Spärrvaluta,

Spärrvaluta, i ett land för utländsk räkning in-nestående medel, över vilka kontoägaren på gr. av valutarestriktioncr kan förfoga endast i begränsad omfattning. Sådan s. är naturligtvis mindre värd än fri valuta. Under och även flera år efter2:a världskriget voro utländska tillgodohavanden i snart sagt alla länder att betrakta som s.

Kategorier: spärrvaluta, tillgodohavanden, utländska, valuta, vård, världskriget

Spädbarnshem,

Spädbarnshem, i egentlig mening anstalt för vård av spädbarn, som på gr. av moderns sjukdom, död el. arbetsanställning, olämpliga hem-

Kategorier: arbetsanställning, moderns, olämpliga, sjukdom, spädbarnshem, vård

Sjöborg,Nils Henrik,

Sjöborg,Nils Henrik, historiker(1767— 1838),fil. mag.1787,doc. i historia 1790,prof.1799—1814,allt vid Lunds univ. S., som har förtjänsten av att ha grundat Lunds univ:s historiska museum(1805)och var en av de första, som fäste uppmärksamheten på vikten av bättre fornminnes-vård, var från1814förordnad att ha tillsyn och vård av rikets antikviteter. Som vetenskapsman föga betydande har han dock i åtskilliga skrifter sammanfört en myckenhet värdefullt material; framför allt märkas “Utkast till Blekings historia och beskrifning”(2bd,1792—93),”Samlingar till Skånes historia och beskrifning”(3h.,1801—14),”Beskrifning öfver Malmöhus län”,1 (1812)och “Samlingar för Nordens fornälskare”(3bd,1822 —30;bd4handskr. i Vittcrhetsakad :s arkiv). — Litt.: B. Hildebrand, “C. J. Thomsen och hans lärda förbindelser i Sverige1816—1837″,12 (1937—38).C

Kategorier: beskrifning, historia, lunds, samlingar, sjöborg, vård

Sjukvård

Sjukvård har till uppgift att göra sjukdomstiden så dräglig som möjligt för den sjuke samt om möjligt återgiva honom hälsan. S. har urgamla anor. Ehuru läkarkonsten hos de gamla kulturfolken nådde en jämförelsevis hög ståndpunkt, lades huvudvikten vid kroppskultur, och s. i egentlig mening utövades icke. Belysande är, att det i Rom ej fanns några sjukhus under kejsar Augustus’ tid, då staden hade c:a i mill. inv. Först med kristendomens framträdande kan man spåra de första ansatserna till s.; redan i dc äldsta kristna församlingarna funnos sjukvårdare. Hand i hand med kyrkans utveckling och dess ökade tillgångar upprättades barmhärtighetsanstalter för vård av sjuka. Mest berömd är den storartade stiftelse, som anlades av biskop Basilius (d.379)i Caesarea. Den bildade nästan en hel liten stad med anstalter för vård av olika slags lidanden med ett stort antal läkare och vårdare. Under tidigare medeltiden ägnade sig blott klostrens inv. åt s. Nordens apostel Ansgar anlade flera sjukhus, särsk. ett i Bremen, där han själv ofta vårdade de sjuka. I sammanhang med korstågen upprättades i Orienten sjukstugor och härbärgen. Munkordnarna, särsk. be-nediktinorden, lade stor vikt vid s., och nästan varje kloster hade sitt hospital för sjuka. Även riddarordnarna, särsk. johannitorden och tyska orden, hade till en av sina huvuduppgifter att skydda och vårda sjuka. Johannitordens hospital i Jerusalem var vid mitten av1ioo-talet så omfattande, att det kunde rymma2,000 sjuka. Den första sjuksköterskeorden stiftades 1225i Marburg av Elisabet, lantgrevinna till Thuringen. (De nuv. elisabet-systrarnas sammanslutning grundades dock först1842i Neisse, Schlesien.) Med1200-talet synes en mera ordnad s. ha kommit till stånd, och större sjukhus grundades, däribland Hötel-Dieu i Paris, Bartolomeushospitalet i London och det av påven Innocentius III1204upprättade sjukhuset Santo Spirito i Rom. Särsk. spetälskevården var föremål för intresse, och ett stort antal härbärgen för dylika inrättades, så att i mitten av1200-talet det enl. uppgift funnits icke mindre än19,000dylika i Europa. Det var särsk. franciskanorden, som ägnade sig åt spetälskevården. I Sverige funnos vid tiden för reformationen många s.k. helgeands-hus och hospital för vård av spetälska, kroniskt sjuka och sinnessjuka. Det äldsta sjukhus, som omtalas i Sverige, var hospitalet i Skänninge. Från mitten av1800-talet inträdde en uppblomstring av s.1836stiftades av pastor T. Fliedner i Kaiserswerth i Tyskland den första verkliga läroanstalten för sjuksköterskor, vilken gav upphovet till den nu | existerande diakonissverksamheten. Den mest bemärkta av pastor Fliedners elever var Florence Nightingale*. Den hedersgåva av50,000£, som engelska nationen överlämnade till henne, använde hon till inrättande av den berömda sjuksköterskeskolan S:t Thomassjukhusct i London. Ang. Röda korset se d.o. I modern mening skiljer man i fråga om s. mellan öppen och sluten sådan. Sluten kallas all anstaltsvård. S. är dels civil och dels militär. Civil s. meddelas åt samhällets icke i armén el flottan tjänstgörande inv. Denna handhas under Medicinalstyrelsens* allmänna överinseende av den s.k. civila sjukvårdspersonalen, omfattande dels tjänsteläkare, anställda i statens, landstingens el. kommunernas tjänst, dels enskilt praktiserande läkare, samt dessutom tandläkare, sjukgymnaster, fältskärer, barnmorskor och sjuksköterskor. Genom allmänna läkarinstruktionen av19/i2 1930reglerades i:e provinsial-, provinsial-, extra provin-sial-, stads-, stadsdistrikts-, köpings- och munici-palläkarnas samt de enskilt praktiserande läkarnas skyldigheter och rättigheter. Särskilda författningar el. instruktioner finnas för lasaretts- och övriga sjukhusläkare, järnvägsläkarc, fängelseläkare m.fl. Anställda i Statens cl. kommunens tjänst funnos vid1950års utgång24i:e provinssialläkare,516provinsial- och extra provinssialläkare samt197stads-, stadsdistrikts-, köpings- och municipallä-kare. Antalet läkare vid lasarett och därmed jämställda anstalter var1,863.Hela antalet läkare i Sverige var4,631.Antalet tandläkare vid samma tid var3,430.Omkr.13,000sjuksköterskor voro i aktiv tjänst, därav1,283distriktssköterskor och163dispensärsköterskor. Av sjukvårdsinrättningar funnos vid1951års början686st, näml.128länslasarett el. motsv. större sjukhus,77sjukstugor,75epidemisjukhus och406andra sjukvårdsanstalter, ss. sanatorier, barnsjukhus, enskilda sjukhus och sjukhem m.m. Epidemisjukvården reglerades genom epidcmilagen av19/a1919(se Epidemisjukhus). — Den militära s., vars klientel är all inom armén, marinen och flygvapnet anställd personal, handhas i fredstid av fältläkarkåren, marinläkarkåren och flygläkarna. Den slutna militära s. utövas vid reg.- och garnisonssjuk-huscn el., där sådana saknas, vid civila sjukhus. Den militära s. i fält omfattar dels den officiella (se Underhållstjänst) och dels den frivilliga (se Röda korset).

Kategorier: funnos, hospital, läkare, sjuka, sjukhus, vård

Sjukhem, större

Sjukhem, större el. mindre anstalt, avsedd för vård åt sjuka under förhållanden närmast motsv. vård i hemmen, men som genom sin utrustning och organisation har möjligheter att bereda bättre vård. S. kunna vara dels privata, dels anordnade av kommuner och myndigheter. Sophiahemmet* i Stockholm motsvarar närmast allmänt sjukhus men med säregen organisation. För vård av kroniskt sjuka ha inrättats ett flertal s. i landet med vid 1950års utgång5,075 platser fördelade på114s.

Kategorier: organisation, säregen, sjuka, sjukhem, sjukhus, vård

Sinnesslövården

Sinnesslövården kan i stort sett uppdelas i sin-neslöundervisning och vård av obildbara sinnesslöa. Jfr Sinnesslöhet.

Kategorier: obildbara, sinnesslöa, sinnesslöhet, sinnesslövården, uppdelas, vård

Samhällsvård betecknar

Samhällsvård betecknar enl. barnavårdslagcn(§ 29)den form av en barnavårdsnämnds omhändertagande av ett barn, som icke har karaktären av tvångsingripande. Åldersgränsen för sådant omhändertagande är16år och skall, när behovet icke på annat sätt avhjälpes, ske:1)när barn i hemmet på gr. av föräldrarnas sjukdom, liknöjdhet cl. oförmåga el. eljest i hemmet rådande förhållanden är utsatt för nöd;2)om barnet i följd av kropps- el. sinnessjukdom, vanförhet el. annan kroppslig el. andlig brist el. svaghet är i behov av särskild vård utom hemmet, som ej kan beredas av föräldrarna;3)om barnet är i behov av vård på grund därav, att föräldrarna övergivit barnet el. avlidit. Sättet för omhändertagandet av barnet kan växla och alltefter nödlägets art bestå i överförande till enskilt fosterhem, lämplig sjukvårdsanstalt, barnhem o.s.v. S. får, utom i3:e fallet, tillgripas endast med föräldrarnas medgivande, och barnet får återtagas till hemmet, så snart föräldrarna anse sig kunna vårda det och så önska. Förutsättningen för s. är, att nödläget icke är av så svårartad beskaffenhet, att genom detsamma någon fara av allvarligare art kan riskeras (se Skyddsuppfostran). Antalet för s. omhändertagna barn var 1950c:a26,000. I af K.]Å.E.

Kategorier: barn, barnet, föräldrarna, föräldrarnas, hemmet, vård

Sabbatsbergs vård-

Sabbatsbergs vård- och ålderdomshem, av Stockholms stads fattigvårdsnämnd ägt vårdhem för kroniskt sjuka, omfattande 363 platser.

Kategorier: kroniskt, platser, sabbatsbergs, sjuka, vård, vårdhem

Rom,

Rom, lat. och ital.Roma,Italiens och prov. Ro-inas huvudstad samt säte för påven (residerar i Va-tikanstadcn*);1,665,667 inv.(1950).— R. användes även som namn på Romerska riket samt ofta vard. om romersk-katolska kyrkan el. påvedömet.

Kategorier: katolska, påvedömet, riket, romersk, romerska, vård

Flygvapnets radarskola, Hägernäs

Flygvapnets radarskola, Hägernäs (Stockholm), började sin verksamhet Vio 1947F:s uppgift är att utbilda radarobservatörer för bemanning av markradarstationcr, flygande personal för de flyg-burna radarstationerna samt tekniker för materic-lens skötsel och vård. Vid F. utföras dessutom försök och prov för materielens utveckling m.m. Befälet över F. utövas av regementsofficer ur flygvapnet.

Kategorier: flygvapnets, försök, hägernäs, radarskola, skötsel, vård

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: