Yttertjurbo härad,

Yttertjurbo härad, det sydöstligaste och minsta i Västmanland, sträcker sig från Mälaren i ett smalt bälte längs upplandsgränsen och omfattar socknarna Ängsö, Björksta, Tortuna och Sevalla; 160,19 km2, därav 158,85land; 2,124 inv. (1953; 13 inv. pr km2). Y. tillhör Västerås fögderi, Västmanlands mellersta domsaga (tingsställe: Västerås) samt Sala kontrakt och Domprosteriet, Västerås stift. — Namnet, urspr. ett enkelt Tjurbo, skrevs 1361 byurbohundare. Det betyder “tjnr-boarnas hundare”, vari förra leden sammanhänger med detpiur,höjd, som ingår även i t.ex. Tjörn.F.Hd;Er.

Kategorier: enkelt, härad, stift, tjurbo, västerås, yttertjurbo

Västmanlands regemente ledde sitt ursprung från

Västmanlands regemente ledde sitt ursprung från de fänikor, som på 1500-talet uppsattes i Västmanland. Efter att ha tillhört landsregementet i Upp-land-Västmanland-Dalarnc blev ett fältrcg., sedermera V., 1628 självständigt, och genom Karl XI :s indelningsverk roterades det från 1682 i Västmanland utom större delen av Bergslagerna och i s. Dalarnc. Reg. deltog sedan sin tillkomst i flertalet svenska krig. Sedan V. tidigare vapenövats i Västerås och på Utnäs löt, blev på 1780-talet Salbohed mötes- och lägerplats, och 1906 förlades det i nyuppförda kaserner i Västerås. Genom 1925 års försvarsordning indrogs V. Vi 1928. — Litt.: T. Holm & S. A. Sparrc, “Kungl. V:s historia” (5 bd jämte “Efterskrift”, 1929—43).E.O.B.

Kategorier: dalarnc, ledde, regemente, västerås, västmanland, västmanlands

Västmanlands

Västmanlands län omfattar ö. Västmanland, Fjärdhundra, Vittinge, Västerlövsta, Nora och ös-terlövsta kommuner jämte Norrby och Tärna socknar i Uppland samt Kung Karls kommun och Kungsörs köping i Södermanland; se kartor vid de olika landskapen och Sverige); 6,762 km2, därav 6,442,31 land; 210,869 »nv. (T954; 33 inv. pr km2), därav 113,688 (53,9%)i städerna och 97,181 (46,1%) på landsbygden. Residensstad: Västerås. J u d i c i e 11 t indelas V. i 3 under Svea hovrätt lydande domsagor med 4 tingslag: Västmanlands v. domsaga (Åkerbo och Skinnskatte-bergs samt Snevringc tingslag), Västmanlands mcll. och Västmanlands ö. domsaga, vardera utgörande 1 tingslag. Av de 5 städerna ha Västerås, Sala och Köping egen jurisdiktion, medan Arboga tillhör Västmanlands v. domsaga, Åkerbo och Skinnskaltebergs tingslag och Fagersta Västmanlands mell. domsaga. Administrativt är länet delat i 4 fögderier, Köping, Fagersta, Västerås och Sala, med 10 landsfiskalsdistrikt. Utom de nämnda 5 städerna har V. 3 köpingar (Kungsör, Hallstahammar och Norberg). I kyrkligt avseende tillhör länet Västerås stift; 56 församlingar äro fördelade på 39 pastorat och 6 kontrakt (Dom-prosteriet, Munktorp, Köping, Arboga, Fcllingsbro, Nora, Västerfärnebo och Sala). — V. utgör 1 landstingsområde och tills, med Södermanlands län 1 valkrets vid val till F.k. (f.n. 7 riksdagsmän). Länet tillhör Södermanlands (nr 10) inskrivningsområde inom 4:e militärområdet. V. har 15 provinsialläkardistrikt, 8 veterinärdistrikt och 15 apotek (jämte 2 filialapotek). Länet tillhör Uppsala landsarkivdistrikt, Skinnskattebergs, Västerås och Sala revir jämte delvis Grönbo och Bjurfors revir, allt inom Bergslagens skogsdistrikt, Ö. berg- mästarcdistriktet och ingår i Mcll. lotsdistriktet. Det indelas i 2 lantmäteridistrikt. — Högre allmänt lärov. finns i Västerås, samrealskolor i Arboga, Sala, Köping, Fagersta och Norberg, kommunalt gymnasium i Köping och Sala, kommunal flickskola i Västerås, kommunal realskola i Hallstahammar, praktisk kommunal realskola och högre tekniskt lärov. (clektroteknisk fackskola) i Västerås, Statens skogsmästarskola i Skinnskatte-berg, skogsskolor i Bjurfors och Farna, folkhögsk. och lanthushållsskola (Tärna) samt lantmannaskola i Sala. Länet utgör i folkskoleinspektionsområde. — Västmanland begränsades under medeltiden i ö. av Sagan och i v. av Arbogaåns källflöde, Järleån. Noraskog tillhörde då Närke, medan Skinnskattcbergs och Norbergs bergslager räknades till Dalarne. Vid unionstidens början var området delat på Västerås län, som även omfattade Dalarne med bergslagen, och Köpings län, omfattande Åkerbo hd. Av Gustav Vasa styckades det stora Västerås län, och dess s. delar voro vid flera tillfällen borlförlänadc; så tillhörde Strömsholms län som livgeding hans änka Katarina Stenbock, senare Maria Eleonora samt 1660 —1715 Hedvig Eleonora. 1634 ställdes “Västmanland, Silver- och Järnbcrgslagen” under cn landshövding i Västerås, men först genom 1719 och 1720 års regeringsformer införlivades Strömsholms län med Västerås län. När Upplands hövdinge-döme 1714 delades på Stockholms och Uppsala län, reglerades även gränsen mellan V. och Uppsala län.J.ör.

Kategorier: domsaga, köping, lånet, sala, västerås, västmanlands

Västmanlands fornminnesförening bildades 1861

Västmanlands fornminnesförening bildades 1861 på initiativ av Richard Dybeck med uppgift att verka för utforskning, samling och vård av stiftets kulturminnen. Dess verksamhetsområde omfattar numera Västmanlands län. Efter att ha förvarats i lärov. och det medeltida helgeandshusct äro föreningens saml. sedan 1889 inrymda i Västerås slott; museet här kallas sedan 1921 Länsmuseet i Västerås. Utrymmena i slottet äro dock starkt begränsade, och V:s främsta saml. utgöras av och inrymmas i Friluftsmuseet vid Vallby, grundat 1921 av Sven T. Kjellberg, föreningens intendent 1918 —27. Avsikten är att i friluftsmuseet, som är ett av Sveriges största, få representerade byggnadsskicket och heminredningen inom länets olika kulturområden. Här finnas f.n. ett 30-tal byggnader, av vilka de märkligaste äro de ålderdomliga manbyggnaderna från herrgården Hallstahammar och en bergsmansgård i Ramsberg. Även finnas bl.a. ett stadskvarter, en större bondgård, en prästgårdsbyggnad, soldattorp och vattensåg. Dc olika hembygdsföreningarna i länet äro sedan 1924 i regel anslutna till V., som också har omvårdnaden av ett märkligt fornminncsområde i Badelunda, det s.k. Anundshögsområdet. Intendent, senare även landsantikvarie, är sedan 1931 Sven Drakenberg. V. utger sedan 1874 “V:s årsskrift”; en beskrivning av Frihctsmuseet vid Vallby i dess dåvarande skick ingår i nr 16 (1926).Sn.

Kategorier: friluftsmuseet, intendent, sven, vallby, västerås, västmanlands

Vangsbro härad

Vangsbro härad (före 1938 Vagns bro härad), i Västmanlands län, gränsande till Dalarne, omfattar endast Västerfärnebo sn;309,2»km2, därav297,38land;3,078inv.(1953).V. tillhör Fagersta fögderi och Västmanlands mellersta domsagas tingslag (tingsställe: Västerås) samt utgör ett pas- torat i Västerfärnebo kontrakt, Västerås stift. — Namnet skrevs1399(a) Wangx thinge, varmed torde åsyftas häradets gamla tingsställe vid en bro över Svartån i närheten av Västerfärnebo kyrka. Pörra leden är snarast fsv.vanger,vång, fält.1\;L.

Kategorier: härad, tingsställe, vangsbro, västerås, västerfärnebo, västmanlands

Tuhundra härad,

Tuhundra härad, i Västmanlands län, närmast n.v. om Västcråsfjärden av Mälaren, består av socknarna Västerås-Barkarö, Dingtuna och Lill-härad och sammanfaller med denVi 1952 bildade kommunen Dingtuna;iöi.sikm2, därav 160,09land;2,105uiv.(1953).T. tillhör Västmanlands mell. domsaga (tingsställe i Västerås), Västerås fögderi och Domprosteriet i Västerås stift. — Namnet ingår i uttrycket a Twasggia hundares thinge1352, 1366möter j twemhundamim. Det betyder “de två hundarena”.F.IId;Er.

Kategorier: dingtuna, härad, ingår, tuhundra, västerås, västmanlands

Tor’tula, bladmossläkte

Tor’tula, bladmossläkte av fam.Pottia’ceaemed över 200 arter, av vilka11finnas i Sverige. De äro mycket små—medelstora mossor med trubbiga blad, vilkas mittnerv löper ut i en lång, vit hår-udd. Den upprätta, cylindriska kapseln sitter på ett långt skaft och bär kring mynningen ett peristom av32långa, trådlika, i ett el. flera varv motsols vridna tänder. Den vanligaste arten ärT. rura’lis,utbredd på skiftande underlag över hela Sverige och nående upp i lågfjällbältct. Den är särskilt karakteristisk för multnande halmtak. — Se bild35och36å pl. vid Bladmossor.W.Tortula’ceae,bot.,dets. somPottia’ceae*.Tortuna, socken i Yttertjurbo hd, Västmanlands län, och församling i Tortuna och Scvalla pastorat i Sala kontrakt av Västerås stift,10km n.ö. om Västerås;36,31km2, därav36,11land;560inv.(1954).T. omfattar cn öppen, småkuperad bygd kring Sagans biflöde Lillan samt mera kuperade skogspartier i n. Av landarealen utgöras47.4%av åker,0,9%av äng och45,3%av skogsmark. Genom T. går statsbanelinjen Enköping—Tillber-ga, som här har stationen Tortuna. Dc rätt talrika fornlänmingarna omfatta främst järnålders-gravfält, hällristningar samt ett par runstenar. Kyrkan, från o.1300,har gotiska valv, prydda av målningar (restaurerade1932),vilka anses härstamma från Albert målares verkstad. Predikstolen är ett vackert arbete från1643.Tornet är från1826.SedanVi1952bildar T. jämte Hubbo, Tillberga och Scvalla kommunen Tillberga. — Namnet,1331Thyrituna?, innehåller en inbyggar-beteckning’thyrarel.’thyrir,”Tjur-boar”, till samma’ihiiir, ‘thior,”höjd”, som ingår i Tjörn*. Efterleden är plur.tuna,inhägnat område, kanske befäst plats, tilltun,stängsel.F.Hd;Er.

Kategorier: scvalla, sverige, tillberga, tortula, tortuna, västerås

Torstuna härad

Torstuna härad i Västmanlands läns Upplandsdel omfattar socknarna Härnevi, Torstuna, Östersunda och Vittingc;274,16 km2, därav 269,17land;4,483inv.(1953).T. tillhör Västmanlands ö. domsaga (tingsställe Heby), Västerås och Sala fögderier samt Fjärdhundra kontrakt i Uppsala ärkestift.

Kategorier: härad, heby, sala, torstuna, västerås, västmanlands

Svinhufvud, adliga

Svinhufvud, adliga ätter. En medeltida frälseätt i Dalarnc förde i vapenbilden ett svinhuvud, vilket upptogs i vapnet av de från denna ätt på mödernet stammande S.i) (om dennes fädernesläkt se Swedenborg) samt ätterna S. af Q v a 1-s t a d, adlad 1574,fortlevande endast i Finland, och S. i Västergötland, adlad1581;till den förstn. ätten hör S.2). 0 Otto Olai S., biskop (d.1522).Som domprost i Västerås besökte S.1496 Rom, var utvald biskop i Västerås1501,deltog1508i fredsförhandlingar med danskarna i Köpenhamn och framträdde från1511som deltagare i rådets opposition mot sturepolitiken. Han uppträdde mot (iustav Trolle1516och tvangs till cn tid att gå med Sten Sture men visade1519danskvänlighet.1520slöt han sig till Kristian 11, tillfångatogs av stureanhängarna i Västerås men befriades, då staden intogs av Kristians trupper. Som medl. av den av Kristian tillsatta regeringen i Stockholm blev S. anklagad för förräderi och sattes av Didrik Slagheck under bevakning; kort därefter avled han. I.A. 2)Pehr Evind S„ Finlands1:e riksföreståndare och3:e president(1861—1944),jur. kand.1886,var led. av lagberedningen1893—1901och blev sistn. år assessor i Åbo hovrätt. Jämte övriga hovrättsled. avskedades S. olagligt1903och verkade sedan som advokat i Helsingfors. I kampen mot förryskningspolitiken deltog S. aktivt bl.a. som medlem i “kagalen”s styrelse och var en oböjlig anhängare av åsikten, att fasthållandet vid Finlands lag och rätt utan varje eftergift var den enda möjliga ståndpunkten gentemot dc ryska angreppen. Hans djärva ord som advokat i cn politisk process1905väckte uppseende, och som talman i cn kammarlantdagarna1907— 12,där han representerade ungfinska partiet, erhöll han opinionens starka stöd för sina bestämda och orädda protester mot ryska olaglighetcr. S. var häradshövding först i Heinola och sedermera i Lappvesi domsaga1906—14.I nov. sistn. år avskedades han av generalguvernören för sin vägran att erkänna en ryss som Finlands laglige proku-rator, häktades och deporterades till en by i Sibirien,600km n. om Tomsk. Den ryska revolutionen möjliggjorde hans hemkomst i mars1917,och han blev strax därpå prokurator i senaten samt i nov. s.å. chef för den regering, som i dec. utfärdade Finlands självständighctsförklaring. När det röda upproret i jan.1918utbröt, stannade S. i Helsingfors, måste hålla sig dold men undkom i mars på en av dc vita med list erövrad isbrytare till Reval, varifrån han via Berlin och Stockholm nådde Vasa och överlog regeringens ledning. Efter frihetskrigets slut i maj1918gav lantdagen honom högsta makten som riksföreståndare. Med ententcmakternas seger i1:a världskriget måste den politik i anslutning till Tyskland, som S. följt, omläggas, och han avgick i dec.1918för att efterträdas av G. Mannerheim. Ett årtionde levde S. nu som privatman på sin lantegendom Kotka-niemi i Luumäki socken, men när den av lappo-rörclsen1930framkallade oron krävde en auktoritativ man i spetsen för styrelsen, åtog han sig i juli1930att bilda regering. Denna visade förståelse för rörelsens motiv men fordrade bestämt, att den skulle stanna inom lagens råmärken. Vid presidentvalet i febr.1931segrade S. över K. J. Slåhlberg med151röster mot149.Som president eftersträvade S. stabilitet i den inre politiken, och han ingrep beslutsamt mot de svåra efterdyningar till lapporörclsen, som framträdde i det s.k. Mäntsäläupproret i mars1932.Vid regeringskrisen i sept.1936motsatte han sig emellertid socialdemokraternas inträde i den nya ministären, vilket sommarens valresultat gjort naturligt, och cn konsekvens härav var socialdemokratiska partiets beslut att söka hindra S:s åtcrval till president vid valet i febr.1937.Ehuru S. hade starkt stöd i både finska och svenska konservativa kretsar, blev han utslagen och drog sig vid presidenttidens utgång Vs193″tillbaka till Kotkaniemi. — Litt.: E. Räikköncn, “S. i Sibirien”(1929),”P. E. S:s upplevelser under Finlands självständighetskamp”(1935)’;H. Gummerus, “P. E. S.”(1931);F. Valros, “P. E. S.” (i “Ord och bild”,1937).H.Sm.

Kategorier: finlands, president, riksföreståndare, ryska, stockholm, västerås

Svenska metallografförbundet stiftades 1921på initiativ

Svenska metallografförbundet stiftades 1921på initiativ av prof. C. Benedicks för att befrämja metallografiens utveckling genom samarbete mellan Sveriges metallografcr och övriga för metallo-grafi intresserade. S. har sitt säte i Stockholm, där årsmöte med föredrag och diskussioner hålles i maj. Dessutom brukar ett höstmöte hållas, vanl. vid något av de större järnverken. S. har utg. flera värdefulla handböcker. Antal medl.(1950)nära500. ab. Svenska metallverken, Västerås, framställer halvfabrikat av tung- och lättmctall vid fabriker i Västerås, Finspång, Granefors (Blekinge län), Skultuna (Västmanlands län) och Upplands Väsby (Stockholms län). Västeråsvcrken äro inriktade på smältning, gjutning. valsning, pressning och dragning av koppar och kopparlegeringar, medan Finspångsvcrken avses främst för motsv. tillverkningar för aluminium. T Granefors finns tubdrageri, i Skultuna tillverkas kokkärl, kokillgjutgods, plåtarbeten, industriugnar, trävaror m.m., i Upplands Väsby pressgjutgods, plastprodukter m.m. samt i Hörnsjöfors (Västmanlands län) tegel och jordbruksprodukter. Förelaget har cn ammunitions-fabrik i Västerås. Antalet industriarbetare(1953) 3,400;aktiekapital25,125 mkr., årligt tillverkningsvärde c:a375mkr. Bolaget grundades1907genom sammanslagning av tidigare fristående metallverk i Skultuna, Granefors och Västerås.1942infogades Finspongs metallverks ab. i S.L.Vr.

Kategorier: granefors, skultuna, svenska, upplands, västerås, västmanlands

Nästa sida »

Sök artikel: