Västmanlands östra domsaga,

Västmanlands östra domsaga, i Västmanlands län, under Svea hovrätt, omfattar Övertjurbo (utom Sala landsförs.), Simtuna, Torstuna och Våla hd, vilka bilda ett tingslag med tingsställe i Heby; kansliort: Sala; 26,227 inv. (1954).

Kategorier: bilda, domsaga, östra, sala, väla, västmanlands

Västmanlands västra domsaga,

Västmanlands västra domsaga, i Västmanlands län, under Svea hovrätt, omfattar Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag (tingsställe: Köping, tilllika domsagans kansliort) och Snevringc tingslag (tingsställe: Kolbäck); 57,716 inv. (1954).

Kategorier: domsaga, domsagans, tingslag, tingsställe, västmanlands, västra

Västmanlands trängkår uppsattes 1902 jämlikt iooi

Västmanlands trängkår uppsattes 1902 jämlikt iooi års försvarsbeslut under namn av Andra Svea trängkår, från 1904 V., och var i början förlagd å Mariebcrg. 1906 inflyttade kåren i ny- byggda kaserner i Sala. Enl. 1925 års försvarsordning indrogs V. Vi 1928.

Kategorier: iooi, jämlikt, sala, trängkår, uppsattes, västmanlands

Västmanlands regemente ledde sitt ursprung från

Västmanlands regemente ledde sitt ursprung från de fänikor, som på 1500-talet uppsattes i Västmanland. Efter att ha tillhört landsregementet i Upp-land-Västmanland-Dalarnc blev ett fältrcg., sedermera V., 1628 självständigt, och genom Karl XI :s indelningsverk roterades det från 1682 i Västmanland utom större delen av Bergslagerna och i s. Dalarnc. Reg. deltog sedan sin tillkomst i flertalet svenska krig. Sedan V. tidigare vapenövats i Västerås och på Utnäs löt, blev på 1780-talet Salbohed mötes- och lägerplats, och 1906 förlades det i nyuppförda kaserner i Västerås. Genom 1925 års försvarsordning indrogs V. Vi 1928. — Litt.: T. Holm & S. A. Sparrc, “Kungl. V:s historia” (5 bd jämte “Efterskrift”, 1929—43).E.O.B.

Kategorier: dalarnc, ledde, regemente, västerås, västmanland, västmanlands

Västmanlands mellersta domsaga

Västmanlands mellersta domsaga i Västmanlands län, under Svea hovrätt, omfattar ett tingslag med tingsställen i Västerås (tillika domsagans kansliort), Norberg och Fagersta och består av Fagersta stad, Norbergs köping och Västerfärnebo, Skul-tuna, Dingtuna, Kungsåra och Tillberga kommuner; 37,584 inv. (1954) .

Kategorier: domsaga, fagersta, köping, mellersta, västerfärnebo, västmanlands

Västmanlands

Västmanlands län omfattar ö. Västmanland, Fjärdhundra, Vittinge, Västerlövsta, Nora och ös-terlövsta kommuner jämte Norrby och Tärna socknar i Uppland samt Kung Karls kommun och Kungsörs köping i Södermanland; se kartor vid de olika landskapen och Sverige); 6,762 km2, därav 6,442,31 land; 210,869 »nv. (T954; 33 inv. pr km2), därav 113,688 (53,9%)i städerna och 97,181 (46,1%) på landsbygden. Residensstad: Västerås. J u d i c i e 11 t indelas V. i 3 under Svea hovrätt lydande domsagor med 4 tingslag: Västmanlands v. domsaga (Åkerbo och Skinnskatte-bergs samt Snevringc tingslag), Västmanlands mcll. och Västmanlands ö. domsaga, vardera utgörande 1 tingslag. Av de 5 städerna ha Västerås, Sala och Köping egen jurisdiktion, medan Arboga tillhör Västmanlands v. domsaga, Åkerbo och Skinnskaltebergs tingslag och Fagersta Västmanlands mell. domsaga. Administrativt är länet delat i 4 fögderier, Köping, Fagersta, Västerås och Sala, med 10 landsfiskalsdistrikt. Utom de nämnda 5 städerna har V. 3 köpingar (Kungsör, Hallstahammar och Norberg). I kyrkligt avseende tillhör länet Västerås stift; 56 församlingar äro fördelade på 39 pastorat och 6 kontrakt (Dom-prosteriet, Munktorp, Köping, Arboga, Fcllingsbro, Nora, Västerfärnebo och Sala). — V. utgör 1 landstingsområde och tills, med Södermanlands län 1 valkrets vid val till F.k. (f.n. 7 riksdagsmän). Länet tillhör Södermanlands (nr 10) inskrivningsområde inom 4:e militärområdet. V. har 15 provinsialläkardistrikt, 8 veterinärdistrikt och 15 apotek (jämte 2 filialapotek). Länet tillhör Uppsala landsarkivdistrikt, Skinnskattebergs, Västerås och Sala revir jämte delvis Grönbo och Bjurfors revir, allt inom Bergslagens skogsdistrikt, Ö. berg- mästarcdistriktet och ingår i Mcll. lotsdistriktet. Det indelas i 2 lantmäteridistrikt. — Högre allmänt lärov. finns i Västerås, samrealskolor i Arboga, Sala, Köping, Fagersta och Norberg, kommunalt gymnasium i Köping och Sala, kommunal flickskola i Västerås, kommunal realskola i Hallstahammar, praktisk kommunal realskola och högre tekniskt lärov. (clektroteknisk fackskola) i Västerås, Statens skogsmästarskola i Skinnskatte-berg, skogsskolor i Bjurfors och Farna, folkhögsk. och lanthushållsskola (Tärna) samt lantmannaskola i Sala. Länet utgör i folkskoleinspektionsområde. — Västmanland begränsades under medeltiden i ö. av Sagan och i v. av Arbogaåns källflöde, Järleån. Noraskog tillhörde då Närke, medan Skinnskattcbergs och Norbergs bergslager räknades till Dalarne. Vid unionstidens början var området delat på Västerås län, som även omfattade Dalarne med bergslagen, och Köpings län, omfattande Åkerbo hd. Av Gustav Vasa styckades det stora Västerås län, och dess s. delar voro vid flera tillfällen borlförlänadc; så tillhörde Strömsholms län som livgeding hans änka Katarina Stenbock, senare Maria Eleonora samt 1660 —1715 Hedvig Eleonora. 1634 ställdes “Västmanland, Silver- och Järnbcrgslagen” under cn landshövding i Västerås, men först genom 1719 och 1720 års regeringsformer införlivades Strömsholms län med Västerås län. När Upplands hövdinge-döme 1714 delades på Stockholms och Uppsala län, reglerades även gränsen mellan V. och Uppsala län.J.ör.

Kategorier: domsaga, köping, lånet, sala, västerås, västmanlands

Västmanlands fornminnesförening bildades 1861

Västmanlands fornminnesförening bildades 1861 på initiativ av Richard Dybeck med uppgift att verka för utforskning, samling och vård av stiftets kulturminnen. Dess verksamhetsområde omfattar numera Västmanlands län. Efter att ha förvarats i lärov. och det medeltida helgeandshusct äro föreningens saml. sedan 1889 inrymda i Västerås slott; museet här kallas sedan 1921 Länsmuseet i Västerås. Utrymmena i slottet äro dock starkt begränsade, och V:s främsta saml. utgöras av och inrymmas i Friluftsmuseet vid Vallby, grundat 1921 av Sven T. Kjellberg, föreningens intendent 1918 —27. Avsikten är att i friluftsmuseet, som är ett av Sveriges största, få representerade byggnadsskicket och heminredningen inom länets olika kulturområden. Här finnas f.n. ett 30-tal byggnader, av vilka de märkligaste äro de ålderdomliga manbyggnaderna från herrgården Hallstahammar och en bergsmansgård i Ramsberg. Även finnas bl.a. ett stadskvarter, en större bondgård, en prästgårdsbyggnad, soldattorp och vattensåg. Dc olika hembygdsföreningarna i länet äro sedan 1924 i regel anslutna till V., som också har omvårdnaden av ett märkligt fornminncsområde i Badelunda, det s.k. Anundshögsområdet. Intendent, senare även landsantikvarie, är sedan 1931 Sven Drakenberg. V. utger sedan 1874 “V:s årsskrift”; en beskrivning av Frihctsmuseet vid Vallby i dess dåvarande skick ingår i nr 16 (1926).Sn.

Kategorier: friluftsmuseet, intendent, sven, vallby, västerås, västmanlands

Västmanlands folkblad, socialdemokratisk tidning,

Västmanlands folkblad, socialdemokratisk tidning, utg. i Västerås från 1918, till V10 1920 som avläggare av tidn. “Folket”, Eskilstuna, daglig sedan V12 1927. V. förlades av Tryckeri-ab. Folket till 1939, då tidn. övertogs av det nybildade Västmanlands folkblads ab. Chefred’, var 1920—50 Emil Olovson (f. 1883), som på ett personligt och själv- ständigt sätt redigerade tidn. Han efterträddes 1950 av Artur Engelbrekt Berglund (f. 1904).

Kategorier: folkblad, folket, socialdemokratisk, tidn, tidning, västmanlands

Västmanlands flygflottilj,

Västmanlands flygflottilj, F i, Hässlö, Västerås, nattjaktflottilj, beslutad enl. 1925 års försvars-ordning, uppsättning påbörjad 1929. V. benämndes från början 1 :a flygkåren och bestod av flera flygslag. Enl. 1936 års försvarsordning omorganiserades kåren till tung bombflottilj och enl. 1948 års vårriksdag till natt jaktflottilj.

Kategorier: flygflottilj, flygslag, försvarsordning, kåren, omorganiserades, västmanlands

Svin

Svin (okt.) … Höns ……… 10,9 7,i 17.» vor i,82 mill. t berg och malm (9% av hela rikets produktion). De viktigaste gruvfälten äro Stribergs gruvfält och Pershyttcfältet i Noraskogs kommun, Ställbergsfältet och Bastkärnsfältct i Ljusnarsbergs kommun, Stripa odalfält i Linde kommun, Riddarhytte odalutmål och Källfallsfäl-tet i Skinnskattebergs kommun, Eskilsbacksfältet, Morbergsfältet, Norrbergsfältet, Getbacks- och Röbergsfältcn i Norbergs köping och Semlafältet i Fagersta stad. Av den utfraktadc kvantiteten utgjorde 764,763 t direkt användbar malm, varav•V4hade en järnhalt av 4fJ—70 %> och9/io en fosforhalt av 0,0000,04%>. Produktionen av slig uppgick till 327,318 t med en genomsnittshalt av 65.7°/o järn. Antalet arbetare vid järnmalmsgruvorna var i hela V. 1,875. Ur andra malmgruvor utfraktades s.å. vid Nybergsfältet i Linde kommunl5,57° t manganmalm (69% av hela rikets produktion), vid Ljusnarsbergs gruvfält i Kopparbergs köping 11,903 t bly-, zink- och kopparmalm, vid Yxsjöbergsfältet 112,357 t volframmalm (73% av hela rikets produktion), vid Bonäsgruvan och Sala silvergruva i Sala stad 6,978, resp, 3,114 t zink- och blymalm. — 1952 tillverkades i Örebro län 98,851 t sinter och i Västmanlands län 289,714 t; enbart vid Fagersta bruk framställdes 162,771 t. Produktionen av tackjärn var i Örebro län 73,524 t, motsv. en mcdcltillverkning av 40,78t pr dygn och masugn med en mcdeldriftstid av 225 dygn, och i Västmanlands län 160,629 t (15,3%av hela rikels produktion), motsv. en medellillverkning av 77.56t pr dygn och masugn med en mcdeldriftstid av 345 dygn.

Kategorier: dygn, kommun, produktion, rikets, sala, västmanlands

Nästa sida »

Sök artikel: