Sigwart

Sigwart [zi'-](C h r i s t o p h, tysk filosof (1830 —1904),prof. i Tubingen 1865.S. har i sin “Logik”(2bd,1873—78, 4Aufl.1911,med biogr. av H. Maier) behandlat logikens förhållande till psykologien och betydelsen av dess utformning till metodlära, som även kunde komma andra vetenskaper till godo. Han utgav även “Kleine Schriften”(2bd,1881),”Vorfragcn der Ethik”(1886, 2Aufl.1907)m.m.

Kategorier: godo, kleine, metodlära, sigwart, utformning, vetenskaper

Formell’

Formell’ (fra.formel,jfr Formål), som rör formen el. blott sker för formens skull, yttre; stel, konventionell. — Formellt subjekt, se Subjekt. — Formell logik, se Logik. — Formella (förmäla) vetenskaper, sådana vetenskaper*, som i likhet med logik och matematik uteslutande befatta sig med de studerade företeelsernas formsida (tankelagarna, slutled-ningsformerna, talförhållandena etc.). — Formell bildning, se Inlärning.

Kategorier: företeelsernas, formell, formsida, logik, subjekt, vetenskaper

Exacuin

Exacuin uffine.Foto Wcibulls. da), till alla delar riktig, (ytterst) noggrann, noggrant utförd; som adv.: “precis”, “på pricken”. — Exakta vetenskaper (fra.les sciences exac-tes)kallas matematiken och på denna grundade vetenskaper, särsk. mekanik, astronomi och fysik. — Subst.: exakthet el. exaktity’d (fra.exac-titude).

Kategorier: astronomi, exac, exacuin, grundade, mekanik, vetenskaper

Eidos

Eidos [cl'-] (grek., gestalt, bild),fil.,hos Platon och Aristotcles beteckning för artbegreppet och idén*; hos E. Husserl* liktydigt med väsen. — E i d e’t i s k,1)som hänför sig till väsendet; eidetiska vetenskaper äro, enl. Husserl, sådana, som avhandla väsendet i motsats till faktavetenskaperna;2)se Eidetik.

Kategorier: avhandla, eidetiska, eidos, husserl, väsendet, vetenskaper

Ockultism’

Ockultism’ (avockult”),beteckning för läran om de ockulta fenomenen, för den religiösa tro, som är baserad på dylika fenomen (mysticism*, spiritism*), och för de vetenskaper, som syssla med dessa. I sistn. hänseende har o. använts som gemensam benämning för sådana “vetenskaper” som alkemi, astrologi, kabbalistik och magi. I mera inskränkt bemärkelse har o. därjämte begagnats som beteckning för den vetenskapliga, kritiska utforskningen av vissa psykiska fenomen utanför den egentliga psykologiens område, vilken numera hänföres till den s.k. parapsykologien*. — Litt.: K. Kicscwetter, “Der Occultismus des Altertums”(2bd,1895—96),”Gcschichte des neueren Occultismus”(2Aufl.1907—09); A. F. Ludwig & R. Tischner, “Gcschichte der okkultisti-schen (metaphysischen) Forschung”(2bd,1922— 24);J. Björkhem, “Det ockulta problemet”(2uppl.1950.K.Gzv.

Kategorier: fenomen, gcschichte, occultismus, ockulta, ockultism, vetenskaper

Verktyg

Verktyg I—621.9 Verktygsmaskiner boler för att ange dessa varianter. — Förkortade upplagor av UDK ha utgivits på ett stort antal språk; en svensk förkortad upplaga (med symbolen 025.45 = 397)har1946 utgivits på Teknisk tidskr:s förlag. Den tillkom på initiativ av Tekniska litteratursällskapet och är baserad väsentligen på motsv. tyska och holländska ed. Den svenska uppl. är även att betrakta som ett led i arbetet att skapa en enhetlig svensk vetenskaplig terminologi. översikt över UD K-s ystemets uppbyggnad. Som av diagram å föreg. sida framgår, uppdelas det mänskliga vetandet i10huvudgrupper, o) Allmänt och Bibliografi;1)Filosofi;2)Religion, Teologi;3)Socialvetenskap, Rättsvetenskap, Förvaltning;4)Språkvetenskap;5)Matematik, Naturvetenskaper;6)Tillämpade vetenskaper, Medicin, Tngcnjörsvetenskap;7)Konst, Musik, Idrott;8)Litteraturhistoria, Skönlitteratur;9)Geografi, Historia. Varje huvudgrupp indelas i10undergrupper genom tillägg av en siffra o.s.v. En symbol, t.cx. DK621.396.621,är uppbyggd och skall tolkas på följ. sätt: 6 Tillämpade vetenskaper 62 Ingenjörsvetenskap 621 Maskinteknik 621.3 Elektroteknik 621.39 Teleteknik 621.396 Radioteknik 621.396.6 Radioapparatur 621.396.62 Radiomottagare 621.396.621 Allmänt om mottagarkopplingar

Kategorier: medicin, svensk, tillämpade, utgivits, verktyg, vetenskaper

Institut

Institut de France [äostity' do frau's].1793 hade de under Ludvig XIV instiftade akademierna avskaffats. Konstitutionen av år III(1795)återupprättade dem under namnet L, med 312medl., fördelade på3klasser:1)fysiska och matematiska vetenskaper,2)moraliska och politiska vetenskaper,3)litteratur och sköna konster.

Kategorier: fysiska, institut, matematiska, moraliska, politiska, vetenskaper

Ingeniörsvetenskapsakademien,

Ingeniörsvetenskapsakademien, förk. 1VA, är ett 1919 grundat samfund, vars led. äro valda bland personer, kända för framstående, självständigt arbete för ingenjörsvetenskapens och teknikens utveckling. Enl. de av K.m:t fastställda stadgarna har T. till ändamål att befordra teknisk-vetenskaplig forskning samt att därigenom främja den svenska industrien och tillvaratagandet av landets naturprodukter. I. arbetar som lärt samfund, som initiativtagare till och ledare för forsknings- och utredningsarbeten samt genom sin forskartjänst med distribution av tekniskt nyhetsmaterial och tillhandahållande av laboratorielokaler. Som lärt samfund arbetar I. med sammankomster, föredrag, utdelande av belöningar och publikationer. Sammankomster hållas regelbundet med I:s led., vilkas antal äro högst148,och med de10avd., på vilka led. äro uppdelade. Avd. äro en för vardera av följ. delområden: för mekanisk-tekniska, skeppsbygg-nadstekniska, flygtekniska och värmetekniska vetenskaper, för elektrotekniska vetenskaper, för byggnadstekniska vetenskaper, för kemisk-teknis-ka vetenskaper, för bergstckniska vetenskaper, för produktions- och fabrikstekniska vetenskaper, för teknikens grund- och gränsvetenskaper, för skogliga, skogs- och trätcknologiska vetenskaper, för ekonomiska vetenskaper och ekonomisk organisation och för biotekniska och därmed sammanhörande vetenskaper. Led. övergår vid65års ålder till hedersled. Till1:e hedersled, kan den väljas, som kraftigt befordrat I:s ändamål. Vidare finnas utländska och korresponderande led. För I:s förvaltning finns ett förvaltningsutskott, sammansatt av ett presidium och av- delningarnas ordf. Presidiet, som leder I:s forsknings- och utredningsarbeten, består av preses, två v. preses och verkst. dir., vilken bär titeln professor, samtliga utsedda av K.m:t. T:s publikationer äro “IVA:s handlingar” och “IVA:s meddelanden”, i vilka huvudsakl. publiceras resultaten av undersökningar, vartill T. medverkat, samt tidskr. “IVA” för teknisk-vetenskaplig forskning, som utkommer med 6 nr pr år. För synnerligen framstående teknisk gärning utdelar I. sin stora guldmedalj samt för förtjänstfull teknisk insats sin guldmedalj. Dessa liksom övriga utmärkelsetecken utdelas i regel vid akad:s högtidssammän-komst på årsdagen24/io.1 regel vartannat år präglas till samma tillfälle en medalj till minnet av framstående tekniker el. uppfinnare.

Kategorier: ändamål, framstående, regel, samfund, teknisk, vetenskaper

Naturvetenskap, sammanfattning

Naturvetenskap, sammanfattning av all erfarenhetskunskap rörande naturen från vetenskapliga synpunkter. N. benämndes tidigare fysik, men från denna utbrötos efter hand skilda delar, vilka numera sedan länge utgöra självständiga vetenskaper. Till n. höra kemi och fysik (i nutida, inskränkt bemärkelse), vilka ha till föremål materien, dess egenskaper och sammansättning, vidare astronomi, geologi och mineralogi, vilka från skilda synpunkter behandla den icke organiserade naturen, samt botanik och zoologi el. de delar av n., som handla om dc levande varelserna, växter och djur. Dessa vetenskaper, vilka äro underkastade en alltjämt stegrad och mera genomförd specialisering, innefatta var för sig ett antal skilda discipliner. N:s arbetsmetoder äro i allm. rent empiriska och åsyfta ytterst att återföra forskningsresultaten till bestämda, matematiskt betonade lagar. Efter dylika linjer arbeta i väsentliga delar fysik, kemi, astronomi och mineralogi, ävensom bland botanikens och zoologiens discipliner fysiologi och ärftlighets-lära, medan botaniken och zoologien i övrigt äro mera deskriptiva. — Går naturvetenskaplig forskning i spekulativ riktning, blir den naturfilosofi*. (/.

Kategorier: astronomi, fysik, kemi, mineralogi, skilda, vetenskaper

Humanistiska vetenskaper

Humanistiska vetenskaper (h u m a n i o r a), gemensam beteckning för filosofiska, historiska (geografiska) och filologiska vetenskaper, stundom även religionsvetenskap och rättsvetenskap, i mots. till naturvetenskaper och matematik.

Kategorier: humanistiska, matematik, mots, naturvetenskaper, rättsvetenskap, vetenskaper

Nästa sida »

Sök artikel: