Ziegfeld

Ziegfeld [zi'gfalt], F 1 o r e n z, amerikansk teaterman (1869—1932). Z. väckte först uppmärksamhet genom att lansera europeiska militärorkestrar vid Chicagoutstälhiingen 1893. Senare blev han revyregissör och småningom ägare av flera New-York-teatrar, där hans “Follics” slogo alla dåtida rekord i fråga om utstyrsel.

Kategorier: ägare, follics, slogo, teatrar, york, ziegfeld

Zådor

Zådor [za'dår], Eugen, ungersk kompositör (f. 1894), lärjunge till bl.a. Max Reger, studerade musikvetenskap i Tyskland, blev efter doktorspro-motion 1922 lärare i Wien. var 1935—39 verksam som prof. vid musikhögsk. i Budapest och är sedan dess bosatt i New York. Liksom de flesta moderna ungerska komponister eftersträvar Z. att under intensiv bearbetning av inhemska folkmelodier ge sina verk (flera operor, orkesterkompositioner m.m.) nationell färg.

Kategorier: eftersträvar, flesta, komponister, ungerska, york, zådor

Yorkshire

Yorkshire [jå'kfa], York, Englands vidsträcktaste grevskap; 15,959 km2; 4,621,698 inv. (1951). Administrativt delas Y. sedan 1888 i East Ri-ding (3,035 km2; 510,800 inv.; 168 inv. pr km2; huvudstad Bcverley), North R i d i n g (5,503 km2; 525,496 inv.; 101 inv. pr km2; huvudstad Northal-ierton) och West R i d i n g (7.394 km2; 3,480,066 inv.; 484 inv. pr km2; huvudstad Wakefield) samt staden Y ork* i mötespunkten mellan dessa.Nidingär samma ord somthriding(tredjedel; jfr Trcding), från vilketthbortfallit på gr. av föregåendet(h)i £astetc. Nära östkusten finnas 2 småkuperade höjdområden, North York Moors (se bild 6 å pl. vid Storbritannien) med de malmrika Cleveland Hills (454 m ö.h.) och de vida lägre York Wolds. I s.ö., mellan Humber-floden och havet, ligger marskhalvön Holderness med omfattande boskapsskötsel. N. gränsen bildas av floden Tces. Vid kusten finnas talrika fisklägen och badorter (Scarborough, Bridlington). Förnämsta hamnstad är Hull. Y:s centrala del är det fruktbara slättlandet kring Ouse. Västra Y. intages av de natursköna Penninska bergen, som till större del ligga inom Y.; n. delen är glest befolkad och har övervägande fårskötsel, medan den stenkolsrika s. delen innefattar en viktig anpart av det mellanengelska industriområdet med Shcffield, Leeds, Bradford, Halifax o.a. storstäder.P.

Kategorier: floden, hull, huvudstad, north, york, yorkshire

York-Ant’werpenreglerna

York-Ant’werpenreglerna [jå'k-], förk. YAR, regler, som efter konferenser i York 1864 och Ant- wcrpen 1877 uppställts och som i 18 punkter behandla olika fall, då på fartyg och last uppkomna skador skola ersättas som gemensamt haveri. Y. återfinnas som bilaga i Sjölagen.

Kategorier: antwerpenreglerna, återfinnas, ersättas, skador, skola, york

York

York [jåk], hertig av, eng.Duke of York,titel, under olika tider buren inom de engelska konungahusen, vanl. av konungens 2:c son (jfr Wales, prins av). Rikard 11 förlänade 1385 sin farbror Edmund Plantagcnet-Langley (1341—1402), Edvard III:s 5:e son, titeln hertig av Y., som därefter bars av bl.a. hans sonson Rikard, kallad pro-tektorn, och dennes son, sedermera Edvard IV. Ätten Y. utdog på svärdssidan 1499. Titeln har därefter burits av bl.a. de senare konungarna Henrik VIII, Karl I, Jakob II, Georg V 1892—1901 och Georg VT 1920—36. Frederik Augustus, 1784 Io:e hertig av Y. och 3:e hertig av Albany m.m. (1763—1827), näst äldste son till Georg III, var, ehuru täml. svag som militär, med ett kort avbrott (1809—11) Englands kommenderande general fr.o.m. 1798 till sin död (fältmarskalk 1795). Han ledde 1793—95 och 1799 med föga framgång de engelska trupperna under fälttågen i Nederländerna och Belgien. Hans äktenskap (från 1791) med en dotter till konung Fredrik Vilhelm II av Preussen blev olyckligt och upplöstes. 77;.

Kategorier: edvard, engelska, georg, hertig, rikard, york

York

York [jåk], stad i s.ö. Pennsylvania, USA, nära Susquchanna River; 59,953 inv. (1950). Maskin-och textilindustri. Y. grundades 1741.

Kategorier: grundades, maskin, stad, susquchanna, textilindustri, york

Yonkers

Yonkers [jån'koz], stad i ö. New York, USA, och förstad i n.ö. till staden New York, på Hudson Rivers ö. sida; 152,798 inv. (1950). Y. är en omtyckt bosladsförort i omedelbar fortsättning av Bronx. Textilindustri.

Kategorier: bosladsförort, fortsättning, omedelbar, textilindustri, yonkers, york

Watertcwn |på’tatäun

Watertcwn |på’tatäun |, stad i staten New York, USA,10 km från Ontariosjöns ö. ända;34,250inv.(1950).Mångsidig industri.

Kategorier: ända, industri, mångsidig, påtatäun, watertcwn, york

Richard Neville, Earl

Richard Neville, Earl of W., politiker och krigare(1428—71).W. stödde från1455 Rikard av York i “rosornas krig” och hade stor andel i segern vid Saint Albans.1458—60deltog W. ivrigt i inbördeskriget med växlande framgång.1460avrättades Rikard av York. och W. slöt sig då till hans son Edvard (se Edvard, England4),som med W:s hjälp 1461bemäktigade sig kronan. W. stod nu på höjden av sin makt, innehade väldiga gods och viktiga ämbeten. Han råkade emellertid i oenighet med Edvard bl.a. om den utrikespolitik, som borde följas gentemot Frankrike och Burgund, intrigerade mot kungen och började1469öppet motstånd. Hans trupper slogo de kungliga, och Edvard blev för en tid fången, men sedan han åter frigivits och konstaterat nya intriger från W:s sida, måste W. fly till Frankrike(1470).I förbund med Ludvig XI av Frankrike och sin förra fiende, Henrik VI:s drottning, Margareta, fördrev han1470åter Edvard och insatte Henrik VT som konung. Edvard återvände med burgundisk hjälp1471och besegrade W. vid Barnet, där W. stupade. W. har fått tillnamnet “kungamakarn”. I.A.

Kategorier: edvard, frankrike, henrik, richard, rikard, york

Varubörs, börs*,

Varubörs, börs*, vid vilken omsättning av varor äger rum. Börsaffärerna kännetecknas främst därav, att avsluten ej gälla bestämda partier utan endast en viss kvantitet av ett angivet varuslag. Varan själv är i regel ej tillstädes, i många fall är den ännu ej producerad, då avtalet ingås. Det är tydligt, alt endast, sädana varor kunna bli föremål för börshandel, som äro av enhetlig beskaffenhet, så att olika partier av samma varuslag ej nämnvärt avvika från varandra. Sådana s.k. fungibla varor äro t.ex. spannmål, kaffe, socker och bomull. Varor av mera utpräglad individualitet, som cj kunna klassificeras i bestämda standardgrupper, lämpa sig däremot ej för börshandel utan kunna säljas vid auktioner, som inom vissa branscher anordnas mer el. mindre regelbundet (t.ex. tobak, te, hudar, ull, frukt och fisk) el. vid mässor (industriprodukter). — Redan o.2,000år f.Kr. förekommo i Rabylonien transaktioner, som i all sin primitivitet hade en viss likhet med nutida börsaffärer. Senare blev Egypten ett viktigt centrum för handeln med spannmål, och här utbildade sig mycket detaljerade normer för handel och belåning. Under medeltiden kom Amsterdam att bli huvudorten för Hansans spannmålshandel, och även här utvecklade sig ett slags börshandel. I nyare tid har tyngdpunkten för handeln med spannmål o.a. Stapelartiklar småningom kommit att överflyttas till England, och det var också i detta land, som dc första v. av nutida typ organiserades under 1700-och1800-lalen. Jämte England inta numera USA en ledande Ställning inom börshandeln. — En förutsättning för börshandeln är som nämnts, att varorna skola kunna klassificeras i ett lämpligt antal kvaliteter(standards, types).Dessa erhålla bestämda namn (i vissa fall nummer), som ofta användas inom hela världshandeln. Sä uppdelas t.ex. amerikansk bomull i följ.8klasser (från bättre till sämre kvaliteter räknat):strid good middling, good middling, strict middling, midd-ling, strict lozv middling, low middling, strict good ordinury, good ordinary.Denna från början amerikanska indelning tillämpas numera även vid de europeiska börserna. Klassificeringen måste i regel ske för varje säsong, på gr. av att skördarna utfalla olika. Vanl. gäller en av klasserna som grundtyp (för bomullmiddling),och de övrigas priser beräknas på grundval av denna genom visst bestämt tillägg el. avdrag. Då ett köpeavtal ingås, behöver endast kvalitetsbcteck-ningen anges jämte pris, kvantitet och leveranslid. I fråga örn tiden för köpets fullgörande skiljer man mellan ka s 8 a af far e r, då varan skall levereras och betalas omedelbart, och t e r-minsaffärer, då leveransen skall ske först vid en angiven tidpunkt längre fram. Ang. tekniken för sistn. affärer, som i många fall äro dc viktigaste, ehuru de ej förekomma vid alla v., sc Terminshandel. I fråga om handeln med s p a11n m å 1 intar Chicagos .spannmålsbörs(The Board of Trade)den främsta platsen. Vidare märkas börsernai New York(The Produce Exchange)och Winnepcg(The Winnepeg Groin Exchange),den sistn. särskilt betydelsefull för handeln med vete. I England finnas spannmålsbörser i London(The Baltic Groin and Shipping ExchangesamtThe London Corn Exchange, “Mark Lane”,den senare endast av mera lokal betydelse) och Liverpool(The Liverpool Corn Trade Association Lid).På europeiska kontinenten arbeta dc flesta v. såväl in,ed spannmål som med andra varuslag. — Den viktigaste börsen för bomull är New Yorks(The New York Gotton Exchange),där särsk. terminsaffärerna kommit att spela en dominerande roll; därjämte är även New Orleans’ bomullsbörs(The Nc?v Orleans Cot-ton Exchange)av stor betydelse. T F.uropa göras de mesta affärerna i bomull i Liverpool(The Liverpool Cotton Association Ltd)och Bremen(Die Bremer Baumwollbörse).— För kaffe har börshandel organiserats bl.a. i New York(The New York Coffee and Sugar Exchange),där som namnet anger även socker omsattes, vidare i Hamburg och Le Havre (båda allmänna v.), London(The Coffee Exchange Ltd)samt Amsterdam och Rotterdam (båda allmänna v.). I Holland säljes f.ö. mycket kaffe även genom auktioner. — Av övrig börshan del kan nämnas omsättning av metaller (utom järn) i London, kautschuk likaså i London, socker i New York och London samt fläsk i Chicago. I Sverige finns icke någon v.Vh.Varudeklaration, i) Se Varudeklarationsnämnden.2)V. vid utrikeshandel. Den, för vars räkning införsel, resp. utförsel av vara, för vilken betalning erlagts el. skall erläggas, äger rum, är skyldig att till tullanstalt, ev. till järnvägsstation el. poslanstalt, vid godsets avlämnande i och för befordran, lulltaxering el. exportkontroll avge v., s.k. införseldeklaration, resp. utförseldeklaration, avsedda för Valutakontorets kontroll över valutalransaktioner i utrikeshandeln. Dyl. deklaration skall innehålla uppgifter om varans beskaffenhet och myckenhet, köpeskillingen samt om säljarens, resp. köparens namn och adress jämte betalningsvillkoren och uppgift, huruvida betalningsskyldigheten för varan fullgjorts. V. infördes urspr. vid tillämpningen av laglö/2 1934 om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förh. till utlandet (se Clearing). 1 samband med utfärdandet av valutaförordningen23/2 1940tillkom en mera allmän v.-skyldighet. F.n.(1954)gäller härom k.k.2%1942med ändringar i k.k. Ve1950-Varuutbytet med ett flertal länder har numera undanlagits från v.-skyldighet. Sedan195tskall sålunda införseldeklaration ej avges annat än för vara med ursprung från Schweiz, Nord-, Mellan- el. Sydamerika, utförse.ldcklaration blott för vara till nämnda länder, fr.o.m.8/s1954i båda fallen endast försåvitt varans värde överstiger2,500kr.C.An.

Kategorier: börshandel, exchange, london, middling, spannmål, york

Nästa sida »

Sök artikel: