Tyfli’t, inflammation

Tyfli’t, inflammation i den verkliga blindtarmens, ej det maskformiga bibangets, vägg. Se Blindtarmsinflammation.

Kategorier: bibangets, blindtarmens, blindtarmsinflammation, inflammation, tyflit, vägg

Trompe 1′ceil

Trompe 1′ceil [trå’j'p lö’jl (fra., “som bedrar ögat”), ett slags stillebenmålning, i sht från1600-och 1700-talen, framställande allehanda föremål i naturlig storlek, vanl. mot cn plan bakgrund, t.ex. en vägg cl. dörr, och utförd så, att den ger ett så illusoriskt intryck som möjligt av verkligheten.

Kategorier: bakgrund, dörr, plan, trompe, utförd, vägg

Från centrifugskälens vägg vindas garnet

Från centrifugskälens vägg vindas garnet upp på en koncentriskt anordnad, uppifrån separatdriven spole. Spinnmaskiner förses vanl. med sträckverk för ned-matning och utdragning av förgarnct samt dessutom med trådväktarc, som signalera, när en tråd brister. — Vissa garner, t.ex. sytråd, tvinnas efter spinningen. Denna operation, som innebär att två el. flera enkeltrådar snos samman till en enda tråd, sker på i princip samma sätt som spinning. Tvinnma-skiner sakna dock givetvis .sträckverk. —■ Innan ett garn går till vävning, måste det i regel först rullas på koniska korsspolar (koner), så att det härifrån kan avdragas axiellt vid varpningen. Denna omspol-ning sker automatiskt på r u 11 m a s k i n c r, som matas med spinn- cl. tvinn-

Kategorier: centrifugskälens, garnet, sträckverk, träd, vägg, vindas

Stolpvägg, vägg

Stolpvägg, vägg med stomme av fyrkantvirke, hopfogat i rektangulära fält, vara bräder spikas ut- och invändigt. Det därvid uppstående mellanrummet lämnas tomt el. utfylles med något värme-isolerande ämne, t.ex. kuttcrspån. Ytterväggar av detta slag till bostadshus förses helst utvändigt med2lag bräder samt däremellan1lag impregnerad papp; invändiga väggytor röras och putsas cl. beklädas med vvallboard e.d.

Kategorier: bräder, förses, helst, stolpvägg, utvändigt, vägg

Stafylom

Stafylom [-å'm](stapliylo’iua),utbuktning på ögat, vanl. av mörk färg. S. är följdtillstånd efter perforerande skada el. inflammation i slemhinnan, varigenom cn del av ögats vägg försvagas och ger efter för det intraokulära trycket.

Kategorier: ögats, slemhinnan, stafylom, trycket, vägg, varigenom

Spaljé

Spaljé (fra.espalier,ital.spalliera,avspalla,skuldra, stöd),trädg.,ställning el. gallerverk, tjänande till stöd för slingerväxter el. vissa andra växter. Oftast fästes s. vid en vägg (vägg-s.), ett plank el. en mur och förfärdigas av T- el. vinkeljärn, fastsatta i vertikal el. horisontal riktning. Vinkelrätt mot dessa järn anbringas galvaniscrade järntrådar, som hållas starkt spända (genom s.k. trådspännare). Mindre varaktiga ställningar erhållas, om järnen ersättas av träreglar el. om hela ställningen göres av träribbor, som bilda ett rutvcrk. En förenkling av ställningen kan åstadkommas genom att man fäster (galvaniscrade) järndubbar i en vägg och med hjälp av dessa spänner upp järntrådarna. Till uppförande av fristående s. använder man ant. i marken nedslagna träpålar el. hellre lodräta T-, U- el. vinkeljärn, delvis även dragna järnrör, som gjutas fast i pelare. På dessa stöd uppspännas därefter horisontala järntrådar på bestämda avstånd ovanför varandra. Fristående s. kan även utföras i form av rutstaket (trcllis). Sammanbindas ett par parallella fristående s.-ställningar upptill med spjäl- el. rutvcrk, erhålles en per-g o1a*. — Se Spaljéodling.C.G.D.

Kategorier: fristående, galvaniscrade, ställningar, stöd, vägg, vinkeljärn

Sofonfba,

Sofonfba, S o f o n i’s b e, förnäm kartagiska, berömd för sin skönhet och sitt snille, var trolovad med Masinissa men tvangs äkta Syfax för att göra denne förbunden med Kartago. Då Syfax därefter besegrades av Masinissa (203 f.Kr.), blev S. den scnares maka. Romarna, som fruktade S:s inflytande, begärde emellertid hennes utlämnande, varpå hon för att undgå alt falla i deras händer tömde giftbägaren, som räcktes henne av Masinissa. S:s öde har skildrats av Livius (bok 30) och Polybios (14:1), även i konsten (vägg-måleriet), i senare dramatisk behandling av bl.a. Corneille (1663) och Voltaire (1770). — Litt.: C. Rieci, “Sophonisbe dans la tragédie classique italicnne et francaise” (1904). 1/’..V.

Kategorier: dramatisk, måleriet, masinissa, sofonfba, syfax, vägg

Ranunkelväxter,

Ranunkelväxter, smörblomväxter,Ra-nunculaceae,fam. av ordn.Rana’lesmed 31 släkten och o.1,200arter, utbredda över hela jorden, huvudsakl. i n.tempereradeoch kalla bältena,1-el. fleråriga örter, stundom klättrande buskar(Cldmatis),med spiralställda el. motsatta, vanl. mångdelade blad, som ofta ha en välutvecklad slida, ensamma el.i klase el. knippe sittande, regelbundna cl. zy-gomorfa, vanl. stora, livligt färgade blommor. Foderbladen äro vanl. kransställda, kronblad, ståndare och fruktblad spiralställda. Frukterna äro i regel apokarpa och utbildade som nötter el. balj-kapslar. R:s nytta är täml. ringa. Många arter äro omtyckta prydnadsväxter, andra innehålla giftiga alkaloider och ha därför medicinsk användning; endast en art avNigeWanyttjas i hushållet. — R. delas i4undcrfam.:1)HydrastVdeae:blommor ensamma med enkelt hyllc, frukt bär. Hit hör släktetIIydras’tis.2)Paeoni’ eae:foder och krona utbildade, blommor ensamma, frukt baljkapsel med läderartad vägg. Hit hörPaeo’nia(pionsläktet).3)Hellebofeae:frukt baljkapsel med fast, hård vägg. Hit höra åtskilliga släkten med ofta odlade prydnadsväxter, t.ex.Trolfius(smörbollar),Helleb’orus, Eran’this(vintergäck),Nigella, Arta?a(trolldruv-släktet),Aquile’gia(akleja),Delphi’nium(riddar-sporrsläktet),Aconi’tum(stormhattsläktet) ochCal-tha(kabbleka).4)Anemo’neae:frukt nöt. Hit hörabl.a.Anemo’ne(sippsläklet),Clematis, Myostirus(rått-lippsläktet),Ranun’culus(smörblomsläktet),Thalic’trum(ängsrutsläktet) ochAddnis.— Ehuru fam. betraktas som primitiv, är den föga känd som fossil. Dock äro frukter avRanunculusochClematiskända från Europas tertiär.[A.Ve]W.

Kategorier: ensamma, frukt, prydnadsväxter, ranunkelväxter, utbildade, vägg

Eustachiskarören

Eustachiskarören [-akk'-] förena på vardera sidan mellanörat (trumhålan) med svalget och gå från övre delen av trumhålans främre vägg nedåt, framåt, inåt mot svalget, i vars sidoväggar de mynna bakom näshålan (jfr Hörselorgan). Den övre delen av e. är helt benomsluten, den nedre delen ligger i en ränna på skallbasens undre yta och har en delvis muskulär vägg, genom vilken kaliberförändringar möjliggöras. Genom e. regleras trycket i trumhålan. Vid hastig uppstigning tillel. nedstigning från stora höjder (t.ex. i flygmaskin) skulle detta tryckeljest bli större,resp. mindre än den omgivande luftens på trumhinnans utsida vilande tryck; trumhinnan skulle sålunda i förra fallet pressas ocheventuellt brista utåt, i senare fallet inåt, om icke e. vid sitt öppnande gjorde trycket i trumhålan lika med det yttre lufttrycket. E. öppnas medelst sväljningsrörelser, vilka sålunda minska obehagen vid plötsliga höjdför-ändringar av luftfarkost. Skulle e. under någon längre tid (t.ex. genom patologiska processer i näshåla el. svalg) förbli tilltäppta, kommer luften i trumhålan att helt resorberas, varvid fara uppstår, att den inbuktadc trumhinnan skall fastväxa vid trumhålans inre vägg med bestående hörsel-nedsättning som följd. Lomhördhet vid snuva o.s.v. bör därför alltid föranleda läkarundersökning.A-U.

Kategorier: eustachiskarören, fallet, inåt, trumhålan, trycket, vägg

Kransalger, characéer, sträfseväxter,Charoptiyta,

Kransalger, characéer, sträfseväxter,Charoptiyta, Charales,ordn. inom grönalgcrna, omfattande endast fam.Characeae.Bålen består av en stängel med regelbundna kransar av kortskott el. blad och är i den basala delen försedd med rotliknande trådar (rhizoider), som fästa växten i den mjuka bottnen. Från kransarna utgå grenar med i sin tur kransställda blad. Han- och honorgan ha sin plats vid bladens bas. Hanorganet (an-tcridict) består av en röd, klotrund kropp med en av8flata,3—4-kantiga celler bildad vägg. På insidan av var och en av dessa väggceller sitter en s.k. handtagsccll, som KransalgenCharafragili*,i toppen bär o.241.Gren med könsorgan.2.Gren- långa trådar, vilkas stycke medettanteridium (o) ochcellervardera bildaettoogomum(sp).j. Ett knippece, varcicradima celltrådar från inre sidan av an- en hancell (sperma-teridiets y.igg; i var och en av tozoid). Hancellcrnadessatrådars celler alstras en han- • • . ,. cell.4.F.n hancell. » varje anteridium kunna uppgå till 40,000.Spcrmatozoiderna äro korkskruvformiga och försedda med2cilier. Honorganet (oogonict) är äggformigt, omgivet av en av5långa, spiralvridna celler bildad vägg samt i toppen försett med en5-tandad krona. Av de i oogonict bildade cellerna utvecklas en till äggcell. De vanligaste släktena äroChara*ochNiteWa*med tillsammans o.200 arter i sött och svagt salt vatten. K. äro starkt kalkupplagrande. Fossila k. äro kända ända

Kategorier: celler, gren, oogonict, toppen, trådar, vägg

Nästa sida »

Sök artikel: