Zimmern |zimm’;ni],

Zimmern |zimm’;ni], Sir Alfred, brittisk historiker och sociolog av judisk börd (f. 1879), prof. i internationell politik vid Univ. of Wales 1919 —21, i statsvetenskap vid Cornell Univ., Ithaca, N.Y., 1922—23, i internationell politik vid Univ. of Oxford 1930—44, grundare och 1926—30 ledare av

Kategorier: cornell, internationell, politik, univ, zimm, zimmern

Ziegler

Ziegler [tsi'g-], Leopold, tysk filosof (f. 1881), dr phil. i Jena 1905 på avh. “Der abend-ländische Rationalismus und der Eros”. Påverkad av A. Drews hade Z. dessförinnan framträtt som kulturfilosof i E. v. Hartmanns anda men kritiserade sedan dennes lära om det omedvetna (“Das Wcltbild Hartmanns”, 1910). Z. fick Nietzschepriset 1921 och Goctheprisel 1929 och blev 1951 prof. h.c. vid univ. i Frciburg. Z. stod från början i skarp opposition mot den tyska univ.-kulturen och byråkratismen. I “Gcstaltwan-del der Göttcr” (2 bd, 1920) gav han en (iverblick över Västerlandets kulturutveckling för att visa, att en ateistisk religion är den enda möjliga i vår tid (“kultur är gudstjänst”). Filosof är den, som är så rotfast i livet och världen, att hans målsättande intentioner påverka utgestaltningcn av individernas och samhällenas liv. I ett mångsidigt författarskap har Z. utformat sina etiska, religiösa, estetiska och pedagogiska grundtankar i I en anda av universell humanism, som vill tillgodogöra sig även den asiatiska världens kulturarv, I framför allt den indiska mystiken. Bland hans ! skrifter märkas “Florentinischc Introduktion zu einer Philosophie der Architektur und der bilden-den Kiinste” (1912), “Volk, Staat und Pcrsönlich-kcit” (1917), “Der cwige Buddho” (1922), “Das heilige Reich der Deutschen” (2 bd, 1925), “Magna Charta einer Schule” (1928), “Der curopäische Geist” (1929), “Zwci Goethereden und ein Gc-spräch” (1932), “Oberlicferung” (1936), “Apollons lelzte Epiphanic” (1937), “Menschwerdung” (2 bd, 1949) och “Die neue YVisscnschaft (Universitas actcrna)” (1951). — Självbiogr. i “Die Philo-sophic der Gegenwart in Selbstdarstcllungen”, 4 (1923)-E.An.

Kategorier: ända, einer, filosof, hartmanns, univ, ziegler

Zagreb

Zagreb [z-], ty.Agram,huvudstad i Kroatien, Jugoslavien, vid n. stranden av Sava och foten av det 1,038 m höga Sljemenberget; 350,452 inv. (1953). Z. är känt sedan 6oo-talet, då en slavisk stam slog sig ned där. 1094 funnos där ett biskops- säte (Kapitelstaden) och en handelsort (kroat.Gric),vilka ännu vid 1800-talets mitt voro åtskilda. Dc kallas gemensamt övre staden. 1242 brändes Gric av mongolerna, men det återuppbyggdes, befästes och gynnades av den kroatiske konungen Bela IV med privilegier liknande de tyska fria riksstädernas. Härav följde en sådan blomsl-ring, att stadsbebyggelse uppstod utanför murarna: Nedre staden. Vid 1500-talets mitt började namnet Z. användas för stadsbildningen i sin helhet, vilken 1557 blev Kroatiens huvudstad. På 1600-talet fick staden i stort sett sitt nuv. utseende och utvecklades till ett kulturcentrum ined bl.a. gymnasium (1669). Pä 1700-talet erhöll Nedre staden genom murarnas raserande större utvecklingsmöjligheter, och 1850 förenades dc olika stadsdelarna formellt till en stad. Z. fick vid denna tid nya kulturinst., främst genom den sydslaviska nationella rörelsen och ett storartat mecenatskap av dess ledare biskop Strossmayer. — Z. består alltjämt av den amfiteatraliskt byggda övre staden med ärkebiskopens barockpalats och den på 1200-talet grundlagda, sedan flera gånger tillbyggda och på 1800-talet i pseudogolisk stil restaurerade katedralen S:t Stefan samt den moderna Nedre staden på Savaslätten. Z. är Jugoslaviens 2:a stad och befinner sig i rask utveckling. Det har univ. (grundat 1874) ™ed 10 fakulteter, vetenskaps- och konstakad. (grundad 1867), handelshögsk., musikhögsk. m.m.; 1953/54 hade univ. och högsk. sammanlagt 20,189 studenter, varav c:a 15,000 vid univ. Vidare märkas konstsaml., tillhörande akad., huvudsakl. donationer av Strossmayer, arkeologiskt och historiskt museum samt arkiv och bibi. Z. är ärkebiskopssäte. De viktigaste industrigrenarna äro elektrisk, textil- och tung industri; dessutom bl.a. tobaks- och läder-industri. Z. är handelscentrum icke endast för den på vin och spannmål rika omgivningen utan för hela Kroatien, järnvägsknut på linjen Belgrad— Trieste samt ett av landets huvudcentra för flygtrafiken.F.Hd.

Kategorier: gric, stad, staden, strossmayer, univ, zagreb

Zaehner

Zaehner [zéYha], Robert Charles, engelsk orientalist och religionshistoriker (f. 1913), i diplomatisk tjänst 1943—52, Iccturcr i persiska vid Oxford Univ. 1950, prof. i orientalisk religionshistoria där 1952. Z. har bl.a. utg. “Zurvan. A Zoroastrian dilemma” (1955)-

Kategorier: dilemma, orientalisk, prof, religionshistoria, univ, zaehner

Yukawa,

Yukawa, H i d c k i, japansk fysiker (f. 1907), •939 prof. vid univ. i Kyoto, 1942—46 vid univ. i Tokyo, visiting prof. vid Columbia Univ. i New York 1948—51, prof. vid univ. där sedan 1951. Y. utvecklade 1935 en teori för krafterna mellan nukleonerna i en atomkärna, enl. vilken dessa krafter komma till stånd genom ett utbyte av en partikel, vars massa är ett par hundra gånger större än elektronens massa, mellan nukleonerna. Den av Y. på teoretisk väg förutsagda partikeln, yukawapartikeln el. yukonen, har senare experimentellt kunnat påvisas och visat sig tillhöra den grupp av partiklar, som numera benämnas meso-ner*. Y:s pionjärarbete inom den teoretiska kärnfysiken gav upphov lill utveckling av flera meson-tcoricr. För sin förutsägelse av mesoncrnas existens erhöll Y. 1949 Nobelpriset i fysik.Re.

Kategorier: benämnas, massa, nukleonerna, prof, univ, yukawa

Young

Young [JBrj'], K i m b a 11, amerikansk sociolog och socialpsykolog (f. 1893), innehade först befattningar i psykologi vid bl.a. Univ. of Oregon och Clark Univ., Worchestcr, associatc prof. i sociologi vid Univ. of Wisconsin 1926, prof. i socialpsykologi 1930, prof. i sociologi och föreståndare för den sociologiska avd. vid Quecns College, New York, 1940, motsv. befattning 1947 vid Northwestern Univ., Evanston. Y. har inom sociologi och socialpsykologi lagt tonvikten vid enheten av de sociala och kulturella faktorerna i personlighetsbildningen, och för denna enhet använde han termen “social-kulturell”. Mest bekant är Y. som läroboksförf. för den akademiska undervisningen i sociologi och socialpsykologi. Av hans “textbooks” äro de viktigaste “Social psychology” (1930), “Personality and problems of adjustment” (1940) och “Sociology. A study of society and culture” (1942). Y. har vidare gjort en sociologisk undersökning av månggiftet bland mormonerna (“Isn’t one wife enough?”, 1954).B.Pf.

Kategorier: prof, social, socialpsykologi, sociologi, univ, young

Yerkes

Yerkes |j.)’kz], Robert M e a n s, amerikansk psykolog (f. 1876), fil. dr 1902, prof. i psykologi vid univ. i Minnesota 1917, vid Yale Univ. 1924, i psykobiologi där 1929—44. Y. medverkade under och efter de båda världskrigen vid ulformandet av och forskningen kring den psykologiska krig-! föringen och var 1921—47 ledare för den socialpsykologiska sexualforskningen i USA. Han står på behavioristisk grund och har bl.a. tills, med J. B. Watson utg. “Methods of studying visions in animals” (1911) samt utfört åtskilliga djurstudier, spec. på apor, och har härom bl.a. utg. “Chim-panzces, a laboralory colony” (1943). Y. har även sysslat med intelligenstestning’ och personlighetsprövning och tills, med andra bl.a. utg. “A point scale for measuring mental ability” (1915) och “Psychological examining in the U.S.Army” (1921). Y. var utg. av “Journal of Comparative Psycho-logy” och medulg. av “Journal of General Psycho-logy”.E.Bng.

Kategorier: colony, journal, logy, psycho, univ, yerkes

Yale University |jei’l joniva’sitil,NewHaven, Connecticut,

Yale University |jei’l joniva’sitil,NewHaven, Connecticut, urspr. grundat som prästseminarium i Saybrook (1701), intill 1887 benämnt Yale College, har sitt namn efter Elihu Yale, som 1718 dit donerade en betydande förmögenhet och sin stora boksaml. Y. är näst Harvard Univ. USA:s rikaste univ.; antalet studenter uppgick 1952 till 7,750 och läraretill 1,700. Y. har 10 colleges, och undervisning meddelas utom i vanliga undervisningsämnen även i bl.a. musik, konst, skogsvetenskap och barnavård.IW.NJE.Bng.

Kategorier: connecticut, jeil, newhaven, univ, university, yale

Wellington

Wellington [oelViQtdn], huvudstad i Dominion of New Zealand;133,414 inv.(1951;den närbelägna staden ITutt ej inräknad), näst Auckland och Christchurch Nya Zeelands största stad. W. har ett vackert och gynnsamt läge på Nordön, vid den av 400—500m höga berg omramade lilla viken Port Nicholson av Cooks sund, vilken bildar en förträfflig hamn. Staden har en ganska förnäm prägel med vackra förvaltningsbyggnadcr, främst det nya parlamenlshusel, museer och bibi. Säte för anglikansk biskop, romersk-katolsk ärkebiskop och Victoria Univ. College (grundat1897),cn filial till Nya Zeelands univ. i Auckland. En linbana för upp till den högt belägna stadsdelen Kelburn med botanisk trädgård och astronomiskt obscrvatorium. VV. exporterar främst ull, fruset kött och mejeriprodukter. Industrien är av mindre omfattning. W. är flottstation och säte för sjö-försvarsdep., en avd. av Nya Zeelands försvarsdep. Havsbad. — W. grundades av New Zealand Co.1840och blev huvudstad1865. 1848var folkmängden2,649,J884 23,000, 1911 64,372.F.IId.

Kategorier: auckland, säte, staden, univ, wellington, zeelands

Wellek

Wellek [pell’akl, René, amerikansk litteraturhistoriker (f.1903),född i Wien, Dr phil. vid univ. i Prag 1926,studerade vid Princeton Univ., USA,1927—28,lärare vid amerikanska univ.1928—30,privatdoc. i litteraturhistoria i Prag1930—35,föreläsare vid Londons univ.1935—39,kom sedan till USA och blev lärare vid Univ. of Iowa1939,prof. där1944,prof. i slavisk och komparativ litteraturhistoria vid Princeton Univ.1946.W. är cn av de ledande företrädarna för den opposition mot den historiska, filosofiska, psykologiska och sociologiska litteraturforskningen, som kallar sig “the new criticism”. Han framförde sina synpunkter först i “Literary scholarship, its aims and methods” (utg.1941 av N. Foerster) och har tills, med A. Warren utarbetat den nya riktningens utförligaste och mest uppmärksammade metodlära i “Theory of literature”(1949),som blivit beaktad även i europeisk diskussion om litteraturstudiets mål och medel, bl.a. i Sverige. W. har vidare utg. “I. Kant in England”(1931)och “The rise of English literary history”(1941)samt medarbetat i “The English romantic poets”(1950;utg. av M. Raysor).E.

Kategorier: english, lärare, literary, litteraturhistoria, princeton, univ

Nästa sida »

Sök artikel: