Växten

Växten är utbredd i skogar och lundar på näringsrik mark upp till Västerbotten. L. corda’ta,spindelblomster, är vanl.10 —15 cm hög, spenslig, har ett par centimeter långa, hjärtlika blad och är utbredd i hela landet i mossrika barrskogar och skogskärr.IV.Tvåbyggare,bo/.,se Diklin.

Kategorier: blad, hjärtlika, landet, mossrika, utbredd, växten

Toltsläktet,Mu!ge’dium,av

Toltsläktet,Mu!ge’dium,av fam. korgblommiga växter, omfattar 25 arter, fleråriga, högväxta örter, med vanl. blå blommor och korgar i klaselik ställning. Holken har2rader fjäll, och frukterna äro försedda med hårpensel. T. är representerat i11.tempererade och kalla områdena. I Sverige förekomma2arter.M. al/

Kategorier: blad, gedium, sibiri, toltsläktet, utbredd, värmland

Timjansläktet,Thytn’ us,av

Timjansläktet,Thytn’ us,av fam. läppblommiga växter, omfattar c:a35 arter, de flesta i Europa, Medelhavsområdet och Etiopien. De äro halv- buskar el. låga buskar med små, hclbräddade blad och med från varandra skilda el. till små huvud förenade knippen av vanl. röda blommor. I Sverige förekomma2arter, av vilkaTh. SerpyWum,backtimjan, i gamla läkeböcker kallad Jungfru Marie sänghalm, är cn på torr mark, backar, hedar o.d. upp till Dalarne och Västerbotten allmän, mattlikt utbredd, aromatiskt luk- tande dvärgbuske med5—8cm höga, blombärande grenar. Den andra arten,Th. pnlegioi’des (Th. Chamué’drys),b r c d t i m j a n, ärenpristimjan, är täml. sällsynt inom samma område som föreg. Som köksträdgårdsväxt och

Kategorier: allmän, buskar, mattlikt, thytn, timjansläktet, utbredd

Sömn

Sömn torn. och gestalt den vanliga husflugan men ha långt, framsträckt sugrör och längre vingar. Båda könen leva uteslutande av blod. Ungarna födas som larver. Sömnsjukcflugan, som är utbredd (iver det tropiska Västafrika ung. mellan 10°n. och10°s. lat., från västkusten till området kring de stora sjöarna, förekommer huvudsakl. i den fuktiga och skuggiga buskskogcn vid vattendragen, medan tsetseflugan, som är utbredd från Sudan till Rhodesia, uppehåller sig på mera torra lokaler.E.Wn.

Kategorier: fuktiga, sjöarna, sömn, utbredd, västafrika, västkusten

Stjärnmullvadsläktet,Coudylu”ra,av

Stjärnmullvadsläktet,Coudylu”ra,av fam. mullvadsdjur, omfattar1art, stjärnmullvadcn,C. crista’ta,som fått sitt namn av de stjärnformigt anordnade, spetsiga utskott, som omgiva näsöppningarna och tjäna som känsclorgan. Från de europeiska mullvadarna, vilka den i övrigt till utseende och levnadssätt liknar, skiljer den sig dessutom därigenom, att den kraftiga svansen är av den 12 cm långa kroppens längd. S. är utbredd över Nordamerika från Labrador till Ohio, Indiana och Minnesota. Den föredrager fuktig, sumpig mark och ses ofta simma i vattnet. II.Bn.

Kategorier: coudylu, labrador, längd, nordamerika, stjärnmullvadsläktet, utbredd

Våtarv

Våtarv (t.v.), kärrstjärnblomma och grässtjärn-blomina. mycket fina hår. Arten är utbredd över hela Sverige, särskilt allmän på kulturmark. S.gramin’ca,g r ä s s t j ä r n b 1 o m m a, st järnår v, är flerårig, rikt förgrenad och har en yvig, vanl. rik blomställning och jämnbrett lanscttlika blad. Den är allmän i hela landet. S.palustris,kärr-stjärnblomma, k ä r r a r v, liknar föreg. men är vanl. blågrön och har större blommor. Den hör hemma i kärr och på stränder till Jämtland i n. S.Holosftca,buskstj ärnblomma, b u s k a r v, har en styv och bräcklig stjälk, som stödjer sig på andra växter med de styva, utspärrade el. nedåtriktade, oskaftade, långspetsade bladen. Blomkronan når2530 mm i genomskärning. Växten är utbredd i skogar och lundar från Skåne till Uppland.S. nemorum,lundstjärnblomma, har tunna, äggrunda el. hjärtlika blad och stora blommor, c:a20mm i genomskärning. Den är utbredd i större delen av Sverige i fuktiga lövskogar och lundar på näringsrik mark. S.AlsVne(S.uligino’sa),källary, har oskaftade, äggrunda, blågröna blad och mycket liten blomkrona, kortare än fodret. Den hör hemma i kärr och vid källdrag från Skåne till Jämtland.W.

Kategorier: blad, blommor, jämtland, kärr, skåne, utbredd

Solböna,

Solböna, hona. i de kalla zonerna, inom tropikerna blott på de högsta bergen. I Sverige finnas 6, delvis kritiska arter, de flesta i fjällen; mest utbredd ärA. rupes’tris (A. petroph’ila). IV.

Kategorier: arter, fjällen, flesta, petrophila, solböna, utbredd

Sodaörtsläktet,SaUsola,av

Sodaörtsläktet,SaUsola,av fam. mollväxter, omfattar c:a ioo arter, halofyler, 1- el. fleråriga örter el. buskar, de flesta på n. halvklotet, särsk. vid havsstränder och i öknar, några i Sydafrika samt 1 i Australien. De ha vanl. 2-köna-de blommorinnienkelt hylle av 5 blad, 5 ståndare och 2 cl. 3 fruktblad. T Sverige från Skåne till Bohuslän samt på Öland och Gotland är vår enda art, S.Kali,sodaört, utbredd, en i-ärig,I—2 dm hög, spärr-grenig ört med köttiga, laggspet-sade blad. Den är en s.k. markrullare. Under 1800-talet användes växten, liksom den närstående S.Soda,till framställning av soda, särsk. vid Medelhavets kuster. — Jfr Halogeton.II’.

Kategorier: blad, sausola, soda, sodaörtsläktet, spärr, utbredd

Skrälingar, svampsläktenaNauco’riaochTuba’riaav

Skrälingar, svampsläktenaNauco’riaochTuba’riaav fam. skivlingar, omfattande ett 40-tal svenska arter. S. äro små till medelstora marksvampar med cn tunnköttig hatt och i början inrullad hattkant samt en mittställd, pipig, broskartad el. bräcklig fot. Sporpulvret är brunt.Tubariaskiljer sig frånNaucoriahuvudsakl. genom brett, triangulärt vidvuxna skivor. Transkräling,Naucoria Cuc’umis,har en16 cm bred, klock-formig, slutl. utbredd, i väta mörkbrun, i torka blekbrun hatt och en lukt påminnande om den hos gurka; växer bland mossa och barr. T o f-f c 1 s k r ä 1 i11g,Tubaria furfura’cea,har en i—3cm bred, välvd, slutl. utbredd, i väta brunaktig, i torka lädcrfärgad hatt; växer på nedfallna kvistar och löv.Adn.

Kategorier: bred, hatt, skrälingar, torka, utbredd, väta

Foto

Foto O. Andersson. med blad lika rabarberns. Den förekommer mot n. till Uppland. Den vitblommigaP. albus,v i t-skrap,lundskråp, hör hemma i Skånes lövskogarpåfuktig mark, i sht vid bäckar och källdrag.P. spurius,spjutskrå p, strandskrå p,är utbredd på sandiga stränder i Skåne och pä Öland. Den har gula blommor.W.

Kategorier: foto, källdrag, spjutskrå, spurius, strandskrå, utbredd

Nästa sida »

Sök artikel: