Hela tätorten Tollarp har sålunda inkl. det något avskilda Marielundsområdet i Ö. Vram 1,727 inv. (195′), varav blott 867 (903 1954) inom själva municipalsamhället. Själva municipalsamhället dominerar helt näringslivet i V., och förorterna äro ganska rena bostadsförorter. Från Tollarp utstråla 9 busslinjer. På sluttningen av Linderödsåsen ligger ett 1937 Öppnat hem för pensionerade sjuksköterskor. Lindåsa. Jordbruket domineras av småbruk och mindre gårdar, främst sådana på 2—20 ha åker, och saknar helt storgårdar över 50 ha åker. Folkmängden i V. har tack vare tätorternas tillväxt nästan ständigt långsamt ökat, ehuru med stagnation under dc båda sista decennierna. Av fornlämningar finnas gott om kummel och rosen samt en större gravhög ö. om kyrkan. Kyrkan i nygotik är helt nyuppförd på 1870-talet. Sedan’/t1952 bildar V. tills, med Ö. Vram och Linde-röd kommunen Tollarp. — Ang. namnet, 1135 Wraum oceidentale, 1343 westra wram, här möjl. avseende krökar i Vramsån, sc Norra Vram.M.O.;L.
Kategorier: åker, kyrkan, municipalsamhället, själva, tollarp, vram
Västra Vram, socken i Gärds hd, Kristianstads län, och församling i Västra Vrams och Ö. Vrams pastorat i Gärds kontrakt av Lunds stift, kring Vramsån på Kristianstadsslälten och Lindcröds-åsens n.ö. sluttningar, 12 km s.v. om Kristianstads centrum; 55^0 km2, därav 55,ss land; 2,877 inv. (1954). Huvuddelen av V. utbreder sig över sandiga slätter 401—50 m ö.h., men i s. når Linderöds-åscn inom V. upp till 191 m ö.h. 46,0% av landarealen utgöras av åker, 15,0 °/o av äng, huvudsakl. kring Vramsån, 30,7%av skogsmark. V. genomkorsas av den inom V. redan 1881, resp. 1886 för trafik öppnade järnvägslinjen Kristianstad—Tollarp —Hörby—Eslöv, som har stationerna Tollarp och Sätaröd inom V. Bebyggelsen är främst koncentrerad till Tollarps* municipalsamhälle n. orn Vramsån jämte de vägbebyggelser, som direkt sammanbinda detta samhälle med Västra Vrams kyrkby och Ma-rielundsområdet-Ö. Vrams kyrkby i grannsocknen.
Kategorier: kyrkby, tollarp, västra, vram, vrams, vramsån
Södra Vram, tillVi 1952 kommun i Luggudc hd I i Malmöhus län, ingår nu som en del av N. Vrams förs. i kommunen Billesholm. Det forna gruvsamhället Ljungsgård är nu cn del av Billcsholms samhälle. — Ang. namnet,1424skrivet Sundra Wram, se Norra Vram.
Kategorier: billcsholms, kommun, ljungsgård, södra, tillvi, vram
Risekatslösa, socken i Luggude hd i Malmöhus län och församling i Ekeby, Hässlunda och Risekatslösa pastorat i Luggude s. kontrakt av Lunds stift, närmast s. och v. om Billesholm;14,96 km2, därav 14,89land;282inv.(1952).R. är småku-perad slättbygd, med åkern utgörande57%av landarealcn, skogsmarken31°/o. En obetydlig del av Billesholms samhälle ligger inom R. Egendom: Boserup* (med Charlottcnborg). Flera nedlagda schakt och dagorter för stenkolsbrytning (Bosarps gruva, upptagen1744)vittna om tidigare gruvdrift. Brytning av lågvärdiga industrikol återupptogs senast under2:a världskriget. Den välbevarade romanska kyrkan från o.1200har långhus, lägre och smalare absidförsctt kor samt trappgavelsprytt västtorn från senmedeltiden, då även korsvalven inslogos. Restaurering1936.Sandstensdopfuntcn liksom möjl. triumf- krucifixet äro frän1200-talet, altare och predikstol från1700-talets mitt (av J. Ullberg). Sedan Vi1952ingår R. jämte N. och S. Vram i kommunen Billesholm. — Namnet, efter kyrkbyn, skrevs1362(juxta) Kastlösa?.Rise-är ett nyare tillägg, väl tillris,småskog; i namnet Kat(t)slösa, som finns också på andra håll, betyder förleden, tidigare alltidkast-,”jordvall”, medanloVaär omstritt, kanske med bet. äng (sc J. Sahl-gren, “Hälsingborgstraktens ortnamn”, i “Hälsingborgs historia”, utg. av L. M. Bååth,1, 1925,sid.119f.).P.;Er.
Kategorier: billesholm, kommunen, luggude, risekatslösa, socken, vram
Norra Vram,kommun i Luggude hd i Malmöhus län, vid länsgränsen s. och s.ö. om Åstorp;36,72 km2, därav 36,33land;1,295inv.(1951).Norra Vrams församling(50,02km2, därav50,12land, med3,938inv.) oinfattar även Södra Vrams kommun och utgör tills, .med Bjuv ell pastorat i Luggude n. kontrakt av Lunds stift. N. ligger på och nedanför den lövskogsklädda Söderåsens s.v. sluttning (intill151m ö.h.) med bördig slätt vid åsens fot. Åker och skogsmark utgöra vardera44%av landarealcn. Vid statsbanelinjen Hälsingborg—Hässleholm ligger gruvsamhället Gunnarstorp(726inv.1946;införlivas Vi1952med Bjuvs köping) med stenkolsgruva, tillhörande Höganäs-Billesholms ab. Största delen av kommunen, med bl. Ängagård, Vramsgård och Ulrikcdal, lyder under Vrams Gunnarstorp’1. Den urspr. sannolikt romanska kyrkan blev genomgripande förändrad i början av1800-talet genom tillfogande av korsarmar och sakristia. Det breda tornet är senmedeltida liksom korpartiet; valv från1400-talet. Från1600-talet stamma den rikt snidade predikstolen och en förnämlig alabaster-relief; altartavlan är målad1852av C. Staaff. — Namnet, efter kyrkbyn, skrevs1322wraam (avskrift1494), 1330in Norrasvraam. Då ett annat skånskt Vram,ö.Vram, redan1135skrives Wraum, bör namnet snarast fattas som dat. plur. av fda.vra,vrå; jfr det småländska sockennamnet Pra(se Kr. Hald, “De danske Stcdnavne på -um”,1942,sid.122).Norrabegagnades redan tidigt för att skilja orten från det närbelägna S. Vram.P.;L.
Kategorier: kommun, luggude, norra, stamma, vram, vrams
Gärds kontrakt i Lunds stift omfattar i Kristianstads län Gärds bd och N. Asum i Kristianstad samt i Malmöhus län Svensköp i Frosta hd. Det består av följ.10 pastorat: Träne och Djurröd; V. Vram ochö.Vram; Everöd ochö.Sönnarslöv; Huaröd och Svensköp; Maglehcm och Hörröd; Vittskövlc och Degeberga; Köpinge och Lyngsjö; N. Asum; Vä och Skcpparslöv samt Linderöd och Äsphult;23,821inv.(1948).
Kategorier: asum, gärds, kontrakt, ochö, svensköp, vram
Gärds härad i ö. Skåne, Kristianstads län, omfattar socknarna Magiehem, Hörröd, Huaröd, Degeberga, Vitlskövle,ö.Sönnarslöv, Everöd, Lyngsjö,ö.Vram, V. Vram, Linderöd, Äsphult, Djurröd, Träne, Skcpparslöv, Vä och Köpinge;603,os km2, därav 599.84 land;18,197inv.(1948).G. tillhör Gärds och Albo domsaga (tingsställe: Degeberga), Tollarps fögderi och Gärds kontrakt i Lunds stift. — Namnet är gen. avger,svarande mot isl.geirr,spjut, ej sällan i ortnamn om kilformiga terrängformationer; det syftar här på den del av den nordöstskånska slätten, som är belägen mellan Lindcrödsåsen och Hanöbukten och av den förra alltmer tränges ihop, tills den söderut löper ihop till en spets i Maglchems sn (se J. Sahlgren i “Namn och bygd”,1925,sid.138).Namnet skrevs1085Agcri, d.v.s. a geri, på kilen.P.;Er.
Kategorier: degeberga, gärds, härad, ihop, terrängformationer, vram
Luggude härad i nordvästligaste delen av Malmöhus län, vid Öresund och Skälderviken, omfattar socknarna Brunnby, Väsby, Viken, Jonstorp, Farhult, Välinge, Kattarp, Fleninge, Allerum, Kropp, Mörarp, N. Vram, S. Vram, Risekatslösa, Hässlunda, Frillestad, Välluv, Bårslöv, Ekeby. Kågeröd, Halmstad, Ottarp, Fjärestad och Kvis-lofla samt Bjuvs köping;639,s« km2, därav 635,78 land;36,558inv.(1950).L. tillhör Hälsingborgs och Landskrona fögderier, Luggude domsaga samt i huvudsak Luggude n. och s. kontrakt. — Namnet skrevs1231Lyuthgudha?reth (avskrift1300).Det torde innehålla ettl(i)udhgudlia,fruktbarhetsgudinna, i vilket ord förra leden är besl. medludd,del växta, äring, och cfterledcn är cn avledning tillgud(se J. Sahlgren, senast i “Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskr.”,1925,sid.25ff., med litt.).P.;Er.
Kategorier: härad, huvudsak, kontrakt, luggude, reth, vram
S M P Svensk Maskinprovning - Provning, besiktning & registrering
Mysiga och varma sockor, tofflor och sulor från Lappland.