Zinkblände,

Zinkblände, s p h a 1 c r i t,miner.,zinksulfid, ZnS, kristalliserar reguljärt tctracdriskt, tvillingbildningar mycket vanliga. Färg varierande mellan vitt, gult, brunt och svart. Streck vitt till brunt. Z. innehåller vanl. mer el. mindre järn men kan dessutom innehålla både mangan och kadmium. Z. påträffas i metasomatiskt bildade malmer i regel tills, med blyglans. Z. är den viktigaste zinkmalmen. De förnämsta producenterna av zinkmalm äro USA, Mexico och Canada. I Sverige brytes z. främst i Åmmeberg, där zinkmalmerna förekomma i kalkrika leptiter och vidare i Saxberget och Lju.snarsberg, där z. anträffas i metasoma tiskt omvandlade kalkstenar.P.G.H.

Kategorier: brunt, canada, mexico, vitt, zinkblände, zinkmalm

Varus,

Varus, P u b 1 i u s Q u i n c t i 1 i u s, romersk fältherre (d.9e.Kr.), konsul 13f.Kr., ståthållare i Syrien6—4f.Kr., sändes9e.Kr. till den nyvunna prov. Germania, området mellan Rhen och Elbe, men beaktade icke de speciella förhållandena i det knappast ännu helt kuvade landet; särsk. hans beskattning väckte misstämning. Därav begagnade sig Arminius* till alt bilda en vitt förgrenad sammansvärjning. När V. drog mot en avsides boende stam, som gjort uppror, blev resningen allmän. W:s här blev i grund slagen (jfr Teuto-burger Wald); själv tog han sitt liv.B.

Kategorier: avsides, drog, förgrenad, sammansvärjning, varus, vitt

Valsedel inrymmer namnet

Valsedel inrymmer namnet el. namnen på den person el. de personer, som en väljare önskar se som innehavare av den post ett val avser. RO§ 75 använder dock för val inom riksdagen termen 11a m n s e d e 1. Såväl i RO §25som i lag om val till riksdagen och kommunal vallag finnas bestämmelser om v:s beskaffenhet, avsedda att förebygga, att valhemligheten röjes. V. skola vara slutna, av vitt papper och få icke innehålla kännetecken, som kan anses med avsikt där anbragt. Om reglerna för anbringande på v. av val- och partibeteckning m.m. se Valsystem.F.Llh.

Kategorier: inrymmer, riksdagen, röjes, slutna, valsedel, vitt

Tvåkammarsystem,en folkrepresentations fördelning på2var

Tvåkammarsystem,en folkrepresentations fördelning på2var för sig beslutande församlingar, förekommer i de flesta konstitutionellt styrda länder. Typolociskt äro t. dock vitt skilda från varandra. Hybridformer förekomma i stor utsträckning.

Kategorier: folkrepresentations, fördelning, hybridformer, tvåkammarsystem, typolociskt, vitt

Triumfett’a, släkte

Triumfett’a, släkte av fam. lindväxter med o.50 arter, örter cl. halvbuskar med hela el. flikade blad och gula blommor, utbredda inom hela det tropiska området. De ha ståndare och pistill sittande på en androgynofor.T. scmitriPobaochT. rhomboi’deaäro inom båda hemisfärerna vitt utbredda ruderatväxter, vilka på sina ställen odlas, emedan deras fasta bastfibrer kunna användas som spana dsmaterial.

Kategorier: hemisfärerna, ruderatväxter, släkte, triumfetta, utbredda, vitt

Teobromi’n, dimetyldioxipurin, C7H8N4Oa, vitt, luktlöst,

Teobromi’n, dimetyldioxipurin, C7H8N4Oa, vitt, luktlöst, i kallt vatten svårlösligt pulver med bitter smak. T. förekommer i kakaobönor till c:a1,5°/o och framställes av dessa men även på syntetisk väg. — Med natriumacetat och natriumsalicylat bildar t. lättlösliga dubbelföreningar, som gå under namnen a g u r i n, resp. d i u r e t i n. T. användes mest i form av de nämnda dubbelsalterna som urindrivande medel.

Kategorier: dimetyldioxipurin, dubbelföreningar, lättlösliga, luktlöst, teobromin, vitt

Tenn

Tenn (lat.stannum),Sn, grundämne, tillhörande periodiska systemels4:e grupp, atomvikt 118,70,atom-nr50,spec. v.7,28,smältpunkt231^8,kokpunkt2,270°.När och av vem t. upptäckts, är ej bekant, men t. förekom i bronser redan under den s.k. bronsåldern. Den viktigaste tcnnmalmen är kassiterit*, varur t. framställes genom reduktion med kol i schaktugnar. Den vid denna reduktions-process erhållna slaggen, som är synnerligen t.-lialtig, förarbetas på t. genom smältning med kalk och kol el. med järnskrot och kol. Stora mängder t. återvinnas ur vitblecksavfall, ss. konservburkar, genom elektrolys. T. är en silvervit, glänsande metall, som kan utvalsas till ytterligt tunna blad (stanniol). Smäll t. stelnar vanl. tetragonalt krislalliniskt, vilket kommer tydligt till synes vid etsning av dess yta med saltsyra. Böjer man en t.-stång, får man på gr. av kristallernas friktion mot varandra ett knirrandc ljud (ty.Zinngeschrei).över1610 omvandlas t. i en rombisk modifikation. I denna form är det mycket sprött och kan lätt pulveriseras (bäst vid c:a2000),och vid fall från låg höjd splittras det i småstycken (granulerat t.). En3:e modifikation, del pulverformiga grå t., är stabilt under18°.Omvandlingen till denna modifikation sker lyckligtvis med ringa hastighet. Vid sänkning av temp. ökas dock hastigheten och når ett maximum vid —48°.Föremål, som vintertid förvaras i oeldade lokaler, t.ex. orgelpipor och museiföremål, äro särsk. utsatta för denna omvandling. Då denna utgår från vissa punkter, varifrån den sedan sprides, har fenomenet kallats tennpest, som även kan framkallas genom att bringa vitt t. i beröring med grått underi8°.Vid vanlig temp. är t. beständigt mot luft och vatten, vid högre temp. oxideras det dock. T.-ånga för-Ibrinner lätt till t.-oxid. Av utspädda syror angripes t. blott långsamt, av koncentrerade däremot häftigt, varvid salpetersyra ger ett vitt pulver (metatenn-syra; se nedan). T. användes till framställning av husgerådssakcr, rör och destillationsapparater samt till förtenning- av koppar och järn (vilblcck, bleck plåt). F.n. åtgår nästan halva t.-produktionen för framställning av bleckplåt. Talrika viktiga legeringar innehålla t., ss. brons, brilanniametall, lager-mctallcr och t.-lod. På senare år har t. fått stor användning inom konsthantverket (se sp.1277).Stanniol, som användes för emballcring av choklad och tobaksvaror, ersattes alltmer av ccllofan och aluminiumfolier. — Världsproduktionen av t.-malm i form av t.-koncentrat var1951 167,000t (beräknat som metall). Därav producerade Malajiska federationen58,100,Bolivia33,700,Indonesien31,500och Belgiska Kongo13,100t. Den normala världsförbrukningen beräknas till c:a150,000t.

Kategorier: framställning, metall, modifikation, stanniol, temp, vitt

Taxi’dea, släkte

Taxi’dea, släkte av fam. mårddjur, representerat endast i Nordamerika. Den mest kända arten är amerikanska grävlingen,T. taxus,en 60 cm lång, bred och klumpig form med brett, platt huvud, kort nos, rundade öron och korta, kraftiga ben med på framföttema oproportionerligt stora klor. Fållen är tät och mjuk samt på översidan grå- cl. brunaktig, på undersidan vit. Huvudet är tecknat i svart och vitt, fötterna svarta. Den förekommer ganska allmänt från s. Canada till Mexico, tillbringar vintern i dvala och lever uteslutande av animaliska ämnen.II.lin.

Kategorier: fötterna, släkte, svart, taxidea, tecknat, vitt

Tambursöm

Tambursöm (till fra.tambour,trumma), broderi, som liknar kedjesöm men utföres med virknål. Tyget spännes i sybåge (tambur*), garnet hålles med v. hand på tygets undersida, och med en virknål, som föres upp och ned genom tyget, dragas garnöglor upp på rätsidan och virkas till en kedja. T. är känd sedan 1200-talet. På1700-talet var staden Vcndöme i Frankrike berömd för t. med guldtråd i starkt kinesiskt influerade mönster. Under1700-lalets senare och1800-talets förra del var t. med vitt bomullsgarn på tunt, vitt tyg mycket modernt för dräktplagg.E.Sg.

Kategorier: berömd, kedja, tambursöm, tyget, virknål, vitt

Talk,

Talk, ett monoklint kristalliserande, bladigt och böjligt men ej elastiskt samt mycket svårsmält mineral med kemiska sammansättningen Mg0(OH)1S’s02o. i rent tillstånd vitt el. svagt färgat (grönaktigt, gult, sällan rödaktigt). T. kännes fet el. hal för känseln och repas lätt av nageln (jfr Hårdhet, sp.1140).I naturen förekommer den som bladiga el. täta massor, i senare fallet även kallad steatit el. s packs ten. Som a g a 1-m a t o 1 i t brukar man beteckna materialet i kinesiska skulpturer, vilka till stor del äro framställda av tät t.-sten. T. är till övervägande del bildad genom omvandling av vissa magnesiarika och samtidigt aluminiumfattiga bergarter, huvudsakl. olivin- och vissa pyroxenbergarter. Den uppträder därför gärna jämte serpentin och magnc-siumkarbonat. T. ingår som huvudbeståndsdel i de som “sköl” betecknade stcatitiska partierna i svenska malmförekomster. T ä 1 j s t e n* är en oren t.-bergart, som innehåller föroreningar av klorit, serpentin, karbonat m.m. — I finmalet tillstånd har t. (el. t al kum) mångsidig användning: som smörjmedel, poler- och glättningsmcdcl för trä, järn och glas, i pappers-, textil-, läder-och gummiinduslrierna, för glas (vitt ogenomskinligt) och porslin (gammalt engelskt porslin), vidare för tvål och puder. Späckstcn användes bl.a. som elektriskt motståndsmaterial och för gas- och acetylenbrännare (hög eldfasthet) samt till skriv-krita (skräddarkrita). — Världsproduktionen av t., inkl. täljsten, utgjorde 1950c:a8oo,ooo t, varav450,000 inom USA. I Sverige är t. känd från vissa gruvor (Svartvik i Svärdsjö sn, Falun, Taberg i Värmland, Persberg m.fl.), dock ej i större rena förekomster. Ytterligare, dock ännu ofullständigt undersökta, tillgångar äro kända från Frost-vikens sn i Jämtland.[NS.1P.G.II.Talklot,matetn.,se Talplan.

Kategorier: glas, porslin, serpentin, talk, tillstånd, vitt

Nästa sida »

Sök artikel: