Unesco

Unesco [jones'kåu], kortord för eng.United Nations Educational, Scientific and Guttural Organisation,Internationella kulturorganisationen, FN:s särorganisation för undervisning, vetenskap och kultur, bildades vid en konferens i LondonV 11lö/n1945 mellan ett40-tal stater och började sin verksamhetV11 1946(se Internationella kulturorganisationen). Antalet medlemsstater är f.n.(1954) 70.U:s högsta myndighet är en konferens, som numera sammankommer vartannat år. Den består av regeringsdelegationer på högst5man från varje medlemsstat, varvid varje delegation har i röst. Mellan mötena företrädes konferensen av en styrelse på18man, valda bland delegaterna av konferensen förcn tid av3år. U:s löpande arbete ledes av en generaldirektör och ett sekretariat på c:a700personer, vilket har sitt säte i Paris. Den förste generaldirektören var den engelske biologen Julian Huxley(1946—48),den nuv. är den mexikanske diplomaten Jaime Torres Bodet. — U. samarbetar med en rad andra internationella organisationer samt med nationella råd i de olika länderna. På LT:s initiativ ha inrättats flera internationella hjälporganisationer, ss. ett internationellt tcaterinst., en musikorganisation, en univ.-organisation och en särskild organisation för humanistiska vetenskaper och filosofi. — Enl. beslut av svenska riksdagen1949blev Sverige medlem av LT. fr.o.m.1950.Det nationella Svenska Unesco råd et inrättades fr.o.m.lji1951och består av18personer, jämte personliga ersättare, förordnade av K.m:t för cn tid av3år. Ordf. är prof. I. Diiring. Rådet skall vara ett förmedlande och rådgivande organ för att med U:s verksamhet “samordna de viktigaste inhemska sammanslutningar, som ägna sig åt undervisning, vetenskap och kultur”. Flera svenskar ha fått specialuppdrag av U., liksom ett antal andra erhållit stipendier för studier i främmande länder. I gengäld har Sverige årl. fått mottaga ett flertal U.-stipendiatef för studier på skilda områden här. — Litt.: S. Rydberg, “U.”(1949);A. Degerman & R. Eriksson, “U.”(1952).H.Ci.

Kategorier: internationella, kultur, organisation, studier, unesco, vetenskap

Tylor

Tylor [tåi'b], Sir Edward Burnett, engelsk antropolog(1832—1917),prof. i antropologi i Oxford 1896;adlad1912.I sin ungdom deltog T. i en exp. till Mexico, från vilken han publicerade värdefulla iakttagelser. Hans två huvudarbeten, “Resear-ches into carly history of mankind”(1865, 3ed.1878)och framför allt “Primitive eulture”(2bd,1871, 7ed.1924),förskaffade honom anseende som en ^____ av Europas ledande i*. fjiå etnologer och religions- ring på likartade kulturförhållandens samtidiga uppträdande på olika geografiska orter uppställde han den teori, som sedan A. Bastian utvecklat (se Elcmcntartanke). T. präglade också termen och begreppet animism*. Han har med skäl karakteriserats som en av skaparna av etnografien som modern vetenskap. T:s inflytande fortsatte genom etnologen W. Mann-hardt inom tysk folkloristik men framför allt genom T:s ännu mer berömde lärjunge J. Frazer; tillsammans representera T. och den sistn. höjdpunkten inom den s.k. engelska antropologiska skolan. — En festskrift till T., “Antropological essays”(1907),innehåller bibliogr. m.m. — Litt.: Biogr. av R. R. Marett(1936).Th.P.

Kategorier: etnografien, etnologen, fortsatte, modern, tylor, vetenskap

Timuri’der, beteckning

Timuri’der, beteckning för Timur-lenks avkom-lingar i allm. men särsk. för de grenar av hans ätt, som regerade över delar av Iran under 1400-talel och1500-talets första år. Den betydelsefullaste medl. av dynastien var B a b u r*, stormogul-väldets grundläggare. T. voro stora gynnare av vetenskap och konst och flera av dem själva utövande vetenskapsmän och konstnärer; det kan ifrågasättas, om orientalisk vetenskap någonsin stått så högt som under t:s tid.

Kategorier: konst, själva, timurider, utövande, vetenskap, vetenskapsman

Statslära, varje vetenskap,

Statslära, varje vetenskap, som har staten till sitt föremål. I tysk vetenskaplig litteratur skiljes mellan allmän s., som sysselsätter sig med vissa för allt statsliv gemensamma begrepp, ss. stat, statsorgan och suveränitet, och speciell s., som inriktar sig på jämförelse mellan vissa i skilda länder återkommande positivrättsliga inst.,

Kategorier: inriktar, jämförelse, speciell, statslära, suveränitet, vetenskap

Siddha’nta

Siddha’nta (sanskr.siddhänta,sats, lära, doktrin).1)Sammanfattande namn på diverse läroböcker i astronomi m.m., som tillkommo i Indien c:a200e.Kr. och de följ. årh. under inflytande av grekisk vetenskap. —2)Namn på de kanoniska skrifter, som inom jainismen* erkännas av sekten cvetambara.

Kategorier: följ, grekisk, kanoniska, siddhänta, skrifter, vetenskap

Sexe,

Sexe, S j u r Aamundsen, norsk bergsman och geolog(1808—88),var 1846—50 bergmästare vid Kongsbergs silvergruvor och1860—76e.o. prof. i gruvbyggnadslära och fysisk geografi i Oslo. Åt olika delar av denna senare vetenskap ägnade han sitt arbete i delvis grundläggande undersökningar, ss. av glaciärcr, strandlinjer, landhöjning och jättegrytor.

Kategorier: ägnade, arbete, grundläggande, sexe, undersökningar, vetenskap

Servi/torden

Servi/torden (lat.0′rdo servo’rum Mari’ae,Marias tjänares orden), grundades av7förnäma floren-tinare (bl.a. Bonfilio di Monaldi) och fick sin första regel 1240.S. räknas till tiggarordnarna och har sitt säte i Rom. Dess första uppgift var att dyrka Maria som den smärterika gudsmoder; den har sedan även verkat för att befordra predikan och själasorg, konst och vetenskap. En kvinnlig gren grundades1280.Ordensdräkten är svart. — Litt.: M. Hcimbucher, “Die Orden und Kongre-gationen der katholischen Kriche”,1 (3Aufl.1933)-S.N.

Kategorier: konst, orden, servi, själasorg, torden, vetenskap

Sed, sedvana,

Sed, sedvana, ett av den sociala gruppen sanktionerat beteende, som upprätthållcs av tradition och allmän opinion. Brott mot s. medför reaktioner från samhällets sida, och i själva verket är det arten av dessa reaktioner, som skiljer s. från andra sociala vanor, t.ex. rättsregler (jfr Sedvanerätt), bruk, konventioner och moder. Att dra bestämda linjer mellan s. och dessa övriga sociala vanor ter sig ofta mycket svårt, och särsk. i primitiva samhällen äro dyl. distinktioner ofta omöjliga att göra. På gr. av att s. numera betraktas som en social vana, förklaras förekomsten av skillnader i s. mellan olika kulturer och länder genom hänvisning till olika uppfostran el. inlärning, ej genom åberopande på den s.k. folkkaraktären. Ej heller förklaras fastheten hos s. av att den skulle vara rotad i en instinkt, utan man tolkar denna fasthet hos s. som en genom traditionen bildad social vana. Den förste sociolog, som ägnade s. ett systematiskt studium, var amerikanen W. G. Sumner i sitt arbete “Folk-ways”(1906).Sedan dess ha de sociala vanor, vilka äga s:s fasthet, i sociologiskt språkbruk ofta gått under namnenfölkwaysel.mores.1modern vetenskap är det ej blott sociologien, som intresserat sig för s., utan också etnologien, särsk. den gren av sistn. vetenskap, som går under namnet kulturantropologi.B.Pf.

Kategorier: fasthet, förklaras, sociala, vana, vanor, vetenskap

Tillämpning inom vetenskap

Tillämpning inom vetenskap och teknik. F. har sedan gammalt kommit till omfattande praktisk användning inom vetenskaper, t.ex. astronomi och medicin, och dess betydelse för både vetenskap och teknik blir för varje år allt större. Röntgen fotografien (se Röntgenbild), nu en viktig specialgren av medicinen, har t.ex. tack vare den moderna småbildstckniken fått en allt större betydelse i kampen mot lungtuberkulosen genom skärmbildsfotograferingen*, varvid den ljussvaga fluorescensbilden på genom-lysningsskännen avfotograferas med en ljusstark småbildskamera på högkänslig 35 mm film. Upp till200personer i tim kunna fotograferas. Tnom industrien användes röntgenfotografien i allt större utsträckning för kontroll av homogeniteten hos svetsfogar och gjutgods, t.ex. för undersökning av broar och flygmaskiner. Man kan numera även ta korta ögonblickscxponeringar med röntgenstrålning, en metod, som kommit till användning vid studiet av t.ex. vissa processer och maskiners arbetssätt. Fotografering i polariserat ljus är av stor betydelse inom mikrofotografien* och kan t.ex. användas även för undersökning av spänningar i gods, som utsattes för tryck. — Ultraviolett strålning medför vid mikrofotografering ökad upplösningsförmåga och möjliggör i vissa fall fotografering av små föremål, som äro helt genomskinliga tör vitt ljus men mer el. mindre ogenomskinliga i ultraviolett. — Vid fluorescensanalys bestrålas ämnen och föremål med ultraviolett strålning från en kvicksilverlampa, försedd med s.k. svartfilter, som absorberar allt synligt ljus. Härvid överföres i vissa fall den osynliga ultravioletta strålningen i ett mera långvågigt, synligt fluorescensljus, som kan utnyttjas för fotografering. Metoden användes för upptäckande av föroreningar och för kvalitetskontroll inom många industrier och har betydelse för flera vetenskaper, t.ex. biologi och medicin. Den kommer till användning för fastställande av åldern hos fornfynd och konstföremål och är ett viktigt vapen, när det gäller att avslöja förfalskningar av tavlor och handlingar. En utplånad skrift kan göras synlig och fotograferas. — Den infraröda (el. ullraröda) strålningen har en liknande användning. Den har stor genomträngningstör-mäga och användes inom medicinen, t.ex. för fotografering av sjukliga förändringar under huden och för fotografering av ögonbottnen och pupillen, som är fullst. okänslig för denna strål- ning och därför ej drar ihop sig. Den infraröda strålningens stora genomträngningsförmåga har utnyttjats för fjärrfotografering. Man har fotograferat från ballong på c:a500km avstånd, där avståndsdiset gjorde det omöjligt för ögat all upptäcka något, och för fotografering av himlakroppar, som skymmas av framför liggande nebttlosor. Infrarödfotografcringen har däremot ej motsvarat de från början stora förväntningarna i fråga om möjligheten att fotografera genom dimma, även om den har viss betydelse för militärt bruk. — Fotografering med urladdningslampor är en utvidgning av blixtljusfotogra-feringen, som vuxit fram i USA och fått stor användning både i den kommersiella f. och för teknik och vetenskap. F.n kondensator laddas upp med en spänning av2,000å3,000V och urladdas genom ett urladdningsrör, innehållande cn ädcl-gas, t.ex. argon el. en blandning av krypton och xenon. Vid ljuset från den ljusstarka urladdningen, som endast varar t.ex. Vio,noo el. V3n,ooo sek. kunna de snabbaste rörelser, t.ex. en flygande fågel el. insekt, en flygande gevärskula och förloppet av en explosion, fotograferas fullst. hår-skarpt. Urladdningar kunna även erhållas i snabb följd för stroboskopfotografering och högfrekvens-kinematografi.

Kategorier: användning, fotograferas, fotografering, teknik, ultraviolett, vetenskap

Rea’lia

Rea’lia (lat., neutr. plur. avrea’lis,verklig), verkliga föremål; sakvetenskaper, vetenskaper om konkreta ting. Jfr Realitet. — Fil.1)Verkliga föremål el. bestämningar hos föremål: a) Se Realism, b) R. kallas hos Herbart* de enkla, oföränderliga, immateriella, kvalitativt bestämda, i och för sig relationslösa verklighetselement, som av vårt medvetande förknippas med varandra till föremål. —2)Realvetenskap, “realämne”, står a) i mot- sats till vetenskap om ord (språkvetenskap, filologi) och betyder då “vetenskap om sak”; man tänker då vanl. främst på naturvetenskaperna (jfrrealgymnasium)men även t.ex. på geografi, historia och nationalekonomi; b) i motsats till abstrakta vetenskaper (t.cx. matematik och logik); tonvikten faller då på att realvetenskap handlar I om individuella ting och förlopp; historien är i denna mening cn utpräglad realvetenskap;c)i motsats till normvetenskap (vetenskap om det, som bör vara) och betecknar då vetenskap om det, som existerar och har utvecklat sig. Sociologien t.ex. är en sådan realvetenskap, etiken däremot en normvetenskap. Förnekar man normvetenskapens karaktär av vetenskap, så blir realvetenskap i denna mening = vetenskap över huvud (även språkvetenskaperna inbegripna),d)Av Husserl sättas alla r. i motsats till fenomenologi*, den grundläggande filosofiska väsensvetenskapen.E.An.

Kategorier: föremål, mening, motsats, normvetenskap, realvetenskap, vetenskap

Nästa sida »

Sök artikel: