Martin Nyrop: Köpenhamns radhus, parti

Martin Nyrop: Köpenhamns radhus, parti av västfasaden och (t.h.) förhallen vid huvudingången. Se även bild 7 å pl. vid Danmark, konst. liiinals”(22 bd.1946—50).Ett svåröverskådligt urval av allt viktigare aktmaterial, som åklagarna förelagt domstolen, meddelas i eng. övers, i “Nazi conspiracy and agrcssion”(8bd jämte snppl. A—B och appcndix,1946—48).IMT:s off. publ. “Trial of the major war criminals before the International Mililary Tribunal”(42bd,1946—49)omfattar både aktmaterial (på originalspråket) och stenografiska protokoll. Ett lättillgängligt, gott urval ur akterna meddelas i da. övers, av H. Knudscn och H. V. Ringsted i “Maskerne falder i Niirnberg”(1946).Om de senare, smärre processerna inför den amerikanska militärdomstolen i Niirnberg se T. Taylor, “Nuremberg trials” (i “International Conciliation”,450, 1949).B.

Kategorier: aktmaterial, international, martin, meddelas, niirnberg, urval

Test

Test (eng., prov; sv. plur. i regel test, stundom tests), som psykologiskt mätinstrument tjänande intelligens- el. lämplighetsprov, använt i avsikt att gradera individuella differenser. Mätningsproblemet är mera svårbemästrat inom psykologien än inom flertalet andra vetenskaper, beroende på den komplicerade karaktären hos de företeelser, som psykologien studerar. I den mån psykologien studerar medvetenhetsprocesser, är objektiv mätning över huvud taget omöjlig, men på en stor mängd av dc livsfunktioner, som angå psykologien, kunna kvantitativa synpunkter anläggas. Lärarens betygssättning och arbetsgivarens bedömning av dem, som söka anställning, äro exempel på psykologiska mätningar, som under alla tider tillämpats. — Mätningen är i psykologien i regel indirekt. Det, som man mäter, är b e-teendet i en viss situation, men man söker av detta sluta sig till en e g e n s k a p, som förorsakat beteendet i mätningssituationen. Mätning är således meningslös, om beteendet icke är orsaks-bundet och om det icke finns generella egenskaper el. konstanta förhållanden, som göra en människas beteende kontinuerligt. Den är meningsfull, endast om förutsägelse av cn människas beteende i en kommande situation utifrån hennes beteende i mätningssituationen är möjlig. Hur det förhåller sig härmed, är ännu ej fullt klarlagt. I stort sett har dock cn dylik kontinuitet kunnat konstaleras, i olika grad på olika områden. Vanlig är en tredelning av människans egenskaper: prestationscgenskaper, som bestämma vad en människa kan utföra i cn situation, dynamiska egenskaper, d.v.s. de drivkrafter, som bestämma det aktuella handlandet, och temperamentsegenskaper, som bestämma det sätt, på vilket handlandet sker. De förstnämnda tillåta lättare mätning än de båda andra. — Vid utarbetande av ett t. är sålunda det första problemet att finna ett urval av uppgifter, vilka för sin lösning kräva just den funktion, som skall vara föremål för mätning, och om möjligt endast denna (vilket senare krav i praktiken ej är möjligt att helt uppfylla). Detta urval skall också vara allsidigt, så att icke några viktiga aspekter på funktionen i fråga förbigås. I de flesta fall nöjer man sig följaktligen ej med cn enda uppgift, utan man använder en hel serie, vanl. ordnade efter svårighet till cn testskala*. Llppgifterna anses jämbördiga, om svårighetsordningen stiger jämnt. Antalet rätt lösta uppgifter kan i så fall anges som mått på funktionen. För att veta, om t. verkligen mäter, vad det är avsett att mäta, måste man jämföra det med ett kriterium, t.ex. jämföra intclligcnstcstrcsultat med skolbetyg el. annan av-läraren utförd värdering. Om överensstämmelsen är tillfredsställande, säges t. ha god v a 1 i d i t e t. Vi ha därmed kommit in på det andra problem, som en testkonstruktör möter: standardiseringen. T. måste prövas på en representativ sampling, d.v.s. ett urval försökspersoner, inom vilket fördelningen blir densamma som inom hela den befolkning, som t. skall kunna användas på. Om förundersökningarna varit väl utförda, kan t. på grundval av denna standardiseringsundersökning normeras, d.v.s. bedömningsnormer fastställas, och t:s validitet och reliabilitet beräknas. Jfr Releslmetod.

Kategorier: beteende, mätning, psykologien, situation, test, urval

Bucnos Aircs

Bucnos Aircs 293 289 249 332 208 167 156 136 1lo 109 ‘) Inom denna grupp ha fr.o.m. Stockholm endast europeiska städer medtagits. —9Denna grupp omfattar endast ett urval.

Kategorier: aircs, bucnos, grupp, medtagits, omfattar, urval

Strauss

Strauss [-äu-], Lewis Lichtenstein, amerikansk finansman (f.1896),dir. för American Transportation Corp. och Industrial Rayon m.fl. företag. S. var 1946—50 led. av den amerikanska atomenergikommissionen, blev1953president Eisenhowcrs specielle rådgivare i atomenergifrågor och ordf. i atomenergikommissioncn. S. är president för Institute for Advanced Study i Princeton. von Strauss und Torney [JtråiVs ont tår'nåi], L u 1 u, tysk författarinna (f.1873).S., som härslammar från Westfalen, har som berättare gell skildringar ur nedersachsiskt och frisiskt folkliv, bl.a. i novellerna “Baucrnstolz”(1901),”Der Hof am Brink”(1906)och “Sieger und Bcsicgte”(1909)samt romanerna “Ihres Vaters Tochter”(1905;sv. övers.1914),”Luzifcr”(1907)och “Ju-das”(1911).En märklig historisk skildring är “Der jiingste Tag”(1921).Sin förnämsta insats har S. gjort som lyriker med en rad ballader, som äro färgade av hennes kvinnlighet och som ofta ansluta till hennes hembygd, “Gcdichtc”(1898),”Balladen und Lieder”(1902)och “Reif steht die Saat”(1919);”Erde der Väter”(1936) är ett urval av hennes balladdiktning. S. har vidare skrivit cn rad kulturhistoriska skildringar, ss. “Aus der Chronik niederdeutscher Slädte”(1912)och “Deutsches Frauenleben in der Zeit der Sach-scnkaiser und Hohcnstaufcn”(1927).”Eugen Diedcrichs. Leben und Werk”(1936)är ett urval av hennes makes brev och anteckningar, “Das verborgene Angesichl”(1943)memoarer. Dikter av S. i sv. övers, av Per Levin föreligga i “Röda toner”(1908)och “Nya sånger och ballader”(1910).— (i.1916—30m. förläggaren Eugen Diederichs, Jena.E.

Kategorier: ballader, eugen, skildringar, strauss, urval, väter

Standardisering,

Standardisering, i allm. dets. som ett systematiskt och i övrigt ändamålsenligt urval bland en mångfald av befintliga variationer el. framskapan-det av ett fåtal nya och noggrant preciserade sådana. Som föremål för s. kunna nämnas maskinelement (t.ex. skruvar, rör, kullager), material, verktyg, toleranser, vissa textilier och klädespersedlar, arbetsmetoder, leveransbestämmelser, kvalitetsbestämmelser, provtagningsmetodcr, metoder för hållfasthetsprovning, nomenklatursystem, former och format etc. — S. ingår som ett be- tydelsefullt led i den rationalisering, som Utgör förutsättningen för det ekonomiska framåtskridandet. Det kan vara skäl att understryka, att man genom s. ej eftersträvar att åstadkomma något slags jämnstrukenhet hos vad som produceras (t.ex. i fråga om bostäder el. möbler) utan tvärt om söker alt förena önskemålen om tillräckligt urval med syftet alt genom typbegränsning avlägsna onödiga varianter och därigenom förbilliga produktionen, samtidigt som till konsumenternas gagn hålles en garanterat hög produktkvalitet. Tyvärr fick ordet s. under2:a världskriget, i brist, på ett lämpligare ord, en pe-joraliv bibetydelse genom att det fick beteckna även medelmåttig kvalitet (t.ex. standardiserade kläder, skodon, mjölk, bostäder), något som eljest är helt främmande för dess väsen. — Utöver de fördelar, som s. medför ur ren produktionssynpunkt (t.ex. genom lypbegränsning), komma ett flertal andra, näml. de, som ernås genom reducerad lagerhållning, utbytbarhet (betydelsefullt vid anskaffning av reservdelar) och som härröra från den ordning och reda, som s. framskapar. Som exempel på vad svensk s. presterat i fråga om ekonomisk typbegränsning kan nämnas, att antalet varianter av skruvmejslar för militärbruk reducerats från280 till 35.Av ramsågblad tillverkades förr flera tusen typer, sedan1947endast30.Framnav till cyklar utföras numera av endast i typ mot tidigare7,och samma är förhållandel med cykelvevar. En ofta hörd invändning mot s. är, att den “låser” utvecklingen. Härmed förhåller sig så, att vissa slag av standard kunna anses låsta för avsevärd tid (t.ex. betr. många maskinelement), varemot andr^a slag undergå el. äro avsedda att undergå periodiska revisioner, i samma mån som den tekniska utvecklingen framskapar nya material, metoder och behov. Dylika förändringar gynnas av den omständigheten, att en standard sällan el. aldrig tillämpas tvångsvis. — S. är till sin natur av minst samma ålder som industrialismen, ty alltsedan förnödenheter började tillverkas industriellt, låg det i varje, enskild fabrikants intresse att framställa sina produkter i enhetligt utförande (individuell s.). Mångenstädes har en nationell el. internationell standard utvecklats genom ett “naturligt urval”, vilket blivit fallet t.ex. med järnvägarnas normalspårvidd(1,435mm), bredden på kiuofilm(35mm), höjden på boktryckstypcr(23,57mm enl. system Didot) samt med de engelska enheterna för längdmått och vikt o.s.v. De internationella enheterna* äro f.ö. ett utmärkt exempel på s., och det är lätt att föreställa sig det kaos, som skulle ha uppstått, om varje land haft individuella enheter för t.ex. elektrisk spänning, elektrisk energi etc. i st.f. de internationellt fastställda enheterna volt och watt. — 1 många andra fall har en standard uppkommit genom ett så dominerande nydanings-arbete av enskilda industrimän etc, att omvärlden tveklöst accepterat detta som standard. Så blev fallet bl.a. med Withworths gängsystem från1840-talet och med Edison-gängan för glödlampor från o.1880.Den europeiska (tyska) standarden för profiljärn och balkar, som medfört enorma besparingar för järn- och byggnadsindustrierna, har tillkommit på analogt sätt. —

Kategorier: bostäder, enheterna, metoder, standard, typbegränsning, urval

Även ettåriga örtstammar

Även ettåriga örtstammar kan ha livlig tjocklekstillväxt och vara starkt förvedadc. I fleråriga s. anläggcs en korkvävnad, vanl. under epidermis, stundom i denna; vid den fortsatta tjocklekstillväxten kommer då cortex att klämmas in mellan korkvävnad och ledningsvävnad och förlora sin betydelse cl. helt förstöras, så att en mångårig s. så gott som endast består av (utifrån räknat): korkvävnad, sildel, kambium, veddel och en obetydlig märg. Särsk. avvikande byggnad ha s. med anormal tjocklekstillväxt (se Anormal tillväxt) och sådana anpassade för bestämda ändamål el. speciella ytterbetingelser. Knölstammar äro huvudsakl. parenkymatiska liksom s. hos stamsuckulentcr, där ledningsvävnaden är svagt utvecklad och större delen upptages av vattenvävnad. S. hos vatten- och sumpväxter kan ha dåligt utvecklad stödjevävnad och huvudsakl. bestå av luftvävnad (aerenkym*). Slingrande och klängande s. ha svag stödjevävnad och kunna ej bära upp sin egen tyngd.Bm. 2) Her.Om en sköld med en vågrät linje delas så, att det nedersta fältet upptager Vs av hela skölden, kallas denna del s. cl. s k ö 1 d f o t. 3) Krigsv.S. (stam trupp), före 1901 benämning på de på frivillig väg (fast) anställda; namnet återkom i härorganisationsförslagen under1800-talet, där man skilde på stam (indelt och värvat manskap) och beväring (värnpliktiga). 4) Lantbr.A) Inom en nötkreatursras är s. en samling närbesläktade individer, som inbördes uppvisa stor likhet i fråga om vissa egenskaper och som besitta en stark förmåga att nedärva dessa egenskaper. — 15) Inom växtodlingen betecknar s. cn samling närstående biotyper, erhållen genom strängt urval inom en sort. Flera s. med olika odlingsvärde kunna uppkomma inom sorten. Begreppet s. användes endast i fråga om korsbefruktande växtslag. Nya förbättrade s. av kulturväxterna kunna framställas av växtförädlare men kunna också uppkomma genom naturligt urval under en följd av år genom t.ex. klimatiska förhållanden inom ett visst område. På sistn. sätt ha cn del mycket värdefulla s.k. lokalstammar av rödklöver uppkommit.Eo. 5) Sjbv.,fornnordisk benämning på stäv. 6) Socialv.,en typ av social organisation, som utvccklingshistoriskt föregår staten. En s. är cn sammanslutning, grundad på föreställningen om gemensam härstamning och i regel sammansatt av ett antal underordnade grupper (klaner*), vilkas överhuvud ha ledande ställning i samhället. 7) Spfåkv.,roten* inom ett paradigm, den del av samtliga ett böjligt ords former, vilken uppbär det gemensamma betydelseelementet, varvid samtidigt kräves en viss grad av överensstämmelse i ljudgestalt(kall-a, kall-ade, kall-at, kall-enetc; »»Ms, möss).Saknas denna överensstämmelse helt, säges ett “ord” ha flera s.(liten : mindre,eng.go : ivent).I mer inskränkt betydelse talar man även om t.ex. p r e s e n s s t a m m e nbit-i mots. till p r e t e r i t i s t a m m e nbet-av verbetbita. E.No.

Kategorier: kall, korkvävnad, samling, uppkomma, urval, utvecklad

Skogsträdsförädling

Skogsträdsförädling har till uppgift att åstadkomma kvantitativt och kvalitativt förbättrade stammar av olika skogsträd för ernående av ökad värde- och massaproduktion ur de svenska skogarna. S. arbetar med samma metoder, som vid förädlingen av jordbruksväxlerna lett till så storartade resultat. T första hand går man fram efter urvalsmetoden. Träd, som i önskade avseenden, t.ex. hög tillväxtförmåga och god kvalitet, fördelaktigt avvika från populationcn i övrigt, plusträd, inventeras och användas som utgångsmaterial. Ett riksregister, omfattande(1952) 2,500å3,000sådana plusträd av tall, gran och björk, har upplagts vid Statens skogsforskningsinst. Då detta första urval endast kan ske efter trädens utseende, fenotyp, vilket beror på samspelet mellan trädets anlagstyp, genotyp, och miljöns yttre påverkningar, måste detta urval kompletteras med individuell avkommebedömning, för att od-lingsvärdct skall kunna avgöras. Denna avkomine-bedöuming sker genom att frö frän kontrollerad korsning el. självbefruktning utsås under varierande betingelser. Blommornas plats högt uppe i kronorna samt den långa tid, som normalt åtgår, innan en uppkommen planta i sin tur blommar 303 — och sätter frö, ha framtvingat speciella under- i sökningsmetoder. Trädet, som skall undersökas, uppförökas på vegetativ väg genom ympning på dvärgstammar el. medelst sticklingar, som sedan på olika sätt, t.ex. strangulering el. rotbeskärning, tvingas till tidig blomning, varefter pollinering kan ske artificiellt.

Kategorier: betingelser, plats, plusträd, skogsträdsförädling, urval, utsås

Sehlstedt, Elias,

Sehlstedt, Elias, författare(1808—74),student i Uppsala 1829,tullinspektör i Sandhamn1852.S:s på sin tid synnerligen populära visdiktning är vardagligt realistisk och ger uttryck åt cn/-, förnöjsam småborgerlighet. Som skildrare av Stockholms skärgård valde han helst idylliska motiv. Bland hans diktsaml. märkas “Knäppar på lyran”(1844),”Småplock på vers”(1850)och “Fiskmåsen. Poetisk vårkalender för1853″. 1893 utgavs S:s “Sånger och visor i urval” med inledn. av C. Snoilsky och illustrationer av Carl Larsson. — Ett S.-museum är inrymt i det1952efter restaurering åtcrinvigda200-åriga tullhuset i Sandhamn.N.N.;G.An.

Kategorier: elias, sånger, sehlstedt, urval, utgavs, visor

Riickert Friedrich, tysk

Riickert Friedrich, tysk diktare(1788—■ 1866).R. studerade 1805—09i Wurzburg och Heidelberg huvudsakl. filologi och filosofi, debuterade1814 med patriotiska dikter (“Deutsche Gedichte”), medarbetade därefter i de viktigaste litterära kalendrarna med lyriska dikter. Han ägnade sig efter1818med stigande intresse åt studiet av de orientaliska språken och litteraturerna. Den första frukten härav var1822saml. “östliche Rosen”, som i anslut- ning till Gocthcs “Westöstlicher Diwan” blev banbrytande för införandet av orientalisk diktning i tysk litteratur.1826—41var R. prof. i orientaliska språk i Erlangen,1841—48i Berlin. Genom sin virtuosa formbehärskning och rika fantasi hör R. till den nyare tyska litteraturens mest betydande gestalter. Allt, som han upplevde, tänkte, kände, blev till poetisk form, dock icke alltid till poetiskt innehåll: i hans diktnings överflöd finns mycket, som är obetydligt, utan allvar och konstlat. Som översättare och efterdiktarc av persiska, arabiska, indiska och kinesiska dikter är han oöverträffad. Sina samlade dikter utgav han i6bd,1834—38,urval därur flera gånger efter1841.Bland hans övers, må nämnas “Die Verwandlungen des Abu Seid von Serug oder die Makamen des Ilariri”(1826),den indiska historien “Nal und Damajanti”, ur “Mahabharata”(1828),den kinesiska sångboken “Schi-King”(1833),Firdausis hjältcbcrättclse “Rostem und Suhrab”(1838)och “Härnäsa”, de äldsta arabiska folkvisorna(1846).— Den första uppl. av R:s samlade poetiska verk utkom i12bd1868—69.En folkuppl. utkom1881—82;urval ha utgivits av bl.a. L. Laistner(6bd,1895—96),Ph. Stein(6bd,1897),G. Ellinger(2bd, s.å.), C. Beyer(6bd,1900),R. Böhme(6bd,1902).— Litt.: C. Beyer, “F. R. Ein biographisches Denkmal”(1868);L. Magon, “Der junge R.”(1914);E. Witzig, “F. R. Die Ei-genart seines lyrischen Schaffens”(1948).H.Bl.

Kategorier: dikter, indiska, kinesiska, orientaliska, tysk, urval

Representativa urval

Representativa urval ur R:s skrifter föreligga i “Selected papers” (i “The modern library”,137, 1927)och “Dictionary of mind, matter and morals”(1952).— Litt. om R. är oöverskådlig. Självbiogr. i “Contcmporary British philosophy”,1 (1924)och i “The philosophy of B. R.” (i “Library of living philosophers”,5, 1946;med bibliogr. och expertdiskussion; huvudarbetet om R.). Dokumenten från rättegången 1940äro utg. av J. Dewey och H. M. Kallen, “The B. R. case”(1941).Bland nyare filosofiska framställningar | och kritiska undersökningar kunna exempelvis nämnas M. Black, “The nature of mathematics”j(1933).K. Marc-Wogau, “Die Theorie der Sin-nesdatcn”(1945),N. Goodman, “The strueture of appearance”(1951),E. Götlind, “B. R:s theories of causation”(1952)och Ch. A. Fritz j:r, “B. R:s construetion of the extcrnal world” (s.å.).E.An.

Kategorier: library, mathematics, philosophy, representativa, urval, wogau

Nästa sida »

Sök artikel: