Vargmjölk,Lyco’gala cf>ideridron,art bland slem-svamparna, uppträder allmänt

Vargmjölk,Lyco’gala cf>ideridron,art bland slem-svamparna, uppträder allmänt på högsommaren och hösten på murknandc ved och bildar korallröda plasmodier samt oskaftade, klotformiga spo-rangier, vilka ofta sitta i grupper och ha en storlek från en ärt till en hasselnöt. Sporangicrna äro i början mjuka och till färgen livligt röda, senare torra och gråbruna. De brista vid mognaden i spetsen och uttömma sporpulvret, vilket har ljusröd, senare gråaktig färg. Kapillitiet består av-rikt förgrenade, jämna el. vågiga trådar.G.

Kategorier: ideridron, lycogala, slem, svamparna, uppträder, vargmjölk

Nylan’ders

Nylan’ders reagens,kem.,reagens för påvisning av druvsocker i lösningar, t.ex. i urin av sockersjuka, utarbetat av den svenske kemisten C. W. G. Nyländer.10 vol. av en lösning av4g; seig-nettesalt och2g vismutsubnitrat i100g8%natronlut blandas ined1vol. urin och upphettas till kokning. Vid närvaro av druvsocker uppträder en brunfärgning, övergående till en svart fällning av finfördelad metallisk vismut.

Kategorier: druvsocker, närvaro, nylanders, reagens, uppträder, urin

Törskaterost, törskate, tjärgadd, skål-roststadict

Törskaterost, törskate, tjärgadd, skål-roststadict av dc båda rostsvamparnaCronar’tium asclepiafdeum,tallens t. (tidigare i delta stadium benämndPerider’mium pini),ochC. ribic’ola,wey-mouthtallcns t.{Peridermium strobi),förorsakar på de båda tallarterna samt diverse andra arter förhär-jande skador. Sjukdomen uppträder på träd av alla åldrar men är farligast för plantor och ungträd, som dödas inom loppet av några få år. Den yttrar sig hos äldre individ i att stammarna bli ansvällda, grenar torka bort och dö, vilket är orsaken till namnet törskate cl. tjärgadd på sjukdomen. I Sverige förekommer t. på tallbeslånd från Skåne till nordligaste Lappland. Den uppträder särsk. på torr och näringsfattig mark, på mossjord o.s.v. och har i övre Norrland visat sig angripa 80°/o av beståndens kubikmassa. Det har visat sig, attPeridermium piniutgöres av två skilda raser, av vilka den ena är obligat värdväxlande påCynan”chum Vincetox’icum,under det att den andra för en fullt självständig tillvaro på tallen och saknar uredinie-teliestadium.C. asclepiadeumspelar den största rollen inom Sverige genom att den angriperPinus silves’tris,men ävenC. ribicola,som lever på weymouthtallcn, är så besvärande, att en odling av nämnda art är omöjlig. Den orsakar årl. oerhört stora förluster på de naturliga bestånden av weymouthtallcn i Amerika. För att bekämpaC. ribicola,som uppträder värdväxlande påRib’es-zvttT,har man här igångsatt en kampanj för utrotning av den naturliga itibes-vegetalionen, vilket redan kostat milliontals dollars.Adn.

Kategorier: naturliga, ribicola, sjukdomen, tjärgadd, törskate, uppträder

Torberni’t,

Torberni’t, c h a 1 k o 1 i t, k o p p a r11r a n g 1 i m-m e r,miner.,vattenhaltigt koppar-uran-fosfat, som förekommer i mjuka, glimmerliknande små fjäll och fjälliga aggregat med smaragdgrön färg och pärlemorartad glans. T. uppträder tills, med pech-blände o.a. uranmineral.

Kategorier: färg, glans, pärlemorartad, smaragdgrön, torbernit, uppträder

Tomtebo, svavel-

Tomtebo, svavel- och kopparkisfyndighet i St. Skcdvi sn, Kopparbergs län. Malmen ligger i en zon av kordieritkvartsit, uppkommen ur lcptit. Kopparmalmen är främst hårdmalm. Svavclkiscn bildar mäktiga band i kvartsiten och innehåller jämte något kopparkis ofta rikligt med kordierit. Zinkmalm uppträder i n. delen .av fältet. Efter,att under 1920-och1930-talen ha legat nere upptogs gruvan på nytt1942,varefter omfattande undersökningsarbeten ägde rum t.o.m.1945.Ägare är St. Kopparbergs bergslags ab.S.IIj.

Kategorier: fältet, kopparbergs, nere, svavel, tomtebo, uppträder

Efter tjälning blir

Efter tjälning blir särsk. den höstplöjda lerjorden vid upptining mera lucker, än bearbetning kan åstadkomma. T:s inverkan på oplöjd jord är mindre. I vissa fall kan tjälning å vattensjuka lerjordar och mulljordar vara till skada för övervintrande späda växter, vilkas rötter slitas sönder vid markens starka utvidgning. T. skyddar mot vissa slag av parasiter. Rågbrodden skyddas t.ex. mot skada av snömögel, som ofta uppträder, ifall snö faller på otjälad mark. — Litt.: G. Beskow, “T.-problemets grundfrågor” (i “Svenska vägförcn:s tidskr.”,1929).[G.Fn]Mhn;Hj.P.

Kategorier: parasiter, skada, skyddas, snömögel, tjälning, uppträder

Nordsjön,

Nordsjön, så att hamntiderna på Englands östkust växa från n. mot s. Newcastle har sålunda flod3tim senare och Yarmouth i s.ö. England9lim senare än Nordskottland. Att vågen här förflyttar sig så mycket långsammare än i Atlanten beror på Nordsjöns ringa djup. — Inom vissa havsområden, t.ex. i n. Nordatlanten och i s. Nordsjön, kretsar flodvågen som en karusell kring ett i havet beläget centrum, som i så fall är utan ebb och flod. Denna företeelse kallas arafidromi. Vid t:s inträngande i vissa floder uppträder ett säreget fenomen, benämntbore(eng.) el.mascaret(fra.), som bl.a. yttrar sig i att vågfronten övergår till en vertikal mur av vatten, vilken som ett dånande vattenfall med stor hastighet rusar inåt floden. Särskilt berömd är den intill8m höga bore, som uppträder i Tsien-tang-kiang, en flod, som mynnar vid Hang-chou i Kina.

Kategorier: flod, nordsjön, uppträder, vatten, vattenfall, vertikal

Svarabhak’ti

Svarabhak’ti (sanskr., “vokaldel”, tillsvara,ljud, i grammatisk terminologi spec. “vokal”, ochbhakti,del), i den inhemska indiska grammatiken spec. beteckning för den vokal, som kunde uppträda mellanrel.loch följ. konsonant, t.ex.varsa: varisa.I modern språkvetenskap beteckning för inskottsvokal (d.v.s. icke ursprunglig vokal), som allm. uppträder för att motverka med språkvanan mindre överensstämmande konsonantgrupperingar el., i språk, där konsonantgruppering är mindre allm. förekommande, dylik gruppering över huvud, t.ex. hebr.diiläp,dörr, av’dalt.— I de germanska forn-språken (t.ex. urnord. och fhty.) spelar s. en stor roll (vanl. betecknad o), 1 sv. utvecklas s. framför r (nu uttalat a, i fsv. skrivete, ce, io.s.v.) i ord somböker,böcker (fornisl.békr), dagher,dag (er) (fornisl.dagr)redan förlittcrärt, senare i fall somfågel, vatten(fsv.foghl, vatn).I isl. uppträder s. framför r senare än i de övriga nordiska språken och betecknasu,t.ex.baskur,böcker. — Litt.: H. Reutercrona, “S. und Erleichterungs-vokal im Altdeutschen”(1920).C.F.;E.No.

Kategorier: allm, böcker, språken, svarabhakti, uppträder, vokal

Sphaeronftes

Sphaeronftes [sf-],paleozooi,släkte bland cystoidéerna med stor utbredning i mellersta ordovicium. Bland hithörande arter märkes S.poniutn,som uppträder inom en markerad horisont i asaphuskalkstenen på Öland och i Västergötland.

Kategorier: horisont, markerad, poniutn, sphaeronftes, uppträder, västergötland

Scirocco

Scirocco [Jiråkk'å] kallas i Italien en varm vind från s. cl. s.ö. I största delen av sitt utbredningsområde i Italien samt i Dalmatien uppträder den som en fuktig, varm, molnförande vind. Den är här regntidens, alltså vinterhalvårets vind. I sydligaste Italien och på Sicilien uppträder oberoende av årstiden en torr, mycket varm, stoftförande vind av föhnkaraktär, bestående av luftmassor från Sahara. Även denna vind blåser från s.v.—s.ö. och kallas s. Palermo har c:a12s.-dagar pr år. Liknande vindar uppträda i Spanien(le-viche),Algeriet(samum),Egypten(chamsin),Arabien, Palestina, Mesopotamien(scirocco).Den kan genom torka, hetta och stoftmängder vara livsfarlig.H.Kr.

Kategorier: italien, scirocco, uppträder, varm, viche, vind

Nästa sida »

Sök artikel: