Valtin, Jan,

Valtin, Jan, pseud. för Richard Julius Hcrmann K r e b s, tysk-amerikansk författare(1904—51).V. arbetade som ung i den tyska kommunistiska sjömansorganisationen, utbildades sedan för revolutionär verksamhet i Moskva, knöts därefter till den kommunistiska partiledningen i Tyskland och spelade en viktig roll i det underjordiska arbetet bland sjöfolket, bl.a. i de nordiska länderna, blev häktad av Gestapo och lovade efter tortyr att arbeta för den nationalsocialistiska polisen, flydde strax före utbrottet av2:a världskriget till USA, där han inträdde i amerikanska armén. V. väckte internationell uppmärksamhet med memoarboken “Out of the night”(1941;sv. övers. “Ur nattens djup”,1942),cn detaljrik, delvis på egna erfarenheter grundad skildring av den internationella kommunismens sabotageverksamhet och konspirationsteknik. Han utgav vidare “Bend in the river and othcr stories”(1942),”Children of yestcrday”(1946),en skildring från striderna på Filippinerna under2:a världskriget, “Caslle in the sand”(1947)och “Winler-time”(1950).E.

Kategorier: djup, kommunistiska, nattens, skildring, valtin, världskriget

Politisk

Politisk indelning.N. indelas i3områden:1)Nederländska N. (indonesiskaIrian),omfattande öns v. hälft v. om 1410ö.lgd och öarna längs n. kusten, ss. Schoutenöarna, Japcn, Noemfoor, Sa-lawati och Waigeo, samt i s. Frederik Hendrik I-ön; tillsammans412,675 km2,333,387inv. Administrativt indelades Nederländska N. ända till2:a världskriget i8distr., av vilka6i n. och n.v. hörde till Ternate-området under residentska-pet Moluckerna och2i s. och ö. hörde till Am-boinaområdet, även det under Moluckerna. Sedan1948göra Indonesiens förenta stater anspråk på Nederländska N. men f.n. (mars1951) äro suvc-ränitetsförhållandcna ännu icke avgjorda. —2)Papua, territorium, omfattande N:s s.ö. del samt , alla öar mellan8°och120s.br. och mellan1410och155°ö.lgd, däribland D’Entrecasteauxöarna och Louisiaderna;234,498km2, c:a300,000inv.(1947;därav3,239vita). Huvudstad Port Moresby.— 3)Nya Guinea (f.d. tyska kolonien Kejsar Vilhelms land), territorium, som omfattar n.ö. N. samt Bismarcksarkipclagcn och Salomonöarna och sträcker sig från ekvatorn till8°s.br. och från1410tilli6o°ö.lgd; ca240,000km-’, c:a1mill. inv.(1947;därav6,200vita). Huvudstad var ända till1947Rabaul på Nya Britannien. Territoriet reformer gynnade den i USA sent tillväxande fackföreningsrörelsen. Högsta domstolen förklarade1935NI RA inkonstitutionell och utdömde följ. år även AAA som grundlagsstridig. Genom Wagncrlagen(Wagner Labor Relations Act,1935)hävdades dock arbetarnas fulla rätt att bilda fackföreningar och begära kollektivavtal. Vid1936års val visade det sig, att Rooscvclt ägde folkmajoritetens förtroende, och han fortsatte sitt reformarbete med lämpliga medel. I vilken grad n. uppnådde det konjunkturpolitiska syftet, är alltjämt en omstridd fråga. Arbetslösheten minskades med c:a50%men upphörde icke förrän USA under2:a världskriget övergick till krigsekonomi. Tyngdpunkten i n. försköts alltmera till socialreformernas område. Roosevelt försökte dock förgäves att genom en ny lag bestämt inskränka Högsta domstolens myndighet att förhindra en relativt radikal ekonomisk och social lagstiftning. Den nya konjunkturen1937med prisfall och åter ökad arbetslöshet föranledde en omfattande expansiv finans- och kreditpolitik. Stora lån upp-togos för understöd i olika former. — Reformprogrammet sköts i bakgrunden, när USA efter1939tvingades till ett mer och mer aktivt ställningstagande i världspolitiken, men det har både ekonomiskt och socialt sett fortsatt att ge impulser åt utvecklingen i USA. President Roosc-veils efterträdare, Harry S. Truman, har principiellt följt riktlinjerna för n. Inför1948års val framlade Truman ett nytt reformprogram, som alluderande påNew DealkalladesFair Deal(“Rättvisa given”). Det avsåg bl.a. att utsträcka socialhjälpen till ytterligare11mill. medborgare och att avsevärt höja de individuella hjälpbcloppen. Ett annat förslag gällde obligatorisk sjukförsäkring. Vidare uppsattes som mål att även faktiskt ge negrerna i LISA fulla medborgerliga rättigheter. Dessa förslag ha stött på motstånd i kongressen och ha trängts åt sidan även som följd av dc utrikespolitiska och militära problemens tilltagande betydelse. Republikanerna jämte demokraternas konservativa flygel genomdrevo1947,att Wagner-lagen upphävdes och ersattes med en ny arbetslag, efter sina upphovsmän i senaten och kongressen kallad T a f t-H a r11 c y-1 a g e n ; denna begränsade strejkrätten och rätten till kollektivavtal. Den upphävdes visserligen formellt1949men ersattes med en annan lag av praktiskt taget samma innebörd.S.Br.

Kategorier: ända, förslag, nederländska, territorium, upphävdes, världskriget

Såväl tidn:s egen

Såväl tidn:s egen som telegrambyråernas n. utvidgades och förbättrades icke minst i samband med nya krig under 1800-talet och in på1900-talet.1:a världskriget medförde det stora genombrottet för världspressens och telegrambyråväsendels nuv. n. Andra stimulerande faktorer voro t.ex. Stanleys resor i Afrika, de första flygningarna (iver Atlanten och expeditioner till områdena kring nord- och sydpolen. Nya tekniska hjälpmedel togos successivt i bruk men ofta först efter övergångsperioder, varunder pressen främst sysselsatte sig med ifrågavarande uppfinningar såsom nyheter och föremål för sensationell uppmärksamhet. Så skedde t.ex. med den trådlösa telegrafen, radiotclefonien och bildtelegrafen. Användandet av dessa nya kommunikationer framdrevs på allvar, då kritiska nyhetslägen ökade kraven på snabbhet el. mångsidigare behandling. På1920-talet hade n. i sin moderna form blivit bokstavligen världsomfattande och mångenstädes trängt in i föga kända avkrokar. De viktigaste telegrambyråerna, ett30-tal, “täckte” alla jordens länder och samarbetade med varandra genom systematiskt nyhetsutbyte. Många av dem hade dock blivit politiskt el. ekonomiskt beroende av sitt hemlands regering. De fyra största byråerna, Associated Press, Reuters byrå, Agence Hävas (numera Agence France-Presse) och Wolffs byrå (sedermera Deutsches Nachrichten Biiro), hade praktiskt taget genomfört en geografisk uppdelning av nyhetsområdena på jorden, så att de kunde förse varandra med dagsnyheter, vilka tillsammans fyllde höga anspråk på “bevakning” av det aktuella skeendet i de fyra väderstrecken. De ledande tidn. inom världspressen och tidningssyndikaten hade i liknande utsträckning utvecklat sina egna korrespondensnät, varvid konkurrens och prestige hade spelat stor roll. — T.o.m.1:a världskriget utgjorde London det globala nyhets-nätets främsta centrum, främst tack vare det brittiska väldets supremati över telegrafkablarna, som f.ö. hade starkt bidragit till att göra Londons City till världens finansiella och kommersiella hjärta. Från o.1920 skedde cn förändring och en viss förskjutning, bl.a. beroende på radions utveckling. Den amerikanska tekniken distanserade här i flera avseenden den brittiska med påföljd, att USA inom radiokommunikationerna vann en ställning liknande Storbritanniens gamla kabel-hegemoni. Båda världskrigen, i sht det2:a, des-organiseradc delvis den internationella n. Brutna förbindelser ha dock hastigt återställts efter krigssluten, och nyhetsbyråernas och pressens resurser i fråga om n. ha sedan1945ytterligare förbättrats såväl tekniskt som organisatoriskt. I Tyskland och i viss grad även i Japan har dock denna återhämtning varit relativt långsam. Sovjetunionen har genom sin skärpta censur- och propa-gandapolilik alltmer isolerat sig från den fria n.; under det “kalla kriget” ha flertalet främmande korrespondenter lämnat Moskva, icke av politiska skäl utan på gr. av olidligt försämrade arbets- genetiska och cytologiska arbeten, ss. över vivi-pari och alpina ekotyper.

Kategorier: agence, brittiska, byrå, fyra, tidns, världskriget

Någonstans

Någonstans i Sverige, särsk. under2:a världskriget ofta nyttjad ortsangivning i militär korrespondens cl. skildringen av militära förhållanden. Jfr den engelska militära ortsangivningen redan under1:a världskriget av typensomewhere in France.

Kategorier: engelska, france, militära, någonstans, typensomewhere, världskriget

Under2:a världskriget ockuperades

Under2:a världskriget ockuperades U. sommaren 1941 av tyskarna, som hälsades som befriare av den ukrainska befolkningen. Denna skred spontant till bildandet av självförvaltningsorgan och avvecklandet av kolchoz-systemet. Detta stred emellertid mot de. tyska planerna, vilka gingo ut på att kolonisera U. med tyska bönder och krigsveteraner. L*. blev ett rikskommissariat under E. Kochs ledning. Kolchozerna bibehöllos och ställdes jämte industrien under olika tyska statliga företags ledning. U:s talrika judiska befolkning föll offer för de tyska utrotningsaktionerna.1943 —44återerövrades U. av ryssarna. Karpatoryss-land, som i mars1939hade införlivats med Ungern, besattes i okt.1944av ryssarna och införlivades i juni1945med U. Således hade utvecklingen1919—45resulterat i att så gott som hela det ukrainska bosättningsområdet blivit sammanslutet under en enhetlig administration med centrum i Kiev som U:s huvudstad sedan1934.Ett undantag utgöra områdena i ö., främst Donets-bäckenet och Kuban, som redan1919införlivades med den ryska sovjetrepubliken. Linder konferensperioden under2:a världskriget och efter dess slut ansåg Ryssland det fördelaktigt att spela ut U. som en internationell maktfaktor och inrättade, i detta syfte1944ett ukrainskt utrikesf olkkommissariat, sedermera ministerium, vilket dock på intet sätt ändrade varken U:s internationella el. dess statsrättliga status. —■ Litt.: B. Krupuyckyj, “Geschichte. der Ukraine”(1939).P.;A.Kgn;A.Pe.

Kategorier: ledning, ockuperades, ryssarna, tyska, ukrainska, världskriget

Ubåtsbekämpningen utfördes

Ubåtsbekämpningen utfördes i båda världskrigen med sjunkbomber och minor som huvudstridsmedel, men härjämte, brukades flygbomber, art.-projektiler och i lägliga fall torpeder. Vapenbärare, speciellt användbara för ubåtsjakt, utgjordes dels av jagare, torpedbåtar och bevakningsfartyg, dels av specialbyggda ubåtsförstörare av ett flertal olika typer. Bland de senare torde “fregatten”* och “korvetten”* vara de mest omtalade. Ubåtsjakt bedrevs med fördel även av kust- och fartygsbaserade flygplan. För självförsvar utrustades även handelsfartyg med sjunkbomber och artilleri. De speciella, som fredliga handelsfartyg camouflerade antiubåtsfartyg, s.k. Q-ships (se Ubåtsfälla), vilka i1:a världskriget hade framgångar, så länge ubåtshandelskriget fördes “inskränkt”, fingo under2:a världskriget aldrig någon aktualitet. För att snärja el. registrera närvaron av ubåtar användes på sina håll i farvattensförträngningar el. utanför hamnar ubåtsnät med el. utan minor fastade till maskorna. Som hjälpmedel att lokalisera ubåtar hade man under i :a världskriget, förutom instrument för optisk spaning, eg. endast hydrofonen”, med vilken riktningen till bulleralstrande föremål på el. under vattenytan kan fastställas. Under mel-lankrigsåren tillkom perifonen*, genom vilken det blev möjligt att utröna såväl riktning som avstånd till ett i vatten nedsänkt föremål. Ytterligare ett betydelsefullt hjälpmedel vid ubåtsjakt blev under2:a världskriget ekoradion*. Med ckoradio kunna både riktning och avstånd till även ett föremål med ringa utsträckning ovan vattenytan registreras. Det var i själva verket sistn. uppfinning, utnyttjad på de allierades fartyg och flygplan, som jämsides med en oerhörd utökning av antalet ubåtsjagande enheter medförde en så kraftig omsvängning i slaget om Atlanten 1943.De tyska ubåtarna kunde ej längre lika oslraffal gå till samtidiga anfall i skydd av mörkret mot dc allierades konvojcr utan tvingades begränsa anfallstidpunkterna till den ljusa delen av dygnet och uppträda dolt, d.v.s. i ulägc. Den förhållandevis ringa aktionstiden i ulä-ge låste dem därmed till ytterst snäva områden, varigenom hela u. i hög grad minskade i intensitet. Tyskarna vidtogo efter hand vissa motåtgärder mot ckoradion, bl.a. genom införandet av luftmast vid laddning och drift medelst dieselmotor i uläge. — Ett led i ubåtsbekämpningen var användandet av konvojsystemet, vilket tillämpades under båda världskrigen med uppbåd av mycket starkaeskortstyrkor, i vilka t.o.m. slagskepp och hangarfartyg ofta förekommo. Konvojerna, som ibland kunde räkna ett hundratal enheter, framgingo i regel på tid efter annan ändrade kurser för att vilseleda ubåtarna.Bg.

Kategorier: avstånd, föremål, ubåtsbekämpningen, ubåtsjakt, världskrigen, världskriget

USA:s ubåtsflotta gjorde

USA:s ubåtsflotta gjorde mot de japanska sjöför-bindelserna under2:a världskriget. Vidare märkas under samma krig Englands u. i Medelhavet, medan ännu axelmakterna upprätthöllo förbindelser med det nordafrikanska kustlandet. Under2:a världskriget förckommo ytterligare u., ehuru av relativt ringa omfattning. Sålunda voro italienska, franska och grekiska ubåtar verksamma i Medelhavet, ryska och rumänska ubåtar i Svarta havet samt ryska och finska ubåtar i Östersjön. Norska ubåtar, baserade i England, deltogo med framgång utanför hemlandets kust.

Kategorier: medelhavet, ryska, ubåtar, ubåtsflotta, usas, världskriget

Ubåtskrig, krigföring

Ubåtskrig, krigföring med ubåtar, fördes under såväl i :a som2:a världskriget främst av Tyskland för att förhindra el. försvåra fientlig försörjning sjöledes samt för att direkt och indirekt hindra överskeppningsföretag. Även om det tyska u. fördes på ett likartat sätt under dc båda krigen, voro förutsättningarna ej desamma. Sålunda kunde Tyskland under nära nog hela i:a världskriget falla tillbaka på övervattensstridskrafter, vilka i styrka voro så gott som jämbördiga med de styrkor England kunde avse för Nordsjön och Atlanten, något som långt ifrån var fallet under2:a världskriget. Å andra sidan fick Tyskland i första fallet aldrig tillgång till så framskjutna ubåtsbaser som i det senare fallet genom ockupationen av bl.a. Norge och Frankrike. Under i:a världskriget voro ubåtarna därför hänvisade till de indragna baserna i Nordsjöns innersta del cl. till dc mestadels kraftigt spärrade, flandriska hamnarna, medan i2:a världskriget den tyska ubåtsbaseringen fick omfattningskaraktär gentemot England. — Betecknande för2:a världskriget var flygvapnets ökade medverkan, som till en början tog sig uttryck i intim, resultatbring-ande samverkan ubåt—flygplan främst i farvattnen kring England. Flygvapnet verkade emellertid även till effektivare bekämpande av ubåtarna, enär dc allierade kunde utnyttja flygplanbärande fartyg, vilka ofta fingo åtfölja transportfartygen (konvo-jerna) över Atlanten. — Tyskland inledde i båda krigen ubåtskampanjen med färre än30 ubåtar men förmådde genom intensiv byggnadsverksamhet efter hand öka insatsen till att tidvis omfatta hundratalet ubåtar i samtidiga operationer. Totalförlusterna uppgingo 1914—18till c:a200och understego193945ej600ubåtar. Det tyska u. (från Va1917benämnt “det oinskränkta u.” på gr. av att även handelsfartyg sänktes utan föregående varning) framkallade på våren1917en allvarlig kris i England. Sänkningssiffrorna sprungo upp till c:a1mill. t i månaden. En vändning åstadkoms dock på hösten s.å., bl.a. genom USA:s inträde i kriget. I2:a världskriget kom u. att ingå som ett led i det s.k. slaget om Atlanten. Detta slag, varunder sänkt allierat tonnage ofta kunde räknas i sexsiff-riga månadstal, kulminerade1943,sedan en våldsam antiubåtskampanj, delvis med användande av nya hjälpmedel, fört med sig betydande ubåtsförluster. Samtidigt härmed resulterade ersättnings-byggandet av transporttonnage i en sådan ökning av antalet handelsfartyg, att man förmådde stabilisera Englands sviktande ställning. I u. från tysk sida kunde urskiljas utpräglat offensiva perioder. Dessemellan måste ubåtarna tid efter annan hemkallas för att förses med nya hjälpmedel el. inträdde svagbetspcrioder på gr. av framgångsrika allierade bombföretag mot varvs- och industrianläggningar i Tyskland. En stort upplagd ubåtsoffensiv, påbörjad före årsskiftet1944/45,hade icke nått full styrka, när ficntligheterna upphörde.

Kategorier: atlanten, england, fallet, tyska, tyskland, världskriget

Inför återuppbyggnadsarbetet efter2:a världskriget förmärkes inom västtysk arkitektur

Inför återuppbyggnadsarbetet efter2:a världskriget förmärkes inom västtysk arkitektur och stadsplanering dels en anknytning till det humana i den traditionella byggnadskonsten, dels ett återupptagande av funktionalismcns idéer, om också liksom i det övriga Europa med förskjutning mot en mindre schematisk uppfattning av människans vanor och behov. Bland de ledande västtyska arkitekterna märkas Hans Schwippert med förbundshusct i Bonn. Rudolf S c h w a r z, Hans Scharoun och Egon E i e r m a n n.

Kategorier: arkitektur, återuppbyggnadsarbetet, förmärkes, inför, världskriget, västtysk

Tyskt trafikflyg utvecklades hastigt efter1:a världskriget,

Tyskt trafikflyg utvecklades hastigt efter1:a världskriget, och då det 1926 koncentrerades tillDeutsche Lufthansa,innebar det sammanslagning av mer än40företag. För transocean trafik användes i början luftskepp, men de upphörde1938och ersattes med flygplan.1930stodo64trafikflygplatser till förfogande, viktigast var Ber-lin-Tempelhof.1937befordrades323,000resande. Efter2:a världskriget har den civila luftfarten omhänderhafts av ockupationsmakerna förutom ett30-tal utländska bolag. Ett tysktGesellschaft fiir Luftverkehrsbedarfhar grundats Ve1953med avsikt att starta civiltrafik1954.Frankfurt a.M. har Västtysklands största civila flygplats och var1952avgångsort för mer än Vs av all utlandstrafik samt hade näst Väst-Berlin störst inlandstrafik. Hamburg, Dusscldorf och Hannover komma närmast i betydelse bland Västtysklands flygplatser. Mer än varannan flygresa inom Västtyskland berör Väst-Berlin, men genom den stora flyktingströmmen är trafiken västerut mycket större än i motsatt riktning. — Kommunikationerna mellan exklavcn Väst-Berlin och Västtyskland ha blivit mycket besvärliga. Under tiden juni1948—maj1949uppehöllos de enbart med flyg via den s.k. luftbron*. Därefter har överenskommelse nåtts om att3luftkorridorer över östtyskt område skola få användas mellan Berlin och Västtyskland, vartill komma3landsvägar (den viktigaste över Helmstedt),2kanaler och4järnvägslinjer. Tågantalet är emellertid fixerat så, att blott250,000t varor pr mån. kunna tillföras Berlin denna väg. Vs därav utgöras av kol. Bil- och pråmtrafiken tillföra vardera150,000t varor pr mån. I retur tages kanalvägen främst skrot från ruinfälten och med järnväg industriprodukter. Den förnämsta kanalförbindelsen mellan Västtyskland och Östtyskland går från Magdeburg och Havel via Väst-Berlin till Oder. Väst-Berlin-passagen har emellertid kringgåtts med en1952färdigbyggd,35km lång kanal, Niederneuendorf—Paretz.

Kategorier: berlin, utvecklades, världskriget, väst, västtyskland, västtysklands

« Föregående sida — Nästa sida »

Sök artikel: