Wallert, Evert, författare

Wallert, Evert, författare (f.Vi 1898),född i Frändefors, Dalsland, fil. kand. vid Göteborgs högsk.1923,verkade en tid som journalist i Stockholm, bosatte sig1928i Refsnäs, Rådmansö sn. W. har givit sakliga och underhållande skildringar ur livet i Upplands skärgård med novellsaml. “I Roslagens famn”(1944),”Hösterman”(1945)och “Blå horisont”(1946).

Kategorier: evert, författare, livet, underhållande, upplands, wallert

Tämnaren, Upplands största sjö,

Tämnaren, Upplands största sjö, på gränsen mellan Västmanlands och Uppsala län;39 km2;35m ö.h. T. sänktes 1871—76och1950—53.Sjön genomflytcs av Tämnarån, som upprinner i Huddinge sn, Västmanlands län, och mynnar i Lövstabukten av Bottniska viken; flodområde1,280km2; längd95km. — Namnet,1344in tempne (dat.), är icke tillfredsställande tolkat.

Kategorier: bottniska, lövstabukten, tämnaren, upplands, västmanlands, viken

Svenska metallografförbundet stiftades 1921på initiativ

Svenska metallografförbundet stiftades 1921på initiativ av prof. C. Benedicks för att befrämja metallografiens utveckling genom samarbete mellan Sveriges metallografcr och övriga för metallo-grafi intresserade. S. har sitt säte i Stockholm, där årsmöte med föredrag och diskussioner hålles i maj. Dessutom brukar ett höstmöte hållas, vanl. vid något av de större järnverken. S. har utg. flera värdefulla handböcker. Antal medl.(1950)nära500. ab. Svenska metallverken, Västerås, framställer halvfabrikat av tung- och lättmctall vid fabriker i Västerås, Finspång, Granefors (Blekinge län), Skultuna (Västmanlands län) och Upplands Väsby (Stockholms län). Västeråsvcrken äro inriktade på smältning, gjutning. valsning, pressning och dragning av koppar och kopparlegeringar, medan Finspångsvcrken avses främst för motsv. tillverkningar för aluminium. T Granefors finns tubdrageri, i Skultuna tillverkas kokkärl, kokillgjutgods, plåtarbeten, industriugnar, trävaror m.m., i Upplands Väsby pressgjutgods, plastprodukter m.m. samt i Hörnsjöfors (Västmanlands län) tegel och jordbruksprodukter. Förelaget har cn ammunitions-fabrik i Västerås. Antalet industriarbetare(1953) 3,400;aktiekapital25,125 mkr., årligt tillverkningsvärde c:a375mkr. Bolaget grundades1907genom sammanslagning av tidigare fristående metallverk i Skultuna, Granefors och Västerås.1942infogades Finspongs metallverks ab. i S.L.Vr.

Kategorier: granefors, skultuna, svenska, upplands, västerås, västmanlands

Erken,

Erken, sjö i Uppland,10 km n.v. om Norrtälje;25km’,11m ö.h., näst Tämnaren Upplands största sjö; avflyter genom Broströmmen till Norrtäljeviken.

Kategorier: avflyter, broströmmen, erken, norrtäljeviken, tämnaren, upplands

Jarlabanke,uppländsk storman

Jarlabanke,uppländsk storman på iooo-talet, känd genom ett flertal uppländska runristningar, de flesta i Täby sn, Danderyds skeppslag, och utförda under J:s livstid. Flera tala om väg- och brobygg- nåder, som J. i kristen anda låtit utföra för sin själ, t.ex. den s.k. Jarlabankes bro cl. Täby t ä (inhägnad väg), som en gång utgjort Upplands präktigaste runminnesmärke med fyra ståtliga stenar, ristade av runmästaren Fot. Med bro menas i detta fall cn vägbank över sank mark. En sten vid Vallentuna kyrka förkunnar, att J. ensam ägde hela Täby och hela Vallentuna hun-dare och sålunda var cn jorddrott av mycket stora mått. Ytterligare ett antal ristningar härröra från medl. av J:s släkt, som kan följas genom fyra släktled — ristningarna äro därför också av stor betydelse för Upplands runkronologi. — Litt.: E. Wessén (& S. B. F. Jansson), “Upplands runinskrifter”, i (i “Sveriges runinskrifter”,6, 1940—43).L.

Kategorier: fyra, jarlabanke, runinskrifter, täby, upplands, vallentuna

Livregementet till

Livregementet till häst.1)L. ledde sitt ursprung från Upplands och Södermanlands fanor under 1500-talet, den förra tillkommen på Arboga möte1536 som värvad trupp, vilken underhölls på Kronans gårdar. Under Erik XIV ökades numcrärerna genom uppsättning även av upplandsfanan i Västmanland, av södermanlandsfanan i Närke-Värmland.162135benämndes dessa Upplands, resp. Södermanlands ryttare. Dessa sam-manslogos genom1634års RF till ett reg., som1636—66bar namnet Upplands ryttare. I samband med O. W. v. Königsmarcks utnämning till chef för reg. förklarades det som konungens livregemente under benämning L. Reg. deltog med utmärkelse under Karl XI:s och Karl Xll:s krig, bl.a. under Nils Biclkes befäl i slaget vid Lund1676. 1791erhöll reg. benämningen L i v-regementsbrigaden, som intill1815indelades i3kårer,1lätt kyrassiärkår,1lätt dragonkår och1lätt inf.-bataljon (grenadjärkår). Kårerna erhöllo benämningarna Livregementets dragon k å r1815(se Livregementets dragoner), L i v-regementets husarkår1815(sc Livregementets husarer) och Livregementets grenadjärkår1808(sc Livregementets grenadjärer). — Litt.: A. Braunerhjelm, “Kungl. L:s historia”(6bd,191223).2)K i, sammanslaget1928av Livgardet till häst och Livregementets dragoner, indraget1949med undantag för1skvadron, Livgardesskvadronen*. Förbandet tillhör4:0militärområdets trupper och är förlagt i Stockholm.S.Bn.

Kategorier: dragoner, karl, livregementet, livregementets, ryttare, upplands

Livregemente

Livregemente är en utveckling av hustrupper*. Från1600-talet, då regementsindelningen började införas i Sverige, kunde konungen förklara ett reg. som sitt 1. el. livgarde. Ett 1619 sammanställt 1. kallades en tid Hovregementet, från1625även kallat Gula regementet*, som i sig innehöll ett drabantkompani, inom vars manskapsgrad även1officerare kunde tjäna.1667blev Upplands ryttare, som ansågs som clittrupp, ett 1., se Livregementet till häst. Jfr även Svea livgarde och Garde.

Kategorier: drabantkompani, livgarde, livregemente, manskapsgrad, tjäna, upplands

Sök artikel: