfrågan, varpå allmän värnplikt förbereddes och infördes i jan.1939-Det blev emellertid Miin-chenkonfcrensen och den tyska inmarschen i Tjeckoslovakien på hösten1938,som för U. öppnade vägen till förverkligandet av dess revisionistiska krav. Genom den s.k. i :a Wicnskiljedomen Vti1938erhöll U. ur tyskarnas händer de av ungrare befolkade delarna av Slovakien och Karpatoukrai-na. Därigenom kom U. alltmer in i den tyska politikens kölvatten, och2S/2 1939tillkännagav det sin anslutning till antikominternpakten. Vid den tyska framstöten mot Tjeckoslovakien i mars s.å. kunde Teleki, ministerpresident sedannU,utnyttja den gynnsamma konjunkturen, och han lät ungerska trupper ockupera hela Karpatoukraina.

Kategorier: budapest, krav, österrike, regeringen, tiden, ungerska

Befolkning

Befolkning och bebyggelse.U:s nuv. befolkning har uppstått ur flera mycket olikartade folkelement. Under romarväldct utgjorde. U. cn del av prov. Pannonien, som omkr. mitten av 400-talet övertogs av hunnerna men senare korn i händerna på östgoter, lombarder och avarer. Under890-talet inföllo från ö. ungrarna (magya-rerna) i U. Under dem blev U. ett självständigt rike. Under början av1500-talet kom större delen av LT. under turkiskt välde, som varade i nära200år. Under denna tid minskades folkmängden avsevärt, men sedan turkarna hade fördrivits, utfylldes luckorna av talrika invandrande tyska kolonister. Ö. om Theiss slogo sig vidare talrika rumäner ned, och från Serbien inkom mo många flyktingar och bosatte sig på slättens s. del. Medan under1400-falct Vs av U:s befolkning talade ungerska, sjönk antalet under1700-talet till2/s. Nu vidtog cn kraftig, målmedveten magyarisering av de främmande elementen, vilken ledde till att1910 55% av befolkningen var ungersk och67°/okunde tala ungerska. Härigenom uppstod dock cn spänning mellan ungrarna och de övriga folkelementen, vilket ledde till att U. genom nederlaget i1:a världskriget tvangs att avträda36%av sitt område till Rumänien,22°/o till Tjeckoslovakien,7%> till Jugoslavien och2%till Österrike. U. blev härigenom en i språkligt hänseende ovanligt enhetlig stat, men samtidigt förlorade landet3mill. ungrare, som blevo irri-denta element i främmande länder (jfr kartor vid Europa, sp.1168 och1197). 1930hade U.8,685,108inv., varav ungrarna* utgjorde92°/o,tyskarna6 %>,judarna4,«°/o,slovakerna1n/o,kroaterna0,8%och rumänerna0,2°/o.Dessutom funnos zigenare, tjecker, polacker och bulgarer. Tyskarna och kroaterna bodde huvudsakl. i backlandet mellan Drava och Donau, rumänerna ö. om Theiss och slovakerna i n. (ienorn Munchcnöverenskommelsen1938erhöll U. ett betydande område av Slovakien, varigenom ungrarna i detta land överfördes till U., och genom Wienkonferensen1940återtogs Transsylvanien i ö. från Rumänien och Banatet i s. från Jugoslavien.1941hade U.9,316,000inv., varav ungrarna utgjorde92,8%»,tyskarna5,1%,slovakerna0,8%,kroaterna, rumänerna och zigenarna vardera0,2°/o,serberna0,1%och andra folkslag o,n %.. Vid nederlaget1945upphävdes överenskommelserna, och U:s gränser från1938återställdes. Mellan Tjeckoslovakien och IT. träffades1946ett avtal om utbyte av den ungerska, resp. slovakiska minoriteten i vartdera landet.1949var antalet invånare9,311,000,vilket i jämförelse med1941visar en nedgång med1,2%.Landsbygdens befolkning hade gentemot1941cn ökning med0,7°/o,så att här ha krigsförlusterna liksom det underskott, som uppstod genom tyskarnas utvandring, utjämnats genom återinvandring av ma-gyarer från grannländerna. Så visar komi tåtet Båcs-Bodrog vid jugoslaviska gränsen en ökning med6,9%> och komitatet Komårom-Esztcrgom vid slovakiska gränsen4,1%. Stadsbefolkningen visar däremot en minskning med ej mindre än7,5%;i sht tillkommer denna minskning städer med en tidigare relativt stark tysk minoritet, ss. Sopron, som minskat med22,5%.

Kategorier: befolkning, härigenom, kroaterna, ledde, ungerska, ungrarna

Geologi

Geologi och terrängformer.Det ungerska bäckenet utgöres av ett äldre (trol. variskiskt) massiv mellan det alpina veckningssystemet i v. och det dinariska i s. (jfr geologisk karta vid Europa, sp.1149—50).I samband med Karpater-bägens upp-vcckning i n. sänktes massivet och täcktes av en havsann, som då gick in över Mellaneuropa. 1 n.v. kvarstod dock som en borst en av längd- och tvärförkastningar genomsatt del av massivet, som nu bildar dc Ungerska mellan bergen. De bestå av2komplex, av vilka det s., Mecsek-bergen(Mecsek hcgység)strax n.ö. om staden Pccs når682m ö.h. och beslår av senpaleozoiska scdimentära bergarter jämte kalkstenar från trias och jura, genomsatta av granit, diorit och andra eruptiv. Smärre stenkolsförekomster från jurati-den (lias) finnas i s.ö. vid Pécs. Betydligt större är det andra komplexet, Bakonyskogen(Bakony erdö;713m), mellan floden Raab och Balaton-sjön. Den är likaledes uppbyggd av permiska och mesozoiska avlagringar men genomsatt av andra eruptiv, ss. basall och andesit, vilka tilltaga i frekvens mot Donau-knäct. På andra sidan om Donau fortsättas indianbergen av en rad andra massiv, som äro rikare på eruptivt material. Cso-vänyos(939m) och Måtra(1,014m) äro sålunda ruiner av vulkaner, uppbyggda av trakytlava, som har vällt fram i den tertiära dislokationszon, som begränsar det ungerska bäckenet i n. Bhkkbcrgen(957m) längre i n.ö. bestå däremot av karbon-skiffrar, kalkstenar och eruptiv från juratiden och bilda en övergång till Karpalernas s. zon. Den återstående delen av det ungerska bäckenet bildar två slättområden, som skiljas åt av Bakonyskogen. T n. v. ligger övre ungerska slätten(Kis Alf Sid),som genornflytcs av Raab med biflöden. Slätten består av pliocena avlagringar, täckta av mäktiga kvartära flodsediment, ss. grus och sand, växellagrande med lössjord. Längs Do-naH finnas kärrmarker vid Lilla Schiittön. På gränsen till Österrike ligger den endast3m djupa Neusiedlersjön(Fertö)med bräckt vatten, emedan den saknar naturligt avlopp. Mellan den5 —11m djupa Ralatonsjön med avloppen Siö och Kapos till Donau och Ungerska mcllanbcrgen följer ett övcrgångsområde, som av denudatio-nen utformats till ett backlandskap. Nedre ungerska slätten(Alföld)utbreder sig huvudsakl. ö. om Donau och genomdrages av floden Thciss(Tisza).Under äldre tertiär tid var slätten havsbotten, som genom flodavlagringar och landhöjning under miocen och pliocen tid avspärrades från angränsande hav. Det ungerska bäckenets lägre delar blevo nu en sötvattenssjö, som igenfylldes av floderna men torrlades först under kvartar tid, sedan dess avlopp Donau hade hunnit nedskära sin djupa erosionsdal genom Karpatcrna (Järnporten vid Orsova). Lössavlagringar i samband med kvartärtidens nedisningar växcllagra med flodsediment, så att de lösa avlagringarna ha cn mäktighet av ända till 120m. Samtidigt med sedimentens avsättning höjdes randområdena, särsk. i s.ö., så att floderna fingo nya crosionsbascr och skuro sig ned i sina tidigare avlagringar. Så har särsk. den ungerska slätten genom floderosionen förvandlats till ett omväxlande backland, som till större delen ligger mellan ioo och200m ö.h. och

Kategorier: avlagringar, djupa, donau, eruptiv, slätten, ungerska

Tuka

Tuka [tokk'a], Vojtéch (urspr. Be la), slovakisk politiker(1881—1946),urspr. prof. i folkrätt vid det ungerska univ. i Bratislava, lämnade sin tjänst vid stadens införlivande i Tjeckoslovakien och begav sig till Budapest. Han återvände inom kort till Slovakien, anslöt sig till Hlinkas slovakiska folkparti, blev red. för dess tidn. “Slovak”, organiserade en kamporganisation för partiet och invaldes i Tjeckoslovakiens parlament. Det påstods inom vissa slovakiska kretsar, att det slovakiska nationalrådet vid förhandlingar med tjeckerna i Turciansky Sväly Martin 1918(se Slovakien, sp.679)skulle ha uppsatt en hemlig klausul, enl. vilken slovakerna efter10år, d.v.s.1928,skulle ha rätt att taga sin förening med tjeckerna under omprövning. T. förklarade med utgångspunkt härifrån1928,att den tjeckoslovakiska statsmakten hade upphört att fungera i Slovakien, och riktade de våldsammaste anklagelser mot statsmyndigheterna. Han ställdes under åtal och dömdes till15års tukthus för militärt förräderi och förberedelser till omstörtning av republiken. I juni1938 frigavs han men måste vistas å anvisad ort, i okt. s.å. återfick han efter Mimenen-krisen helt friheten. Inom kort upptog T. kontakt med tyskarna och de slovakiska yttcr-lighetsmännen för att söka förvandla Slovakien till cn helt oberoende stat. Han blev också omedelbart efter Slovakiens oavhängighetsförklaring i mars1939v. konseljpresident under Tiso, i okt. s.å. konseljpresident.1944måste han dock under tyskt tryck avgå, trol. på gr. av sina starka ungerska sympatier. Han ställdes efter Tjeckoslovakiens återupprättande inför domstol, dömdes1946till döden och avrättades.B.

Kategorier: konseljpresident, slovakien, slovakiska, tjeckerna, tjeckoslovakiens, ungerska

Szarvas

Szarvas [sar’vaj’1, Gåbor (Gabriel), ungersk språkforskare(1832—95),prof. i Budapest 1857 —81.S. var av stor betydelse för den ungerska språkforskningen och det ungerska språket. Som språkrensare bekämpade han framför allt germanismernas inträngande i ungerskan; större delen av hans vetenskapliga produktion är framlagd i den av honom red. tidskr. “Magyar nyelvör” (“Den ungerske språkväktaren”).

Kategorier: framlagd, produktion, szarvas, ungerska, ungerskan, vetenskapliga

Slova’kiska malmbergen, förr Ungerska

Slova’kiska malmbergen, förr Ungerska m a 1 m bergen, i Slovakien, en del av Karpa-terna (se d.o., sp.949).

Kategorier: förr, karpa, malmbergen, slovakiska, terna, ungerska

Befolkning

Befolkning och bebyggelse.Huvuddelen av befolkningen är rumäner*. Minoriteterna ha under de senaste årh. spelat en stor roll, icke minst kulturellt, och inom stora områden satt sin prägel på bebyggelse och livsformer. Transsylvanien m.fl. områden tillhörde intill 1920 den österrikiskungerska statsbildningen, vilket underlättade mig-ration inom denna. Ehuru R. blev självständigt först1878,har det turkiska väldet satt ringa spår, och det turkiska befolkningsinslaget är obetydligt. De romanska rumänerna ha, redan innan de bildade en stat, visat stor samhällsbildande förmåga och stor motståndskraft mot främmande inflytelser, främst genom sammanhållningen inom de agrara bysamhällena. I jämförelse med1930har det rumänska och ungerska inslaget procentuellt sett ökat och det tyska och judiska minskat. Slaverna uppgå till c:a200,000,däribland flyktingar från2:a världskrigets tid (delvis ej medräknade i R:s folkmängdssiffror), och utgöras av ryssar, ukrainare, slovaker, tjecker, polacker, serber, kroater och bulgarer. Vidare finnas greker, albaner, armenier, turkar och tartarer, huvudsakl. rester efter folkomflyttningar inom det turkiska väldet, samt c:a100,000zigenare, av vilka f.ö. numera endast ett fåtal äro nomader. Omkr.400,000tyskar stupade cl. fördrevos under och efter2:a världskriget, då samtidigt800,000av övriga nationaliteter, huvudsakl. rumäner, stupade. Därtill kommo ansenliga förluster bland civilbefolkningen, icke minst på gr. av svår hungersnöd1945—47.Av befolkningen voro1948 7,07mill. män och8,20mill. kvinnor. —1940—45voro betydande delar av Transsylvanien med delvis ungersk befolkning avträdda till Ungern, och R. var då i högre grad än nu en rumänsk nationalstat. R. omfattar sedan1945åter en betydande del av ungerska slätten.1940avträddes Bessarabien till Ryssland, och befolkningen evakuerades i stor utsträckning till R. Under några krigsår återvanns Bessarabien, men då det1944gick förlorat på nytt, genomfördes ännu en evakuering, så att en stor del av Bessarabiens befolkning nu lever inom R. — De ungerska bebyggelseområdena ligga icke vid ungerska gränsen utan i det centrala R., i ö. Transsylvanien, på alla sidor omgivna av rumäner. 7ab.2.Befolkningens fördelning på nationaliteter1948.

Kategorier: befolkning, befolkningen, rumäner, transsylvanien, turkiska, ungerska

Nästa sida »

Sök artikel: